Ännu 57 år efter entrén i Sverige är Price Waterhouse den enda riktigt utländska revisionsbyrån i landet. Profilen är strömlinjeformad, den centrala styrningen i vissa avseenden hård. Klienterna uppfattar Price som en ”världsbyrå” men i den invecklade legala strukturen finns ändå gränser. Internt är man en organisation, eller kanske något av en klubb, där partners arbetar under en mängd ömsesidiga avtal, som inte är straffsanktionerade.
Det fanns förvisso auktoriserade revisorer i Sverige vid Kreuger-kraschen. Men den kommission som tillsattes omedelbart efter Ivar Kreugers självmord ville ha hjälp av en helt oberoende organisation. Den internationella revisionsfirman Price Waterhouse kallades in.
I entrén på kontoret i Stockholm sitter brevet som gav det utländska företaget tillstånd att arbeta i Sverige. Daterat den 23.12 1932, undertecknat av Gustav V.
Price Waterhouse var då ganska väl etablerat på kontinenten med kontor i bl.a. Paris, Bryssel och S:t Petersburg (fram till ryska revolutionen). Under andra världskriget kom representationen att inskränkas till enbart Stockholm och Zürich.
Price Waterhouse är fortfarande i princip den enda riktigt utländska revisionsbyrån i Sverige. Det svenska kontoret har kvar sitt specialtillstånd att ha utländska ägare. Kontoret är ett handelsbolag bestående av svenska auktoriserade revisorer och utländska individer med motsvarande kvalifikationer. När detta skrivs pågår en internationell diskussion med Arthur Andersen om en eventuell fusion.
75 procent utländska ägare
Ungefär 75 procent av ägarna i Sverige är utländska partners.
Vill man ha mer exakt besked säger Price Waterhouse officiellt bara att av registreringsbevis framgår att det finns ett antal utländska ägare i firman. I övrigt säger man att man är en del av den europeiska firman Price Waterhouse, som har sitt huvudkontor i London.
Mer specifik vill man inte vara.
Alla kontor i världen ska om möjligt bära namnet Price Waterhouse. Det är t.ex. inte möjligt i Frankrike. I vissa länder är lagarna sådana att ett dubbelnamn måste användas. Men logotypen är densamma överallt så att firman ser likadan ut oavsett vad den egentligen heter.
Budgeten i Sverige styrs från England. Det gäller att komma fram till ett ekonomiskt resultat.
– Vi har också en mycket hård styrning på kvalitetsområdet, säger auktor revisor Olle Herolf på Price Waterhouse.
För personalpolicyn finns gemensamma regler. Det gäller klassificeringen av personalen, att man måste ha planeringssamtal med personalen, att den måste ha utbildning av visst slag och mängd per år o.s.v.
Beslut på högre nivå
– Vissa beslut ska helt enkelt fattas på högre nivå, säger Olle Herolf. Det gäller vårt sätt att jobba. Dokumentationen ska se ut på ett visst sätt. Den ska ligga inom ramen för firmans regler. Meningen är att revision utförd av Price Waterhouse ska vara av samma kvalitet över hela världen.
Så den ska se likadan ut?
– Ja, i princip. Samtidigt måste vi anpassa oss till klienten. Rapporter kan se olika ut beroende på att klienterna vill ha vissa jobb gjorda. Men internt ska de alltid uppfylla vissa krav.
Kan den här strömlinjeformade modellen ibland vara betungande att arbeta med?
– Nej, vi blir tvingade att hålla en viss kvalitet på revisionen och den kvaliteten vill vi hålla också i Sverige, säger Olle Herolf. Vad reglerna beträffar så utformas de för övrigt inte genom envägskommunikation. Vi är en del av Price Waterhouse i Europa och kan också påverka Europa. Regler om personal, utveckling m.m. har vi alltså själva varit med om att besluta.
Olle Herolf upplever det inte som att huvudkontoret sitter och ger order. Och i den mån det finns motsättningar så är det inte märkvärdigare än i vilket företag som helst.
– Det här är ett partnership.
