En svensk har blivit revisorernas världspresident. Auktor revisor Bertil Edlund har valts till ordförande i International Federation of Accountants. Cirka en miljon experter på revision, redovisning och finansiering ingår i IFAC. Det här reportageblocket handlar också om tre andra internationella organ: FEE, som är den europeiska revisorsorganisationen, IASC, som utvecklar internationella redovisningsrekommendationer, och NRF, världens äldsta revisorsorganisation.

Auktor revisor Bertil Edlund utsågs i maj till ordförande i International Federation of Accountants (IFAC).

En miljon ”accountants”

IFAC är världsorganisationen för bl.a. revisorer. Medlemmar är ett drygt 100-tal organisationer i cirka 80 länder. Dessa organisationer har ungefär en miljon medlemmar som är experter på revision, redovisning och finansiering.

Ungefär hälften av dem finns på revisionsbyråer. De övriga arbetar framför allt i industrin, undervisningsväsendet och i offentlig förvaltning. Den här spridningen hänger samman med begreppet ”accountant” som inte går att översätta direkt till svenska. Detta är i regel en examen som ofta täcker mer än revision. Genom examen får man en titel, t.ex. Certified Public Accountant, som man behåller livet ut även om man inte alls sysslar med revision.

Det är bara i vissa ganska få länder som systemet ser ut som i Sverige, dvs. att man efter viss utbildning och kompetens får ett certifikat för att revidera – ett certifikat som man förlorar om man sysslar med annat än revision.

Det går alltså inte att sätta likhetstecken mellan accountant och revisor.

Revisionsrekommendationer

Men visst är IFAC i stora drag en revisorsorganisation. IFAC ger ut omfattande rekommendationer om exempelvis revision och om etik.

Revisionsrekommendationerna uppgår f.n. till ett 30-tal. De kallas International Auditing Guidelines (IAG). Den intresserade hittar dem, tillsammans med bl.a. IASCs redovisningsrekommendationer, samlade i den av FAR sammanställda regelsamlingen The FAR International Omnibus.

Den nye världspresidenten ser IFAC som en mycket effektiv organisation.

– Det beror bl.a. på att revisorsprofessionen är så välorganiserad på olika plan, säger Bertil Edlund. Vi har starka nationella institut med långa traditioner. Det i sin tur hänger samman med att vi har en i ordets rätta bemärkelse individualiserad profession. Vi representerar en profession som går att klart identifiera i varje land.

Välorganiserad bransch

Till det kommer att revisorerna är välorganiserade på företagsnivå.

– Det finns knappast någon annan verksamhet som har så välorganiserade företag som revisionsbyråer och som också samverkar internationellt med stora företag, säger Bertil Edlund.

Därför har det gått ganska bra för IFAC att skapa en enhetlig internationell profil när det gäller rekommendationer och mycket annat.

– Det finns över hela världen en kärna av professionell gemenskap, säger Bertil Edlund. Det gäller också ett sådant område som etiken.

IFAC har nyligen publicerat ett förslag till Code of Ethics och Bertil Edlund vågar påstå att den i sina huvuddrag accepteras över hela världen.

Bertil Edlund har själv varit ordförande i IFACs etiska kommitté. Redan vid den inledande undersökningen av etiska regler i olika länder fann man många gemensamma nämnare.

Och IFACs etiska regler har ungefär samma grundstenar som de etiska regler som gäller för revisorer i Sverige.

Målinriktade etikregler

– För Code of Ethics har utgångspunkten varit vilka mål som vi vill uppnå, säger Bertil Edlund. Det är ett operationellt och positivt orienterat synsätt. Vi har sålunda sluppit tala om vad som inte är acceptabelt eller vad som är förbjudet.

Det här synsättet är viktigt:

– Det är t.ex. ganska enkelt att säga att revisorn inte får låna pengar av klienter. Men så enkla påståenden skapar inte en profession. En sådan skapas genom en gemensam syn på vad man vill åstadkomma.

