Inledning

I samhället finns behov av en kår av oberoende revisorer som åtnjuter förtroende hos alla med intresse av god revision samt av sund rådgivning och rapportering inom områdena för revisorernas yrkesutövning. Detta förtroende sammanhänger med kårens allmänna anseende och förmåga att uppfylla berättigade förväntningar. Den enskilde ledamotens och hela yrkeskårens intressen sammanfaller, och varje ledamot måste medverka i strävan att skapa och vidmakthålla förtroendet.

Enligt 5 § förordningen (1973:221) om auktorisation och godkännande av revisorer (revisorsförordningen) skall auktoriserad revisor redbart och nitiskt utföra de uppdrag som anförtrotts honom och i allt iaktta god revisorssed. Vad god revisorssed kräver är inte närmare angivet i revisorsförordningen.

FARs föreningsstämma har antagit följande regler för god revisorssed. Av FARs stadgar följer att ledamot är skyldig att följa reglerna. Ledamot skall också se till att reglerna följs av medarbetare, som omfattas av hans uppdragsansvar, och verka för att reglerna följs av anställda vid hans byrå t ex genom avtal och instruktioner.

Regelsamlingen utgör en utveckling av de bestämmelser och föreskrifter som finns främst i revisorsförordningen och Kommerskollegiets revisorsföreskrifter.

Genom sitt medlemskap i International Federation of Accountants (IFAC) har FAR ställt sig bakom IFACs strävanden mot en hög och enhetlig etisk yrkesstandard och åtagit sig att arbeta för att IFACs etikrekommendationer (Statements of Guidance) skall efterlevas i Sverige så långt detta är förenligt med svensk lag. FARs regler för god revisorssed har ett innehåll som väl ansluter till IFACs rekommendationer.

Regelsamlingen lämnar inte svar på alla frågor som kan uppkomma i olika situationer i en auktoriserad revisors verksamhet. Reglerna gör inte heller anspråk på att vara uttömmande utan syftar till att ge en övergripande bild av god revisorssed.

I sådana frågor som inte med säkerhet kan bedömas med hjälp av regelsamlingen har FARs styrelse rätt att lämna tolkningar. Sådana tolkningar meddelas samtliga ledamöter.

Ändringar i reglerna beslutas av föreningsstämman på förslag av styrelsen.

Definitioner

Följande definitioner gäller för terminologin i regelsamlingen.

Ledamot

Ledamot i FAR.

Byrå

Av ledamot personligen ägd revisionsfirma eller i 24 §

Kommerskollegiets revisorsföreskrifter omnämnt bolag, i vilket ledamot är delägare, aktieägare eller anställd.

Byråledning

Ledamot eller medarbetare som är styrelseledamot, VD eller på annat sätt utövar ett väsentligt inflytande över byråns verksamhet.

Klient

Den som anlitar ledamot eller dennes byrå.

Företag

Person, företag, organisation eller myndighet, som är föremål för uppdrag.

Redovisningshandling

Förvaltningsberättelser, balans- och resultaträkningar med tillhörande noter och kommentarer samt andra ekonomiska rapporter även om de inte bygger på fullständig bokföring.

Regel 1 – Yrkesmässigt uppträdande

Ledamot skall alltid visa sig värd det förtroende som yrket kräver. Han skall i sin yrkesutövning samvetsgrant iaktta god revisorssed.

Anvisningar:

God revisorssed innebär att ledamot såväl i sin yrkesutövning som i övrigt skall uppträda på ett sådant sätt att han inte vanhedrar sig själv eller sin yrkeskår.

Yrkesutövningen skall bedrivas i ordnade former och ledamoten skall eftersträva sunda ekonomiska förhållanden.

Regel 2 – Oberoende

Ledamot skall utöva sitt yrke med självständighet och objektivitet.

