I revisorsyrket går det särskilt bra att få intressanta arbetsuppgifter även om man arbetar deltid. Det anser auktor revisor Eva Haage på SET Revisionsbyrå. När hon började på revisionsbyrå på 60-talet lyckades hon få 60 procents tjänst. Det var mycket ovanligt då.

När Eva Haage på SET en gång började som revisor var det i kommunal revision och i taxeringsrevision.

Till att börja med var hennes skäl till detta att hon ville ha ett jobb parallellt med att hon läste färdigt juridiken på Handels. Ett annat revisionsarbete med kanske en massa övertid kunde hon inte ha medan hon höll på att läsa för fullt.

Ett nytt skäl att vara anställd i den offentliga sektorn – det var kring mitten på 60-talet – hade Eva Haage när hon 1967 och -68 fick sina två barn. I den situationen var statens villkor bättre. Det var t.ex. lättare att få deltid.

Eva Haage stannade hemma hos sina barn i ungefär två år. Sedan började det kännas lite tråkigt.

– Och jag ville utnyttja min examen trots allt.

Hon lyckades få en deltidstjänst – 60 procent – på Sven Hagströms revisionsbyrå.

Ovanliga villkor

Deltid på revisionsbyrå var ovanligt då.

– Men vid den tiden var det kärvt att få ekonomer. Så byrån gick med på mina villkor.

Det fanns inte så många kvinnor på byrån då.

– Men det var heller inte så få att jag upplevde mig som unik.

När barnen blev lite äldre gick Eva Haage upp till 80 procent av full tid. Hon tyckte att det annars skulle ta för lång tid innan hon blev auktoriserad revisor. Det är timmarna som räknas. För den som arbetar deltid räcker det således inte med fem års byråpraktik för att bli auktoriserad.

1974 kom auktorisationen. Då flyttade Eva Haage till Riksrevisionsverket under ett år. Det var mycket med tanke på barnen. Tempot var lite lugnare på RRV.

Och där lyckades hon också få 80 procent. På en så kvalificerad tjänst som hon hade var deltid mycket ovanligt – även i statlig verksamhet.

– I och med att min man var i karriären och hade väldigt många resor så fanns det inga marginaler, säger Eva Haage. Jag var tvungen att ta det lite lugnare med arbetstiden.

Därefter kom hon till revisionsbyrån där hon är nu. Fortfarande med 80 procents tjänst förlagd till måndag–torsdag.

– Men det krävde flexibel barnpassning så att man ändå kunde ställa upp den dag man var ledig.

Nu har farmödrarna egna yrken

Till att börja med hade familjen en praktikant som hjälpte till med barnen. Men praktikantmarknaden försvann när kravet på att förskollärare och barnskötare skulle ha praktik i familj togs bort.

– Då fick vi klara oss med dagis och dagmammor. Som tur var har vi dessutom en faster utan egna barn som alltid tyckte att det var roligt att ställa upp. Henne kunde man ringa med mycket kort varsel. Svärmor hade vi också mycket hjälp av.

I framtiden kommer det att bli ont om farmödrar och mormödrar som kommer att kunna passa barnbarn:

– Den generation som kommer nu har inte de gamla hemmamammorna som riktat in sig på sina barnbarn och snabbt kunnat ställa upp och passa dem när de blivit sjuka.

Allt fler av dagens farmödrar och mormödrar har egna yrken och inte samma möjligheter att hjälpa till.

Tufft med börsbolag

Eva Haage har – precis som flera andra kvinnor i den här intervjuserien – dragit ner på arbetstiden för att ta ansvar för familj och barn.

Men har hon som kvinna blivit annorlunda behandlad rent yrkesmässigt?

Hon säger:

– Nej, inte direkt. Det där beror lite grann på vilka ambitioner och målsättningar man har. Om jag hade envisats med att försöka bli revisor i ett börsbolag så tror jag att jag skulle ha haft det ganska tufft. Då tror jag att jag hade fått se exempel på en del fördomar. Det är dock bara som jag tror – jag har ju aldrig försökt få något börsbolag. Men å andra sidan: hur många män blir revisorer i börsbolag? Det finns trots allt inte så många sådana bolag.

– När det gäller att få bra uppdrag över huvud taget har jag inte märkt någon skillnad mellan män och kvinnor, säger Eva Haage. Jag har nu t.ex. en hel del stora uppdrag genom förordnande från Bankinspektionen. Ja, jag har jobbat mycket på stora tunga uppdrag. Men det där är en läggningsfråga. En del kolleger tycker om att arbeta som allt-i-allo åt familjebolag. Andra vill syssla med de lite mer teoretiska sammanhangen som man finner i större bolag.

Även på andra sätt tycker Eva Haage att hon i yrket inte blivit särbehandlad som kvinna. Hon blev delägare i byrån 1978, vilket är ganska snabbt. Hon har också fått stora administrativa uppgifter, t.ex. ansvaret för personalen på SETs Stockholmskontor. Och hon är internationell kontakt för hela byrån.

Stora fördelar

Eva Haage ser stora fördelar med revisorsjobbet för kvinnor just genom att det går att ordna deltidsjobb:

– Förutsättningarna för att få intressanta arbetsuppgifter och ändå arbeta deltid är större i det här jobbet jämfört med andra ekonomjobb. Jobbet går att dela. Man väljer bort klienter om man vill ha deltid. Men i ett vanligt linjejobb kan man inte dela en tjänst hur som helst.

Vad kan man göra åt att kvinnor trots allt slutar i yrket?

– Jag tror att alla människor måste se realistiskt på det som förväntas av dem, säger Eva Haage. Det har jag försökt genom att gå på 80 procents tjänst. Jag har insett att jag inte kan ha full tjänst och en massa övertid. Ju fler kvinnor som stannar i yrket, desto tydligare kommer det att visa sig att det går att jobba så här och att man inte behöver vara någon övermänniska. Med lite god vilja från byråns och ens egen sida fungerar det. Det gjorde det på Sven Hagströms byrå redan i slutet av 60-talet.

Kan inte täcka in allt

Eva Haage fortsätter:

– Det är också bara att inse att ingen kan täcka in och behärska allt. Det är jobbigt att hänga med i alla förändringar samtidigt som själva arbetet ska utföras. Därför kan det vara bra att periodvis specialisera sig en aning. Man måste inse att en del bolag kan man inte ha därför att de kräver att man håller sig à jour på ett sätt som inte går att förena med allt annat.

Det finns alltid gränser för vilka kunskaper en revisor kan klara av att uppdatera.

– Även om det finns tid inlagd för utbildning så måste facklitteratur ofta läsas på fritiden eller på resor. På kontoret har man medarbetare runt omkring sig och telefonerna ringer. Det är inte praktiskt möjligt att i lugn och ro läsa en artikel i en facktidning.

Spelets regler

Vad tycker du om att kvinnliga revisorer förlorar sina uppdrag när de är hemma och tar hand om ett barn under en längre tid?

– Det får anses höra till spelets regler. Som revisor väljs man för ett år. Vi kan aldrig vara säkra på att behålla uppdragen över huvud taget inom byrån. Uppdrag kommer och går. Man får ständigt sätta sig in i nya situationer. Det viktiga när man föder barn är att inte tappa kompetens. Den kan hållas uppe med hjälp av kurser och deltidslösningar. Man får vara flexibel med tanke på individens och familjens förutsättningar och den enskilda revisionsbyråsituationen. Det här jobbet och konsultjobb över huvud taget ger relativt stora förutsättningar för att man ska kunna vara med i leken, även om man är borta en tid.

Inge Wennberg