Bakom DFK International, i Sverige representerat av SVEREV-kedjan, finns ingen stor utländsk byrå som sitter och styr. DFK är helt enkelt en förening av autonoma medlemmar som samarbetar internationellt. DFK-företagen har inte mer än 3.000 medarbetare världen över. – Bortsett från de allra största kedjorna är det ganska vanligt med internationella organisationer som bara består av självständiga revisionsbyråer, säger auktor revisor Erik Rydström.

DFK International är en Verenigung enligt holländsk lag. Bakom står ingen stor revisionsbyrå med samma namn.

– Med undantag av de allra största kedjorna är det ganska vanligt att det internationella samarbetet byggs upp som en organisation av självständiga byråer, säger auktor revisor Erik Rydström på Enskilda Revisionsbyrån (SVEREV). Och ärligt talat: Vad är egentligen de jättestora kedjorna? Vad betyder det att säga att KPMG har 60.000 anställda? Rör det sig inte främst om ett antal ute i världen ganska självständiga företag?

DFK-föreningens stadgar utgörs i princip av det avtal som träffats mellan de olika firmorna.

Väl representerade

– Vi har årsmöten och inflytande som i andra föreningar, säger Erik Rydström. Och vi tycker att vi bestämmer ungefär lika mycket.

Enskilda Revisionsbyrån, som bara har en handfull auktoriserade revisorer, är väl representerad. Rydström själv sitter i DFKs styrelse och arbetsutskott. Han är också Vice President för Europa. Hans medarbetare auktor revisor Christer Nilsson och Bernt Gyllenswärd är med i DFKs Audit & Accounting Committee resp dess skattekommitté.

DFKs kansli har 4–6 anställda och finns i London. Att det rent fysiskt ligger inhyst i den stora revisionsfirman Kidsons (en gång upphovet till ”K” i DFK) ska inte missförstås. Kidsons är en medlem som alla andra. Det säger Erik Rydström och det framgår också av intern dokumentation.

Inte heller ska det missförstås att Erik Rydström kan tänka sig att DFK byter namn till Kidsons. Starka krafter i sammanslutningen vill nämligen att alla ska ha beteckningen DFK i sina firmanamn.

Hård konkurrens

Men Erik Rydström är ingen vän av tämligen intetsägande förkortningar. Vid ett namnbyte skulle han därför föredra Kidsons.

– Bara för att det låter trevligt och är lätt att säga, tycker Erik Rydström vars byrå varit med i DFK i närmare 15 år.

Partners i DFK träffas varje år på ett stort möte någonstans i världen. För tre år sedan hölls det i Stockholm, i år i Toronto.

Själva samarbetsavtalet handlar mycket om utveckling av arbetsmaterial. Det tas fram manualer och andra böcker, checklistor för internationella uppdrag m.m.

Och så utväxlar man jobb med varandra. Det gör man mycket gärna.

– Det är en fördel att vi kan vända oss till någon vi känner och kan lita på, säger Erik Rydström.

Han är inte särskilt förtjust i att behöva vända sig till någon av de andra stora internationella byråerna, vilket ibland kan vara aktuellt.

– Det finns alltid en risk att de börjar ”äta sig uppåt” och ta våra klienter, säger Erik Rydström. Konkurrensen är hård i den här branschen.

Nödvändigt ha utländsk kontakt

Ni får uppdrag, ni ger uppdrag, vem vinner och förlorar – SVEREV eller utlandet?

– Ingen förlorar och alla vinner på samarbetet. En liten förmedlingsavgift på någon procent utgår till det centrala organet.

– Det viktigaste med DFK är att ha tillgång till resursen. Att jobba med uppdrag för andra byråer i andra länder kan vara en ganska byråkratisk apparat. Checklistor ska fyllas i och rapportering ska ske på ett visst sätt. Det tar tid och är jobbigt.

–Samtidigt är det stimulerande och man behöver en internationell kontakt även om man är liten, säger Erik Rydström. Han tror att det internationella utbytet på hans byrå motsvarar max fem procent av omsättningen.

– Det är kanske inte så mycket men i ett land med många utlandsaffärer måste man kunna svara upp till företagens krav.

– Det är också viktigt att få impulser och idéer från utlandet – att vara med och diskutera med kvalificerade kolleger från andra länder.

Liten är bra

Erik Rydström är glad över att arbeta i en relativt liten internationell organisation. DFK omfattar cirka 3.000 personer. Och placerar sig därmed på 18:e eller 19:e plats i världen.

– Hos oss är det ju inte alls aktuellt att tala om centralstyrning, menar Erik Rydström. I en större organisation blir det däremot mycket större påverkan utifrån. Man måste följa hela deras upplägg till punkt och pricka. Vi kan arbeta med demokratiska former och goda kontakter.

I en värld av fusioner m.m. är det inte ovanligt att ganska stora internationella revisionsföretag plötsligt blir hemlösa och vilsna. Över en natt kan de mista sin representation i t.ex. Sverige.

– Vi har haft ganska många uppvaktningar, säger Erik Rydström. Behöver du en internationell kontakt är det inga problem att få en, om du inte måste ha en av de allra största. För de är ganska kräsna även när de ligger illa till. Men vi har en bra representation och ser ingen anledning att byta.

Snabb service och kunnighet

Vad kan man kräva av en bra internationell kontakt?

– De ska kunna ställa upp snabbt och svara på frågor precis som vi gör. Vi har fått ganska många frågor från USA och kunnat hjälpa till med affärskontakter. Den snabba servicen och kunnigheten i företagsekonomi och skattekonsekvenser är viktiga krav på det internationella samarbetet.

Men man måste själv vara aktiv om man ska ha nytta av sin kontakt:

– Du måste ta egna initiativ och bjuda på dig själv. Det är då du kan knyta kontakter och få jobbet att flyta. Det går absolut inte att sitta i Sverige och tro att sparvarna kommer flygande in i munnen på dig. Man måste vara med på möten. Den sociala biten är viktig. Man måste kunna träffas och agera på ett sånt sätt att man får förtroende för varandra.

Erik Rydström kan inte nog betona vikten av de personliga kontakterna inom DFK. SVEREV-gruppen har gjort flera resor till bl.a. London, Paris och Bryssel.

– Våra kolleger i Frankrike har gjort en liknande uppbyggnad av sin nationella organisation som vi här i SVEREV, berättar Erik Rydström. Vi har besökt dem, träffat några av deras klienter, fått en hel del tips och sett på deras datorisering.

Inge Wennberg