Han måste därför vid ett uppdrag alltid vara oberoende i sina ställningstaganden. Brister denna förutsättning, skall han avböja eller avsäga sig uppdraget. Detta gäller likaledes då omständigheterna är sådana att de kan ge anledning till befogat tvivel om ledamotens oberoende.

Anvisningar:

Ledamot får inte göra yrkesmässiga uttalanden om han eller hans byrå enligt gällande bestämmelser är jäviga eller eljest står i sådant förhållande till klienten att detta kan antas påverka ledamotens bedömningar.

Det finns ett antal situationer, främst i samband med revisionsuppdrag eller andra uppdrag som innebär att ledamot granskar viss information och lämnar utlåtande om denna, i vilka hans oberoende särskilt kan ifrågasättas av utomstående. Exempel på några situationer där så är fallet anges här nedan. Beroendeförhållande skall sålunda anses föreligga om ledamoten eller dennes byrå:

1. har något som helst direkt intresse i företaget. Som exempel kan nämnas ledamots innehav av aktier eller andra andelar i företaget, varvid som ledamotens egna aktier eller andelar skall anses även sådana som ägs av

– ledamotens make eller sambo,

– omyndigt barn under ledamotens vårdnad,

– juridisk person, över vars verksamhet ledamoten har ett väsentligt inflytande eller med vilken ledamoten eller någon som avses ovan eller flera av dem tillsammans har en väsentlig ekonomisk gemenskap,

– sådan medarbetare till ledamoten, som är verksam på uppdraget.

2. har något väsentligt indirekt intresse i företaget. Indirekt intresse föreligger t ex om person inom byråns ledning eller person som inom byråorganisationen i övrigt är direkt överordnad ledamoten innehar aktier eller andra andelar i företaget. Vid bedömningen av intressets väsentlighet skall hänsyn tas till bl a innehavets storlek och uppdragets beskaffenhet.

3. förvaltar aktier eller andra andelar i företaget.

4. innehar ekonomiska engagemang tillsammans med företaget, hos detta anställd person i ledande ställning, styrelseledamot i företaget eller ägare med väsentligt innehav i företaget.

5. innehar lån till eller från företaget, hos detta anställd person i ledande ställning, styrelseledamot i företaget eller ägare med väsentligt innehav i företaget eller ingått borgen eller annan ansvarsförbindelse till förmån för företaget eller någon av de personer som nyss nämnts. Vad nu sagts gäller inte lån mot säkerhet av fastighetsinteckningar som erhållits på normala villkor från låneinstitut som enligt lag äger rätt att låna ut pengar till revisor.

6. mottar otillbörliga gåvor eller rabatter.

7. till för stor del erhåller sina inkomster från klienten. Vid bedömningen skall hänsyn tas till revisionsverksamhetens organisation, ekonomi, ersättningsprinciper och förhållanden i övrigt.

Regel 3 – Oförenlig verksamhet

Ledamot får inte bedriva verksamhet, som är oförenlig med hans yrkesplikter som oberoende revisor.

Anvisningar:

Av revisorsförordningen följer att ledamot inte får driva eller delta i ledningen av affärsverksamhet vid sidan av den egna revisionsverksamheten. Till denna räknas

– arbete avseende revision och redovisning samt därmed sammanhängande rådgivning,

– biträde avseende deklarations- och övriga skatte- och avgiftsärenden,

–rådgivning inom andra revisorsyrket närliggande områden där ledamoten eller hans byrå besitter kompetens.

Annan verksamhet än nu sagts kan understundom vara förenlig med revisorsyrket under förutsättning att allmänhetens tilltro till ledamotens objektivitet inte därigenom rubbas. Ledamot får sålunda exempelvis inneha anställning som lärare, om han samtidigt utövar revisorsyrket i betydande omfattning, och förvalta egna eller närståendes förmögenhetsobjekt utanför yrkesverksamheten, om förvaltningen inte innebär aktiv affärsverksamhet.

