Göran Linders, advokat med omfattande egen erfarenhet av arbete i bolagsstyrelser, pekar på en sårbar punkt i revisorns möjligheter att ansvara för att upptäcka oegentligheter: nämligen revision av utländska dotterbolag i länder med en avvikande redovisningskultur. – De svenska revisionsbyråernas kontakter i vissa perifera länder är inte alltid så duktiga, menar Göran Linders. Det hjälper inte att världens största revisionsbyråkedja har sitt namn på dörren. Göran Linders lägger en röst för internrevision i vissa sådana fall, som komplettering till den externa revisionen.
Advokat Göran Linders, Mannheimer & Zetterlöf, Malmö, är styrelseledamot i både börsbolag och familjebolag. Han arbetar också aktivt i ett par större koncernledningar.
Vad anser han om revisorers ansvar för att upptäcka oegentligheter?
Han startar sitt resonemang utifrån styrelsens och VDs uppgifter och ansvar enligt aktiebolagslagen.
Styrelsen har ett ansvar för medelsförvaltningen och den interna kontrollen i företaget.
– Eftersom det är omöjligt för styrelsen själv att praktiskt sköta dessa saker, tar den sitt ansvar genom att se till att företaget i sin egen organisation har betryggande kontrollorgan.
Här kommer naturligtvis också revisorerna in.
– Och jag tycker i princip att både deras traditionella revisorsuppdrag och deras sätt att ha synpunkter på medelsförvaltning, internrevision, intern kontroll m.m. fungerar tillfredsställande, säger Göran Linders.
I flertalet styrelser där han är engagerad är revisorerna med på minst ett styrelsesammanträde om året.
Andra redovisningskulturer
Det som Göran Linders erfarenhetsmässigt anser särskilt viktigt att få professionella revisorsbesked om i de här sammanhangen är verksamheten i företagens utländska dotterbolag.
– Vi får inte glömma att bolagsstyrelsen även är ansvarig för koncernen, säger Göran Linders. Det kan vara ett svårt ansvar att klara med tanke på revision och kontroll av dotterbolag som lever i en helt annan företags- och redovisningskultur än vår egen.
Göran Linders menar att de stora världsomfattande revisionsbolagen måste vara mycket vaksamma över kompetensen hos revisorskolleger i länder med annorlunda redovisningskultur.
Man behöver inte gå särskilt långt för att hitta länder med ett annorlunda redovisningssystem.
– De svenska revisionsbyråernas kontakter i perifera länder är inte alltid så duktiga även om de ingår i någon av de stora internationella revisionsbyråerna, säger Göran Linders. Det är kanske farligt att säga att de inte är kompetenta för sina uppdrag. Men jag har en känsla av att även om de ingår i de stora byråerna så kan brister i moralen i landet ha betydelse. Vi är faktiskt själva i allmänhet ett ovanligt hederligt folk och kan ha svårt att föreställa oss vissa avarter.
Internrevision en lösning
Hur löser man det problemet?
– Jag tror att i sådana här länder kan en egen internrevision vara särskilt motiverad för bolaget.
Göran Linders ser över huvud taget vissa fördelar med internrevision.
– Jag arbetade själv under ett antal år i en större internationell koncern och fick en god insyn i hur intern kontroll och internrevision fungerar i ett större företag. Men intresset för internrevision varierar mellan företagen. Vissa är angelägna om att ha internrevisorer. De menar att det är lättare att komma åt oegentligheter med hjälp av eget folk. Det kostar dock en hel del pengar att ha en internrevision. Andra företag – även stora sådana – har överlämnat motsvarande arbetsuppgifter helt och hållet åt externa revisorer. Åter andra arbetar med ett mellanting där extern och intern revision går hand i hand.
Tveksamt med offerter
När det gäller revisorer och ansvar för att upptäcka oegentligheter är Göran Linders kritisk också mot att det i dag förekommer offertförfaranden på stora revisionsuppdrag:
– Revisorerna väljs ju av aktieägarna. Men vart är vi på väg när företagsledningarna går ut och köper den revision som är billigast? Detta stämmer inte med grundtanken i ABL. Revisorn ska ha aktieägarnas förtroende och vara den som granskar styrelsens och VDs förvaltning. Om revision offereras till högst varierande priser kan man undra om det i botten kan finnas kvar det viktiga kravet på att det blir ett professionellt och tillräckligt omfattande arbete som utförs.
Tidiga varningslampor
Göran Linders tror inte på någon skärpt lagstiftning när det gäller revisorernas ansvar för att upptäcka oegentligheter.
– Det behövs inte. Det är i alla fall den erfarenhet jag har av revisorernas arbetssätt i de bolag som jag är engagerad i. Och det måste finnas gränser för hur långt man ska gå i sin kontroll.
– Men jag tycker att det är viktigt att revisorerna slår larm om de upptäcker att resurserna är otillräckliga på företagets redovisnings- och ekonomisida. I de fall där problem uppstått har det ofta funnits små varningslampor som tänts, t.ex. en ekonomichef som klagat över dåliga resurser.
Eller också har man haft en ekonomichef som inte klarat jobbet i en expanderande koncern. Han kan ha börjat som kamrer i ett entreprenörföretag och så har både han och företaget vuxit. Han har blivit ekonomidirektör och fått ett ansvar som han inte är mäktig.
– När revisorn slår larm i sådana fall ska han vända sig till styrelsen med sin revisionspromemoria, säger Göran Linders. Stannar den hos VD kan man inte bortse från risken att den inte leder till de åtgärder som behövs. Styrelsen ska visserligen inte belastas med en massa detaljer om brister som kan avhjälpas på annat sätt. Men om företagets resurser är otillräckliga är det utomordentligt viktigt att den informationen går fram till styrelsen. Vi ska heller inte glömma bort de bestämmelser som vi har i vårt land rörande förvaltningsrevision.
Fler orena berättelser
Göran Linders ser också framför sig en utveckling med fler orena revisionsberättelser:
– Revisorerna får inte vara rädda i det avseendet. De är valda av aktieägarna och ska inte känna sig beroende av företagsledningen och låta denna styra revisionen. Saker som revisorn påtalar och som inte rättas till ska fram ända till bolagsstämman. Därmed menar jag absolut inte att allt som är fel ska in i revisionsberättelsen. Man måste skilja agnarna från vetet. I en bolagsstyrelse får vi kanske en revisionspromemoria på 15–20 sidor som innehåller nästan allt som påpekats. Men där finns ofta inte mer än tre, fyra punkter som är särskilt intressanta.
Allt det andra är saker som lätt kan avhjälpas.
Göran Linders är med i styrelserna för bl.a. Trelleborg, Brio, Strålfors (som ordförande), Gorthon Invest, Fraktarna och Frigoscandia. Trelleborg är ett mycket stort uppdrag. Dunkerstiftelserna, i vilka Göran Linders har styrelseuppdrag, har ett tungt ägaransvar i Trelleborggruppen.
Han har också aktiva engagemang för koncernledningarna i ett par stora internationella koncerner.
Advokatbyråns inriktning på affärsjuridik åt huvudsakligen större företag innebär att Göran Linders arbetar mycket med företagsöverlåtelser, joint venture-avtal, internationaliseringar av företagsgrupper och liknande.
Han sitter i styrelsen för juridiska fakulteten i Lund och arbetar också med börsetik som ledamot av aktiemarknadsnämnden, där han funnits med sedan starten.
Inge Wennberg