Balans nr 12 1990

Göran Tidström: Kåren blir mer internationell

FARs avgångne ordförande Göran Tidström ser en svensk kår av revisorer som håller på att bli sant internationell. På riktigt lång sikt kan det av EG-skäl också hända att vi går mot en enda kår av kvalificerade revisorer – de auktoriserade.

Göran Tidström, 44 år och auktoriserad revisor hos Öhrlings Reveko, har lämnat ifrån sig ordförandeklubban i FAR.

Efter två år låter vi honom för en stund luta sig tillbaka och se bakåt – och framåt i tiden.

– Jag är glad över att FAR har ökat sin strävan att ta till vara internationellt arbete, säger han.

FARs styrelse har tagit ett policybeslut om att följa internationella rekommendationer om det inte kan anföras mycket speciella skäl för att fortsätta ha inhemska regler.

Ett slags ”omvänd bevisföring” gäller alltså i valet mellan regler.

– Det innebär bl.a. att vi kan komma att agera hårdare med att trycka på för att få till stånd ändrade lagar som gör ökad internationell harmonisering möjlig.

FAR har sedan ett år också en särskild internationell kommitté. Den består av styrelsens presidium och ordförandena i ett antal av fackkommittéerna. Den nya kommittén ska se till att så mycket som möjligt av de goda internationella erfarenheterna sugs upp och används i FARs arbete.

– Kåren av revisorer ska bli sant internationell, säger Göran Tidström. ”Truly international”, ska man kanske säga.

En enda revisorskår?

Göran Tidström ser med intresse fram emot vad EG:s krav kan innebära för Sveriges kvalificerade revisorer.

Kvalificerade är en samlande beteckning för auktoriserade och godkända revisorer. De auktoriserade organiserar sig i FAR medan de godkända finns i SRS (Svenska Revisorssamfundet). Den stora skillnaden mellan de båda slagen av revisorer ligger i kraven på utbildning.

– EG-kraven kan särskilt komma att påverka de godkända revisorerna, menar Göran Tidström. SRS har tagit upp frågan med FAR. Vi kanske kan finna en ordning där fler godkända revisorer kan läsa upp sig till att bli auktoriserade. På riktigt lång sikt tror jag att vi går mot en enda kår av revisorer i det här landet.

När Göran Tidström tog klubban 1988 satte han upp tre särskilt viktiga mål för FAR-arbetet.

Det gällde för det första att få ordning på normgivningen på redovisningsområdet.

Det har löst sig organisatoriskt genom det av FAR, Industriförbundet och staten bildade nya Redovisningsrådet. Nu återstår att se vad rådets arbete kommer att betyda i praktiken.

Det gällde för det andra för FAR att klargöra synen på revisorn som konsult.

– Vi var oroade för att intressenter runt omkring oss inte förstod behovet av och förutsättningarna för revisorns konsultverksamhet, säger Göran Tidström. Genom att agera i allmän debatt och i dialog med Kommerskollegium har vi numera fått full förståelse för att konsultarbetet är både nödvändigt och positivt.

Nästan rätt skattereform

Ett tredje stort mål var att påverka skattereformen så att den blev så ”rätt” som möjligt.

– Där kan vi väl vara ungefär 90-procentigt nöjda med resultatet.

Ett minus är att enskilda näringsidkare måste ha kalenderår som räkenskapsår. Det blir onödigt jobbigt för revisorerna under den redan hårt ansträngda vårsäsongen.

– Eftersom det inte längre finns möjligheter till skattearbitrage mellan olika förvärvskällor, har betydelsen av hur räkenskapsåret förläggs minskat betydligt, säger Göran Tidström.

Han fortsätter:

– Det hade varit bra om man i samband med skattereformen också skapat en möjlighet att frikoppla bokslutsdispositionerna från redovisningen. Då hade internationella mallar för att utforma resultaträkningen kunnat användas.

– Vi hade också gärna sett en avdragsrätt för erforderliga nedskrivningar på anläggningsaktier även om ”förlusterna” inte är realiserade. Olika ändringar som gjordes i skattereformen betydde att skälen för att inte arbeta med en sådan ordning föll bort.

Bra kvalitetsgaranti

Göran Tidström har som ordförande engagerat sig mycket i kvalitetskontrollen eller, som han föredrar att kalla det, åtgärder för att stödja kvaliteten.