Regel 4 – Yrkesutövningen

Ledamot skall omsorgsfullt genomföra sina yrkesuppgifter så att han får ett tillfredsställande underlag för sina bedömningar.

Han är skyldig att beakta god redovisnings- och revisionssed.

Om ledamot enligt gällande lag eller med uppdragsgivares medgivande anlitar av honom eller byrån anställda medarbetare, sker detta på hans eget ansvar. Han måste vara medveten om sitt eget ansvar även vid samarbete med andra revisorer.

Anvisningar:

Regeln skall utan inskränkning tillämpas vid alla uppdrag som ledamot eller hans byrå åtagit sig att utföra. Om uppdraget utförs av någon som är anställd vid ledamotens byrå är ledamoten skyldig att tillse att regeln följs även av denne.

Vid utförande av revisionsuppdrag måste ledamot noggrant efterkomma gällande lagstiftning, bestämmelser i bolagsordningar och föreskrifter som i speciella fall utfärdats av myndigheter eller andra. Om sistnämnda föreskrifter innehåller bestämmelser som begränsar ledamotens möjligheter att utföra sitt uppdrag, bör detta i en rapport över granskningen påpekas på ett sådant sätt att innehållet i rapporten eller i den granskade handlingen inte blir vilseledande för utomstående läsare.

Ledamot skall på grund av sin ställning som revisor vid genomförandet av sin uppgift beakta det berättigade intresset hos aktieägare, borgenärer, anställda och övriga intressenter såsom allmänheten och det allmänna, sådant detta framkommer av lag och god affärssed.

Ledamot skall dessutom beakta av FAR utfärdade rekommendationer om god redovisnings- och revisionssed.

Om det i redovisningshandling förekommer avvikelse från god redovisningssed, som är av sådan art att handlingen blir vilseledande, eller om god revisionssed av någon anledning, exempelvis bristande information, inte kunnat följas, måste detta påpekas i rapport till det organ som har att besluta om fastställelse av ekonomisk redovisning och/eller ansvarsfrihet. Skulle sådant organ inte finnas, skall rapporten avges till uppdragsgivaren.

Det är av särskild vikt att för ledamot bekant förhållande, som inte beaktas i av honom granskad redovisningshandling, vilken därigenom kan bli i väsentlig grad vilseledande, påpekas i sådan form att handlingen inte kan leda till skada eller utnyttjas i obehörigt syfte.

I avgiven rapport skall anges vilka avgränsningar uppdraget haft.

Ledamot som uttalar sig om prognoser och framtida transaktioner på ett sådant sätt att det kan uppfattas som en bekräftelse på sannolikheten i framtidsbedömningen skall särskilt uppmärksamma de gränser för sådana uttalanden som följer av god revisionssed. Ledamot får i övrigt inom ramen för sin kompetens medverka vid det tekniska upprättandet av prognoser. Vid sådan medverkan måste han utgå från att prognoserna kan komma att påverka handlandet hos andra än klienten. Prognoserna bör därför innehålla redogörelse för källmaterial som använts vid upprättandet, de viktigaste antagandena samt omfattningen av ledamotens medverkan och ansvar.

Ledamot som efterträtt en annan revisor skall ta kontakt med denne för att inhämta sådan information som kan vara av betydelse för det fortsatta revisionsarbetet.

Vid utförande av uppdrag som konsult gäller i princip samma krav som vid utförande av revisionsuppdrag. Ledamots insats skall präglas av integritet och objektivitet. Över huvud taget gäller att ledamot skall uppträda på ett sådant sätt att hans oberoende mot klienten inte kan ifrågasättas. Det är särskilt viktigt att klienten med bibehållen självständighet och valmöjlighet kan fatta det beslut som föranleds av ledamots konsultinsatser. Ledamot skall inte ta på sig ansvar och befogenheter som åvilar företagsledningen. Denna ansvarsfördelning bör noga klargöras med klienten.

