Den nya kontoplanen har åtta klasser, vilket är två färre än den tidigare från 1973. Slopats har klass 8, Resultat och 0, vad vi skulle kalla för ”inom-linje-poster”.

Planen av år 1973, PGC, omfattade 10 klasser. I den nya planen har två klasser slopats, klass 8, Resultat och klass 0 för vad vi skulle kalla ”inom-linjen-poster”. Klass 9 innehåller kostnadsredovisning och har ännu inte reviderats i avvaktan på de övriga klassernas utformning.

Klasserna är desamma som tidigare men vissa kontogrupper har tagits bort eller tillkommit. Några nyansskillnader har man funnit onödiga, t.ex. skillnaden mellan ”Previsións” och ”Provisións”, vilka båda innebär avsättningar. I fortsättningen finns bara Provisións.

Genom slopandet av klass 8, Resultat, flyttades resultatkontot, Perdidas y Ganancias, till klass 1, kontogrupp 12. Detta var ingen tillfällighet. Det är likadant i den franska kontoplanen, som utgör en förebild.

På myndighetsnivå förekommer sedan länge ett nära samarbete med Frankrike. Det har resulterat i att företag i respektive länder får använda sina hemländers kontoplaner för sina dotterföretag. Vi får följande klasser, grupos:

1. eget kapital och långa skulder samt resultat och avsättningar, Financiación básica.

2. anläggningstillgångar, ackumulerade avskrivningar och avsättningar, Inmovilizado.

3. lager, Existencias.

4. kunder och leverantörer, Acreedores y deudores por operaciones de tráfico.

5. finanskonton, Cuentas financieras.

6. inköp, utgifter/kostnader, Compras y Gastos.

7. försäljning, inkomster/intäkter, Ventas y ingresos.

Fyra konton blir ett

Resultatkontot var i den gamla kontoplanen uppdelat på fyra stycken, rörelsens resultat, samt motsvarande för värdepapper och extraordinära poster vilka alla avslutades mot ett konto för det totala resultatet.

Detta ändras nu till ett enda konto i grupp 12, Perdidas y Ganancias, P&G, vilket nämnts tidigare. De gamla resultatkontona förekommer hädanefter som delsummor på P&G.

Fjärde direktivet ger som bekant olika möjligheter till presentation av resultatet, staffel- och kontoform samt med fördelning av kostnader per kostnadsslag (material, lön o.s.v.) eller med funktionell indelning, (kostnad för sålda varor, försäljnings- och administrationskostnader etc).

PGCR föreskriver obligatorisk presentation i kontoform eftersom den är traditionell i Spanien och fördelning på kostnadsslag. AECA kritiserar det senare och menar att en indelning i funktionella kostnader är internationellt utbredd och föreslår att företaget skall kunna ge denna indelning som tilläggsinformation.

Tidigare har in- och utgående balanser figurerat tillsammans med inköp på resultatkontot men i fortsättningen tas endast inköp och lagerförändringar upp för material, halvfabrikat, produkter i arbete och färdigprodukter.

Omvänd balansräkning

Balansräkningen har omvänd ordning mot den svenska, d.v.s. likvida tillgångar står sist.

För skulder blir indelningen korta skulder och långa skulder, d.v.s. med förfallotid efter ett år. Detta innebär att begreppet medellånga skulder försvinner ur årsredovisningen.

Egentligen har för korta skulder hittills gällt 18 månader men detta har företagen sällan beaktat. Schemat är obligatoriskt.

Delårsrapporter regleras inte av lagen utan av börsmyndigheterna.

Mildare krav på noter

Kraven på notupplysningar motsvarar i stort sett dem vi har i BFL § 20 och AL 11:8 och 11:9. I dessa skall upplysningar lämnas bl.a. om intäkter per rörelsegrenar och per geografiskt område men kravet har mildrats genom en förfångsklausul. Framtidsorienterad information skall lämnas i övergripande termer.

AECA invänder mot termen ”Memoria”. EG-direktiven talar om Anexo. Termen ger anledning till förvirring. Enligt aktiebolagslagen hänsyftar ”Memoria” på förvaltningsberättelsen, el informe de Gestión. Det bör nämnas att de två dokumenten inte alltid åtskiljs i praktiken.

Memorian fungerar som en garanti för ett gott samvetes goda nattsömn. Där skall ju nämnas om man t.ex. avvikit från vissa lagregler för att inte förvanska den rättvisande bilden och göra de tillägg som fullbordar denna bild.