Inte för att han tror att kvaliteten på revisorskårens arbete skulle vara så dålig att det finns något uppenbart behov av sådana åtgärder.

– Men det är viktigt för vår trovärdighet att vi lägger på oss sådana uppgifter, säger Göran Tidström. Vi producerar tjänster som är svåra att förstå för utomstående. Tjänsterna är också svåra att mäta. Dessutom är det vi själva som i stor utsträckning utvecklar och kodifierar de regler som vi arbetar efter. Att vi satsar på kvalitetsstödjande åtgärder är viktigt – precis som det är viktigt att vi lagt på oss nya utbildningskrav och själva tagit initiativ till en revisorsexamen.

– Med stöd från FAR kan t.ex. små byråer, som inte har egna resurser för kvalitetssäkring, klara kvaliteten minst lika bra som de större byråerna.

I de andra nordiska länderna har frivillig extern kvalitetskontroll diskuterats. Detta har fått mycket starkt stöd från mindre byråer. De ser kontrollen som något mycket bra i konkurrensen med de stora. De kan använda den externa kvalitetskontrollen som en sorts garanti för att de kan erbjuda samma goda kvalitet som de stora byråerna.

Vill ha mer forskning

Forskning kring revision och redovisning har alltid legat Göran Tidström varmt om hjärtat. Han leder en arbetsgrupp som FAR skapat för att se hur byråerna och FAR kan stimulera och stödja en utveckling på området:

– Det är tråkigt att vi nästan inte har någon svensk forskning om revision, och på redovisningssidan är forskningen otillräcklig. Dessutom verkar det som om de totala akademiska forskningsresurserna i landet inte är så särskilt väl samordnade.

Till våren planeras ett forskningssymposium i FARs regi. Man hoppas då kunna få hit både anglosaxiska samt även norska och danska forskare, som verkligen ägnat sig åt att forska kring revision.

– Jag tror att det här kan bli en bra stimulans bl.a. för dem som arbetar med metodutveckling inom byråerna, säger Göran Tidström.

Bättre bild i massmedier

Som Göran Tidström säger är folks uppfattning om vad en revisor gör ganska otydlig. Revisorns tjänster är svåra att förstå för utomstående. Men bättring pågår.

– Vi försöker i stort och smått göra klart för folk vad vi gör, säger Göran Tidström. Jag tycker att i massmedierna har vi under de senaste åren totalt sett fått se en positiv och riktig bild av revisorns roll. Inte minst har FARs båda generalsekreterare Björn Markland och Margareta Damberg bidragit till det.

Göran Tidström har tagit upp till debatt att det borde vara möjligt att mycket målstyrt höja och mäta revisorns imagemässiga profil:

– Planeringen av ett sådant projekt ligger på styrelsens bord. Det finns goda exempel från USA. De visar att man faktiskt på ett systematiskt och mätbart sätt kan höja medvetandet om det som vi själva anser vara den riktiga bilden av revisorns uppgifter.

– För övrigt ska vi inte bara sitta och säga att omvärlden har en ofullständig bild av oss revisorer, säger Göran Tidström. En del av det som vi ser som missuppfattningar kan vara uttryck för förväntningar, som det faktiskt ibland kan finnas rationella skäl att försöka leva upp till.

Glad över nya kretsar

Göran Tidström är nöjd med sina år som ordförande. Det finns mycket att glädjas över.

– Jag är jätteglad över att vi håller på att få igång en kretsverksamhet. Vi har pratat om det så länge. Men nu börjar det rulla på.

Och han är glad över att de små byråerna totalt sett gett FAR ett gott betyg.

Detta för att bara ta några exempel.

Han konstaterar att de auktoriserade revisorerna varit lyhörda för att hitta en form för att översiktligt granska delårsrapporter. Men att det ännu inte är mer än kanske drygt hälften av börsbolagen som låter granska delårsrapporterna är inte riktigt bra.

– Det verkar som om ett antal företag har missuppfattat den tidsmässiga insats som behövs. Jag tror att man ibland har läst FARs rekommendation om översiktlig granskning av delårsrapporterna på ett felaktigt sätt. Men vi arbetar med problemet. Det ska gå att finna lösningar.

Inge Wennberg