Ledamot skall träffa en muntlig eller skriftlig överenskommelse med klienten om konsultuppdragets omfattning, genomförande och mål. Vid utförande av uppdrag som kräver medverkan av en eller flera medarbetare skall ledamot noga planera samt leda och övervaka arbetet. Han skall också tillse att ha korrekta, relevanta och tillräckliga uppgifter som underlag för de rekommendationer han lämnar till klienten. Ledamot skall vidare delge klienten de fakta, t ex gjorda antaganden och begränsad tillförlitlighet i bakgrundsmaterialet, som är nödvändiga för att denne skall kunna bedöma resultalet av konsultinsatserna på ett riktigt sätt.

Vid utförande av konsultuppdrag åt klient för vilken ledamoten eller hans byrå innehar även revisionsuppdrag får ledamot inte åta sig uppgifter som kan försvåra för honom att genomföra revisionen med självständighet och objektivitet. Hänsyn måste också tas till hur situationen kan uppfattas av en utomstående betraktare. Är kombinationen av uppdrag sådan att förtroendet för ledamoten kan rubbas, får han eller hans byrå inte åta sig båda uppdragen.

Regel 5 – Tystnadsplikt

Ledamot får inte för utomstående röja sakförhållanden eller upplysningar, som han fått kännedom om under sitt arbete, med mindre laglig upplysningsplikt eller behörigt tillstånd därtill föreligger. Han får inte heller till fördel för sig eller till skada eller gagn för annan utnyttja vetskapen om sådana förhållanden eller upplysningar.

Anvisningar:

Offentlig myndighet (t ex domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet eller beskattningsmyndighet) har enligt lag eller annan författning vissa möjligheter att förplikta en revisor att lämna upplysningar eller tillhandahålla handlingar. Ledamot som ställs inför en sådan situation skall noga pröva de lagliga förutsättningarna för ett uppgiftslämnande.

Regel 6 – Förhållandet till kolleger

Ledamot skall verka för goda relationer inom yrkeskåren.

Anvisningar:

I vissa situationer kan det bli aktuellt och vara befogat för ledamot att uttala sig om en kollegas handlande eller underlåtenhet. Sådant uttalande skall vara sakligt och måttfullt.

Vid bedömning av kollegas handlande eller underlåtenhet skall ledamot beakta de omständigheter som förelåg då kollegan gjorde sina överväganden. Innan ledamot framför kritik mot kollega skall han om möjligt bereda denne tillfälle att yttra sig i frågan.

Regel 7 – Publicitet, reklam och ackvisition

Ledamot får göra sitt namn och sina kvalifikationer kända hos allmänheten på ett sätt som inte misskrediterar yrket.

Ledamot får inte försöka värva uppdrag genom direkt ackvisition.

Anvisningar:

Grundläggande för revisorns yrkesutövning är en strävan efter objektivitet och oberoende. Publicitet och reklam rörande den egna personen eller verksamheten skall vara saklig. Sådana aktiviteter får inte heller vara ägnade att utsätta annan för klander eller ringaktning.

Regel 8 – Arvodesdebitering

Arvode skall vara skäligt med hänsyn till de kunskaper och den erfarenhet som ledamoten kan utnyttja i sin yrkesverksamhet och med hänsyn till det enskilda uppdragets natur och omfattning.

Ledamot får inte överenskomma om arvode som är baserat på det ekonomiska utfallet för klienten eller som har karaktär av provision.

Anvisningar:

Klienten är berättigad att på begäran få en ungefärlig uppgift om arvodet för ett visst uppdrag, så att arvodet på förhand kan bedömas. Om detta inte är möjligt, skall klienten på begäran hållas underrättad om upplupet arvode i den takt arbetet fortskrider.

Gör klienten invändning mot arvodet, bör ledamoten upplysa om möjligheten att få arvodet prövat genom skiljeförfarande enligt vad därom är föreskrivet i 25 § FARs stadgar.