Eftersom det finns utländska partners som äger kontoret i Sverige ligger det nära till hands att tro att svenska partners är ägare i utländska kontor.
Här får vi inte veta något. Det kan möjligen ligga till så.
Avtal vid sidan om
Olle Herolf säger dock:
– Man kan se en legal struktur som kan vara bra från många synpunkter. Men vid sidan om det har vi partners vissa avtal om hur vi beter oss. Dessa avtal följer inte nödvändigtvis den legala strukturen.
Till saken hör också att alla partners i Price Waterhouse i världen är med i Price Waterhouse World Corporation. Den enheten har inget egentligt inflytande från styrsynpunkt.
Men från klientsynpunkt är det kanske den organisationen som gör att Price Waterhouse ses som ett företag över hela världen.
Men ingen i Price Waterhouse får säga att Price är ett enda företag rakt igenom. Det är det inte heller, bl.a. inte juridiskt.
Detta är viktigt för att exempelvis Olle Herolf ska slippa få en stämning på halsen för att någon gör fel i Hongkong.
Nej, världsbolaget är ett organ genom vilket man samarbetar. Det är den officiella och garanterat juridiskt säkra versionen. Price Waterhouse har folk på heltid som ser till att sådana här arrangemang är vattentäta.
Genom samarbetsorganet kanaliseras de världsgemensamma normerna för kvaliteten.
– Vi pratar ogärna om den legala uppsättningen, säger Olle Herolf. Man kan säga att vi är en organisation där vi lever under ett antal avtal mellan oss själva – dock utan straffsanktioner. Det blir en sorts klubbkänsla. Men det är klart att för klienterna ser vi ut som en firma över hela världen.
Price-revision rakt igenom?
Ett ständigt bekymmer i internationellt revisionssamarbete är att få in allt jobb s.a.s. inom familjen.
Anta att Olle Herolf är revisor i ett svenskt moderbolag med en mängd utländska dotterbolag. Det är klart att han vill att Price reviderar dotterbolagen också.
Genomförs detta i hög grad hos Price Waterhouse?
– Det beror mycket på klientens filosofi, säger Olle Herolf.
Price har klienter med Price-revision rakt igenom. Andra klienter har Price i moderbolaget och ett fåtal dotterbolag.
– Det kan bero på att de vill ha en konkurrenssituation lokalt. Då kan jag naturligtvis ha synpunkter om vad jag tycker är bäst. Men det är klienten som bestämmer. Det är viktigt för mig att jag på något sätt tillfredsställande kan konstatera att revisionen blir riktigt utförd.
Det kan du ställa krav på?
– Ja, om de har en revisor som inte går att prata med så kan jag inte skriva på för moderbolaget. Men de stora svenska bolagen använder i princip de stora byråerna ute i världen. Det finns undantagsfall. Men det gäller småpengar i förhållande till helheten.
Olle Herolf menar dock att det är en fördel att Price har samma firma över hela världen. De nära kontakterna underlättar när det är dags för något företag att byta revisor. Han tror också att det går att vidarebefordra information på ett mer öppet sätt inom Price. Vilket då skulle ge bättre informella kontaktkanaler mellan dotter- och moderbolag.
Viktiga sociala kontakter
– Jag sitter ju och pratar med folk runt om i världen, säger Olle Herolf. Jag känner människorna. Jag har träffat dem, ofta flera gånger.
Price Waterhouse i Europa har två möten om året som alla partners deltar i. Det finns också ett världsråd, som möts en gång om året. Det består av fem procent av alla partners. Deltagarna sitter med i rådet i treårsperioder.
– De ger bra kontakter över hela klotet, säger Olle Herolf. De sociala kontakterna är viktiga.
De utifrån kommande uppdragen på Price Waterhouse kontor i Stockholm motsvarar ungefär 30 procent av omsättningen. Det är en hög siffra för en revisionsbyrå i Sverige. Men för 20 år sedan var den ungefär 75 procent. Den relativa minskningen beror på att den svenska revisionen ökat.
Inge Wennberg