Patentverket tar nya grepp för att få in fler årsredovisningar i tid. Likvidationsanmälningarna fortsätter mot bolag som glömt årsredovisningarna två år i rad. Men nu ska nya informationsinsatser också få andelen bolag som skickar in sina årsredovisningar inom sju månader att öka från mindre än 50 procent till minst 80 procent. Ingen företagskategori sköter sig prickfritt. Revisorer, advokater och storföretag som vunnit pris i tävlingen Bästa Årsredovisningen slarvar också. PRV vill få seriösa företag att låta rapporteringen till verket bli en självklarhet. Därmed kan större resurser sättas in på dem som medvetet försöker slippa redovisa.

Mängden årsredovisningar i Patentverkets källare sväller i år med 208 hyllmeter. Det är inget direkt problem.

Värre är att flertalet årsredovisningar kommer för sent.

Och en del kommer inte alls.

Patentverket går nu på offensiven mot slarvet – både mot att handlingarna lämnas för sent och mot att de uteblir flera år i rad.

Lagen kräver att bolagen håller stämma inom sex månader efter räkenskapsårets slut. Och senast en månad efter stämman ska årsredovisningshandlingarna gå till Patentverket.

Efter maximalt sju månader borde alltså alla årsredovisningar finnas hos PRV. Men då har inte ens hälften kommit in. Bolagens försumlighet har varit ett problem i många år.

Verket har förut mest satt in resurserna mot bolag som kan likvidationsanmälas, dvs sådana bolag som inte kommit in med årsredovisningar för de två senaste åren.

Just nu har verket drygt 6.000 aktiebolag som kan anmälas till likvidation.

3.500 bolag anmäls

Men det är bara cirka 3.500 bolag om året som verkligen anmäls. Verket, och framför allt domstolarna, klarar inte mer.

Likvidationsanmälan gör verket till tingsrätterna. Dessa ska försöka få tag i representanter för bolagen, kalla dem till rätten och avdela tre domare till varje förhandling –- och sedan kommer det ofta ingen person från bolaget.

Det är ofta fullt verksamma bolag som gör så här. Det händer att mycket aktiva bolag med många anställda likvideras bara för att årsredovisningshandlingar inte kommit in till Patentverket.

Och kommer papperen inte in till verket innan tingsrätten fattar beslut om likvidation, så finns det ingen återvändo. Verksamheten avvecklas, fastigheter säljs och stora onödiga förluster kan uppstå. Det kan bli svårt att starta verksamheten på nytt.

Patentverket har föreslagit att verket ensamt tar över hela proceduren för att undvika dubbelarbete från samhällets sida.

Att besluta om likvidation är en ren formalitet. Domstolarna har egentligen ingen särskild bedömning att göra. De ska bara konstatera att handlingarna inte kommit in till Patentverket. Och det vet bara verket. Någon prövning av eventuella skäl till att handlingarna inte kommit in görs inte.

– Genom aktiviteter på likvidationssidan har vi fått ner balansen av bolag som kan likvidationsanmälas till drygt 6.000 från 8.000–9.000 för ett par år sedan, säger Kurt Johansson, chef för PRVs bolagsavdelning.

Mindre än hälften i tid

Sverige har just nu cirka 240.000 registrerade aktiebolag. Många är nya och har inte hunnit uppleva och redovisa ett helt räkenskapsår.

Men mer än 200.000 bolag är skyldiga att lämna redovisningar till Patentverket i år.

Det kommer kanske 190.000 årsredovisningar. Och majoriteten är i lagens mening för gamla när de kommer.

Detta är inte smickrande för näringslivet: bara hälften kommer i tid av dem som redovisar kalenderårsvis. Bland övriga är det bara 40 procent.

Och då ska vi inte glömma att ”sjumånadersfristen” som Patentverket går efter är ganska generös.

Den förutsätter att alla bolag håller stämma på sista dagen i den sjätte månaden efter räkenskapsårets utgång. Det är ju inte så vanligt. Vän av ordning invänder kanske att lagen medger att s.k. fortsatt stämma i vissa fall får hållas inom ytterligare två månader. Patentverket räknar i sitt påminnelsearbete inte med den möjligheten. Den har så vitt bekant aldrig åberopats i något ärende som gällt sent inlämnad årsredovisning.

– Det är illa att så få redovisar i tid, säger Kurt Johansson. Huvudsyftet med att handlingarna skickas hit är ju att de ska finnas offentligt tillgängliga för kreditgivare, kunder, konkurrenter, analytiker, journalister och andra intresserade. Årsredovisningen är information som ska vara offentlig. Men den informationen försenas av olika orsaker.