Finansieringsanalysen tillhör notupplysningarna. Den som är förtrogen med FARs modell kommer snart underfund med uppställningen.

Det är Användning och Källor uppställda i kontoform varvid ökning/minskning av rörelsekapitalet kommer fram som ett saldo. Detta saldo analyseras i en specifikation av rörelsekapitalets förändring.

Små företag behöver inte lämna någon finansieringsanalys. För mindre företag kan årsredovisningen ger i förenklad form. För att definiera små företag har Spanien följt riktlinjerna i EG-direktiven, d.v.s. företaget får inte överskrida två av tre gränser, nämligen beträffande balanssumma, omsättning eller antal anställda. Direktivens gräns på 50 anställda har behållits olikt både Frankrike och Danmark, där gränsen 10 gäller.

De nämnda redovisningsprinciperna, t.ex. anskaffnings- och fortvarighetsprincipen, ger en viss indikation om värderingsreglerna. I mångt och mycket stämmer reglerna överens med vad vi är vana vid från Sverige men givetvis finns också några olikheter.

Bolagsbildning aktiveras

I Sverige aktiveras inte ”bolagsbildningskostnader” och därmed jämförbara kostnader men detta kan göras i Spanien, liksom några andra EG-länder. Kostnaderna skall dock skrivas av på högst fem år och så länge de inte är avskrivna råder utdelningsförbud om inte fria reserver uppgår till minst oavskrivet belopp. Liknande regler gäller för Forsknings- & Utvecklingskostnader, FoU.

Materiella anläggningstillgångar tas upp till historisk anskaffningskostnad. Uppskrivning får ej ske.

Avskrivning skall göras på samma sätt som i Sverige och även nedskrivning om värdeminskning är definitiv. Om företaget bedömer att värdeminskningen är tillfällig görs inte en definitiv nedskrivning utan en avsättning, Provisión, som senare kan upplösas. Upplupna räntekostnader för egna anläggningar får aktiveras.

Tio år för goodwill

Av immateriella anläggningstillgångar har FoU och bolagsbildningskostnader berörts ovan.

Förvärvad goodwill måste skrivas av inom högst tio år och all sådan äldre än fem år skall omnämnas i noterna. Kapitalrabatter skall skrivas av enligt en plan, un plan financiero.

Varulager skall värderas till anskaffnings- eller tillverkningskostnader ungefär som i Sverige enligt LVP.

Om det verkliga värdet är lägre än tillverknings- eller anskaffningsvärdet och värdeminskningen kan antas vara av övergående natur, görs en avsättning på samma sätt som för materiella tillgångar.

Fungerade varor, stapelvaror och liknande varor, vars anskaffningsvärde är svåra att individualisera, värderas till medelvärde eller vägt medelvärde. FIFO, LIFO eller någon annan analog metod får då tillämpas enligt företags gottfinnande. Normallagerprincipen får under vissa förutsättningar användas för råvaror.

Orealiserade kursvinster tas inte upp som intäkt utan figurerar på balansräkningens passivsida som ”Intäkter att fördela på flera år”. Orealiserade kursförluster belastar däremot resultatet. Under vissa förutsättningar kan dock positiva differenser matchas mot negativa sådana för tidigare år.

Fakta

För att få utöva revisorsyrket krävs att en revisor registrerar sig i ett nyinrättat register, Registro Oficial de Auditores de Cuentas, ROAC.

Tillstånd till registrering ges av el Instituto de Contabilidad y Auditoria de Cuentas, ICAC, som skall ha överinseende över revisorernas verksamhet (jämför Kommerskollegium i Sverige). ICAC är underställt finansministeriet.

När lagen om revision antogs gavs vissa lättnader för tillträde till registret. Den skulle få tillträde som hade någon universitelsexamen av vilket slag det vara må plus ett års arbete med revision. Sextio tusen personer har ansökt om registrering. Cirka femton tusen har beviljats tillträde.

En kritik mot lagen gäller det förhållandet att myndigheterna av revisorn kan kräva all den information de anser nödvändig för att utöva sin verksamhet. Myndigheterna anses därför kunna tilltvinga sig revisorernas arbetspapper för att genomföra t.ex. en skattekontroll.

En annan debatterad omständighet har gällt revisionsuppdragets längd. Uppdraget får inte omfatta en period som understiger tre år och inte överstiga nio år. Omval får inte ske förrän tre räkenskapsår gått till ända (LSA art 109a).