IFACs regler har inte alls utsatts för den typ av kritik som drabbat IASCs redovisningsrekommendationer, vilka ansetts vara för breda och allt tillåtande.

IFACs rekommendationer på revisionsområdet ger nämligen klara besked. – Alternativa handlingsvägar gives icke, säger Bertil Edlund. Det har varit möjligt att skapa en enhetlig standard, vilket har varit svårare på redovisningssidan. Acceptansen för revisionsrekommendationerna är mycket stor. Vi har en gemensam syn på de flesta frågor runt om i världen – naturligtvis inte i alla detaljer men det finns hela tiden en kärna av samsyn.

Acceptans på hög nivå

Acceptansen har bl.a. tagit sig uttryck i stöd från olika börsstyrelser och från IOSCO (International Organization of Securities Commissions), som är den internationella organisationen för börsernas tillsynsmyndigheter.

– Men vi måste fortsätta lägga stor vikt vid att rekommendationerna genomförs och efterlevs, säger Bertil Edlund.

De nya länderna i Östeuropa blir naturligtvis en utmaning för IFAC.

Polen har som första östland redan kommit in i IFAC.

Storleken på IFAC gör det också angeläget att bygga upp och utveckla samarbetet med organisationerna i olika regioner, dvs. FEE (Fédération des Experts Comptables Européens), IAA (Interamerican Accounting Association) och CAPA (Confederation of Asian and Pacific Accountants).

Fler länder bör vara med

Det finns flera länder i Sydamerika och Asien som ännu inte är med i de regionala organisationerna. I Afrika finns IFAC-medlemmar men ännu ingen regional organisation. Här behövs en utbyggnad.

– Det blir också angeläget att föra ut våra etiska normer och få acceptans för dem även utanför vår egen krets, t.ex. i de olika organisationer som behöver våra tjänster, säger Bertil Edlund.

Språkfrågan är ett annat problem. IFAC-språket är engelska men det görs en hel del översättningar av IFACs produkter och fler behövs.

– Att anvisa bra metoder för lokal kvalitetskontroll – eller som det heter ”åtgärder som fortsättningsvis höjer standarden” – ser jag också som en viktig uppgift för IFAC.

IFAC kostar medlemsorganisationerna bortåt en miljon dollar om året. Men det är egentligen den lilla biten. Stora insatser görs i IFAC liksom i lokala revisorsorganisationer genom frivilligt arbete från mångas sida.

Har gjort det mesta

Den nye IFAC-ordföranden är norrlänning, född utanför Örnsköldsvik för snart 57 år sedan. Han började på Öhrlings 1960 och har gjort det mesta inom yrket och inom FAR. Han har varit FARs ordförande, han var med och skapade IREV (Institutet för Revisorsutbildning), han har varit revisionskommitténs ordförande, suttit i redovisningskommittén, i Kommerskollegiums rådgivande nämnd och mycket annat. F.n. är han ordförande i FARs nämnd.

På det internationella planet började han i FEEs föregångare UEC. Han var ledamot av den europeiska revisionskommittén.

Till arbetet i IFAC kom han genom att Sverige erbjöds en plats i IFACs etiska kommitté. Bertil Edlund fick den och blev omedelbart ordförande där. Efter två och ett halvt år nominerades Sverige till IFACs styrelse och Bertil Edlund blev vår representant. När han valdes in i styrelsen 1987 utsågs han också till deputy president, vilket enligt traditionen innebär att man blir president efter två och ett halvt år. Och nu är den tiden inne.

Farlig statistik

Att vara IFAC-ordförande tar en hel del tid:

– Det sägs att det tar ungefär 25 procent av min tid, säger Bertil Edlund.

Det kan synas mycket för den revisor som enligt statistiken är revisor i fler svenska börsbolag än någon annan.

– Det där är statistik, säger han. Hur man klarar det i verkligheten beror på omständigheterna, vilken organisation man har bakom sig och hur många bolag det egentligen gäller. Man kan vara revisor i en koncern utan att vara revisor i alla dotterbolagen. Man kan vara suppleant. Statistik är farligt – men spännande.

Inge Wennberg