Vitesprocedur tar tid

Patentverkets formella motmedel mot slarvet är att vid vite förelägga VD eller någon i styrelsen att skicka in handlingarna.

Men det är en tidsödande process. Först ska vederbörande delges. Så följer två månaders besvärstid. Därefter ska Patentverket döma ut vitet.

Det blir lätt så att vitesproceduren inte är ur världen innan det kan vara dags för likvidationsanmälan.

Något straff finns inte för slarv med tidsfristen.

Det är en svaghet i systemet. Förseningsavgift i någon form har diskuterats tidigare och frågan kan bli aktuell igen.

– Vi tror att seriösa bolag är angelägna om att inte dra på sig förseningsavgifter, säger Kurt Johansson. En sådan avgift kanske kan placera oss lite högre upp på bolagens sändlistor när det gäller årsredovisningar. Frågan om förseningsavgift har nyligen tagits upp i en riksdagsmotion och det tycker vi är bra.

Vilka bolag är det som slarvar med sjumånadersfristen?

Svar: Alla slags bolag – även de bästa och de börsnoterade, liksom revisionsbolag och advokatbyråer.

PRVs bolagsavdelning har gått igenom läget för alla de välrenommerade bolag som förra året utsågs till pristagare i den anrika tävlingen Bästa Årsredovisningen.

Bland dessa fanns det inte ett enda företag som hade skött sig till punkt och pricka. Visst hade de skickat in den flotta årsredovisningen som de hedrats för. Men alla hade något eller några dotterbolag som inte hade lämnat med årsredovisningar i tid.

Har inte grepp om allt

– De köper upp bolagsgrupper och har inte alltid ett fullständigt grepp om alla bolag som ingår, säger Kurt Johansson. Vi har talat med flera storföretag om det här för att få fram bättre rutiner.

Revisionsbyråerna?

– Ja, de missköter sig också liksom advokaterna.

Att väcka uppmärksamhet genom att ta fram sådana uppgifter hör till bilden i den satsning som verket nu gör för att med lite nya annorlunda grepp få in årsredovisningar snabbare.

– Vårt vanliga påtryckningsmedel, vitesföreläggande, går för långsamt, säger Kurt Johansson. Därför söker vi nya vägar och tar fram listor på särskilt intressanta företagsgrupper och branscher.

En annan metod är regionala insatser, som gjorts t.ex. i Västerbottens län. Där skickade man ut information till alla företag och inbjöd dem i all vänlighet att under en dag lämna in försenade årsredovisningar i en särskild lokal i Umeå.

Det gav goda effekter och eko i lokala medier.

– Vi tänker bli mer utåtriktade och har som ambition att försöka få in åtminstone 80 procent av alla årsredovisningar i tid, säger Kurt Johansson. Vi vill inte bara jobba med likvidationer. Vi vill inte enbart gå på dem som är alldeles för sent ute. Vårt intresse är inte att likvidera bolag.

Lokalpressen och lokalradion har man haft särskilt god hjälp av.

– De är intresserade av att lokalt ta fram företag som inte skött sig, säger Kurt Johansson. De går också till tingsrätterna och kollar likvidationsanmälningar. Det sätter press på företagen.

Inget misslyckande

Hur känns det att ändå inte kunna klara allt – att inte få in alla årsredovisningshandlingar i tid eller att inte orka med alla likvidationer som skulle kunna göras?

– Det känns inte som ett misslyckande, säger Kurt Johansson. Vi har givna resurser. Registreringsverksamheten har prioriterats när våra anslag skurits ner. Det har gått ut över räkenskapsbevakningen. Men nu börjar vi få viss balans i det här. Det känns inte som om vi misslyckats men det är tråkigt att näringslivet inte har ambitionen att följa gällande regler.

– Det är lite beklämmande att man måste diskutera förseningsavgifter och annat för att få seriösa svenska företag att skicka in sina redovisningar. Det kan i längden inte vara rimligt att använda en stor del av Patentverkets resurser för att jaga 100.000–120.000 bolag som inte skickar in sina årsredovisningar och likvidationsanmäla 6.000–7.000 bolag om året.

I verkets körningar av revisorer som slarvar med att skicka in årsredovisningar skiljer man inte mellan olika slags revisionsföretag. Man har arbetat med de 1.387 svenska aktiebolag där ordet ”revision” av någon anledning ingår i namnet. Det kan innebära både det ena och det andra. Men det finns både auktoriserade och godkända revisorer bland syndarna.

Åke Svensson, chef för räkenskapsenheten på Patentverkets bolagsavdelning, visar en lista som gäller de uppskattningsvis 300 ”revisions”-företag som hade bokslut per den 30 april 1989. Av dem var det 102 som inte kommit in med årsredovisningarna i tid.

