Balans nr 12 1990

”Hjälp företagen överleva krisen”

– Den kritik revisorerna utsatts för, får inte göra kåren överdrivet försiktig.

Nu måste ni bli innovativa och hjälpa företagen att överleva krisen. Den maningen riktade professor Lars Nordström, rektor för Handelshögskolan i Göteborg, till de församlade revisorerna på FARs kretsmöte i väst.

Finns det anledning till oro? var ämnet för Lars Nordströms föredrag.

– Ja, just nu. Men inte på sikt.

Det blev svaret från Nordström, som anser att det för att analysera dagens ekonomiska problem räcker med ett betyg i klassisk nationalekonomi.

Sverige befinner sig inte i någon akut kris utan i en långvarig sjukdom. Nordström pekade på två huvudproblem som hänger samman.

1. Svenskarna konsumerar mer än de producerar.

2. Den ekonomiska tillväxten är för svag.

– Det finns en automatik i konsumtionen, till exempel när det gäller att höja pensioner och löneavtal. Ni som är här i kväll är goda exponenter för det. Ni har höjt era löner med minst 10 procent per år på senare tid. Det tycker ni är självklart. Det tycker alla andra också.

Går bara om tillväxt

Att höja lönerna så snabbt går bara om det finns tillväxt i ekonomin. Annars blir det underskott i bytesbalansen. I fjol var detta 30 miljarder kronor, i år blir det 50 – 55 miljarder och 1991 uppgår det till 75 miljarder, enligt Nordström.

Till viss del beror visserligen underskottet på de räntor svenska företag betalar på sina på sikt förhoppningsvis vinstbringande utländska investeringar. Men vad spelar det för roll, när vinsterna inte tas hem till Sverige på grund av skattesystemet, frågade föreläsaren retoriskt.

Nordström återkom till nationalekonomins lärobok, som pekar ut två lösningar på ett lands utrikes underskott. Det ena är att devalvera, vilket Sverige varit duktigt på ända sedan 1940-talet. Det andra är att höja räntan.

– Även om vi har en tradition i att vara osolidariska och devalvera, kan vi inte göra det nu när vi förhandlar om medlemskap i EG. För där ska länderna vara solidariska med varandra. Då är alternativet att höja räntan. Med en bytesbalans på noll är det rimligt att ha en realränta på 2 procent. Det betyder nominella räntor på 12 procent med normal svensk inflationstakt.

– Men med det underskott vi har i år är 16 procent en rimlig ränta. Och nästa års större underskott borde ge 18 – 20 procent. Alternativet är att minska trycket på bytesbalansen genom ökad arbetslöshet eller neddragna transfereringar.

Nordström påminde om att Sveriges grannländer gått igenom processen. I Norge gick räntan upp till 22 procent, i Finland till 25 procent. Norge fick också en arbetslöshet kring 5 procent.

– En lärdom är att det är svårt att få ner arbetslösheten igen efter en sådan här kur. Se på Spanien och England. Även lokomotivet Västtyskland har problem. Där är arbetslösheten fortfarande 6 procent.

Ställer andra krav

Förklaringen är att ekonomin efter en strukturkris tillväxer i andra geografiska och sociala sektorer än tidigare. Och det ställs andra krav på arbetskraften.

Nordströms kortsiktiga prognos är att 1991 blir ett bedrövligt år för svensk ekonomi.

– Det betyder inte att människorna inte kan få det bra. Skattereformen ökar köpkraften. Men många företag tvingas lägga ned på grund av höga räntor. Egentligen borde regeringen nästa år höja inkomstskatten och samtidigt subventionera industrin. Så folk köper mindre och företagen investerar mer.

1994 mycket gott

Efter det besvärliga 1991 bör 1992 och 1993 bli år med begynnande tillväxt och 1994 kan ge en mycket god utveckling. Då kommer effekterna av EGs inre marknad. Sveriges EG-ansökan har behandlats. Östra Tyskland liksom Polen, Tjeckoslovakien, kanske Ungern och de baltiska staterna har börjat rekonstruera ekonomin. Säkerheten i Sovjet har blivit större.

– Sverige har alla förutsättningar att delta i tillväxten. Men då gäller det att finna metoder för långsiktig strukturell överlevnad.

Och här kom Nordströms maning till revisorskåren.

– Ni måste hjälpa företagen, även om lönsamheten är dålig nu. Det finns en risk att bankerna annars skruvar åt kranarna för hårt i rädsla för kreditförluster. Frågan är om ni är utbildade för att hjälpa eller för att hålla i pistolen.

En fara ser kulturgeografen Lars Nordström i att besluten om ekonomisk politik – och även om revision – fattas i Stockholm, som är en speciell region.

Okänsliga beslut

– Andra regioner är känsliga för konjunkturen. Och Västsverige med bil- och exportindustri är extremt känsligt. Men Stockholm är okänsligt. För där finns den statliga byråkratin, organisations-Sverige och näringslivets ledning.

Till sist slog Nordström ett slag för sin egen Handelshögskola.

– Ni behöver välutbildat folk till byråerna. Och vi som utbildar dem behöver nya lokaler. Det kostar. En del av de pengarna ska samlas in från näringslivet. Det är en investering i framtiden om ni stödjer oss.

Bengt Gärdfors, FARs kretsordförande, replikerade att revisorer aldrig har några pengar.

– Men det har våra klienter. Och vi ska försöka vara kreativa på den punkten, lovade Gärdfors.

Lars Gunnar Wolmesjö