Och det gäller inga slumrande byrålådsföretag utan i högsta grad levande bolag. Eller som Åke Svensson säger:

– Visst lever de. Jag har sett flera av de här revisorerna på seminarier och föredrag. De existerar.

Åke Svensson tycker att det är allvarligt att ungefär en tredjedel av bolagen med ordet ”revision” i namnet inte har skickat sina egna årsredovisningar till Patentverket i tid.

Nu får dessa företag en anmodan och en månad på sig att svara. Sedan blir det vitesförelägganden.

Märkligt få svar

Av de 102 ovannämnda ”revisions”-bolagen var det bara 43 som svarade på verkets anmodan inom en månad. Efter ytterligare en månad fanns det fortfarande 30 kvar.

– Mycket märkligt, säger Åke Svensson. Vi hade hoppats på en högre uppklarningsprocent här. Konstigt är också att många av de handlingar vi nu verkligen får in är sent upprättade. De är daterade under den här påminnelsetiden.

Revisionsbolagen hör till de företag som verket hoppas slippa problem med i fortsättningen. Beträffande advokaterna har man också gott hopp. Över huvud taget är det många företag som börjar sköta sig efter ett vitesföreläggande.

– Men många tål hur många smällar som helst, säger Åke Svensson. Alltför många, även stora bolag, har råkat ut för viten två, tre gånger och sedan blivit likvidationsanmälda innan de skickat in sin årsredovisning.

Bland företag med ordet ”redovisning” i sin firma och bokslut per den sista december 1988 har också gjorts påminnelser. Resultat: hälften svarade efter en månad.

Motsvarande siffror noteras för advokatbolag.

Advokat-, revisions- och redovisningsföretagen sköter sig enligt siffrorna sämre än exempelvis reklambranschen.

En del av dem som får påminnelser och vitesförelägganden tycker inte om Patentverkets språk.

Det finns en blankett med rubrikordet ”SLARV?”.

– Den fick vi ett brev om, säger Åke Svensson. Men brevet innehöll ingen årsredovisning, bara en klagoskrift.

”HAR NI GLÖMT BORT OSS?” Så rubricerades ett brev till ett antal aktiebolag med minst 500.000 i aktiekapital. Svarsintensiteten blev dock bara ungefär som när man skrev påminnelser till ”revisions”-bolag, dvs cirka 40 procent.

Kraftiga reaktioner

– Men när vi klagat på redovisningen av döttrar till börsbolag har det blivit reaktioner, ibland kraftiga, säger Åke Svensson. Jag har fått sitta och socialt trösta ekonomichefer i telefonen. Det allra bästa resultatet har den regionala driven i Västerbottens län gett. Efter hot om likvidationer och om vite inströmmade årsredovisningar från 70 procent av de kontaktade.

Det är rekord hittills.

– Vi vill i framtiden inrikta oss på dem som avsiktligt inte lämnar redovisningar därför att de inte vill visa upp sina resultat, säger Åke Svensson. Problemen med seriösa företag som borde kunna fungera av sig själva vill vi arbeta bort så fort som möjligt.

Det finns många som har ett direkt intresse av att inte redovisa sina resultat så att andra kan läsa dem.

Ett exempel är vägkrogar utmed Europavägarna.

– Skickar vi ett vitesföreläggande till en av dem så ringer man snart och säger att de andra har inte skickat in sina årsredovisningar – varför ska då vi göra det? säger Åke Svensson.

Bland dem som fått vitesförelägganden och likvidationsanmälningar finns också påtagligt många företag med orena revisionsberättelser.

Stort intresse för informationen

Intresset för att se på årsredovisningar är stort och ökar hela tiden. Patentverket säljer själva ungefär 55.000 årsredovisningskopior om året och får ungefär lika många direktförfrågningar per telefon angående årsredovisningar. Därutöver säljs alla årsredovisningar på film till de stora upplysningsföretagen, som i sin tur säljer informationen vidare.

Kurt Johansson tycker att fler företag borde kontrollera sina affärskontakter och inte göra affärer med dem som inte skickat in årsredovisningar till PRV.

– Kommunerna håller ganska hårt på detta och fler kunde följa deras exempel. Vi har många generalagenter i bilbranschen som kollar sina återförsäljare. Jag skulle över huvud taget önska ett hårdare tryck från marknaden i det här avseendet, säger Kurt Johansson.

PRVs ingripanden är inte alltid populära:

– Tyvärr händer det i dag att vår personal trakasseras därför att vi valt ut ett visst företag för t.ex. ett vitesföreläggande. I stället för att bråka borde folk koncentrera sig på det faktum att årsredovisningar saknas.

Inge Wennberg