FAR säger i princip ja till förslaget att stuva om bland de s.k. stabsmyndigheterna. För FAR-kåren öppnas en ny spännande marknad om det genomförs.
FAR tillstyrker i huvudsak de för revisorer relevanta delarna i förslaget från utredningen om stabsmyndigheternas verksamhet (USV).
Som Balans berättade i nr 8/9 vill USV bl.a. att Riksrevisionsverket (RRV) splittras upp. En särskild revisionsmyndighet bildas. Den ska revidera statliga myndigheters årsredovisningar efter upphandling i konkurrens med privata revisionsbyråer. Uppgifterna att besluta om föreskrifter och att granska efterlevanden av dessa skiljs också åt.
Stark och obunden revision
– Det har inte varit särskilt svårt att ta ställning till förslaget säger auktor revisor Reidar Peters, ordförande i FARs nya kommitté för offentlig verksamhet. Vi håller med om USVs grundläggande principer att revisionen ska vara stark, obunden och opartisk.
För de auktoriserade revisorerna innebär förslaget en möjlighet att konkurrera om en rad nya uppdrag. Ekonomiskt sett är det hela säkert intressant även om den auktoriserade revisionsbyråbranschen omsätter flera miljarder kronor.
– Från FAR-kårens synpunkt är det en ny spännande marknad som öppnas, säger Reidar Peters. I RRVs remissvar framskymtar att uppdragen ifråga skulle vara så alldeles speciella att de kräver väldigt mycket särskild kompetens. Så är det inte. Vi auktoriserade revisorer granskar ju alla möjliga typer av företag i den privata sektorn. Där finns en lång rad mycket speciella företag utan att det hindrar oss från att ta uppdragen. Vi känner oss inte på något sätt mindre skickade än statens revisorer att ta uppdrag inom den offentliga sektorn.
Men det finns ju ändå speciella regler för statliga myndigheter, eller hur?
– Visst. Men det finns det i andra sammanhang också: bostadsföretag, bank- och finansbolag, försäkringsbolag, krigsmaterielföretag o.s.v.
Konkurrens på lika villkor
FAR tar i sitt remissvar upp bl.a. kompetensen hos personalen vid den tilltänkta revisionsmyndigheten. Varför?
– Ja, vi vill ha en översyn av revisionsmyndighetens villkor för utbildning, yrkesmässig kompetens, kvalitetsövervakning och disciplinär behandling av sina revisorer, säger Reidar Peters. Vi har själva stora krav på oss från Kommerskollegium. Ska vi konkurrera med en organisation utan sådana krav på sig?
Konkurrens på lika villkor diskuteras gärna i det här sammanhanget. RRV säger i sitt remissyttrande att revisionsmyndighetens personal bör få revidera privata företag om det ska kunna bli konkurrens på lika villkor.
– Klarar revisionsmyndigheten upp frågorna om kompetens etc. så finns det ingen anledning för FAR att säga nej till en sådan ordning, säger Reidar Peters. Vi lever i ett fritt land. Men spelreglerna måste vara klara.
Om revisorerna på revisionsmyndigheten fick samma kompetens och kvalitetskrav på sig som de auktoriserade revisorerna, skulle vi få en ny kvalificerad revisorskår i Sverige. Vad säger du om det?
– Tanken är mig inte helt främmande. Det finns många kompetenta revisorer i det offentliga, båda i stat och kommun. Se t.ex. på revisionskontoret i Göteborg. Där var det tal om att lägga ett bud på revisionen i en annan kommun.
Krav på upphandlingen
FAR ställer särskilda krav på formerna för upphandling av revisorstjänster. Det är viktigt att upphandlingen utformas så att den inte kommer i strid med principerna för oberoende och yrkesutövning enligt god revisorssed. Är detta ett stort problem? Kan RRVs nuvarande system för att upphandla revision av statliga affärsverk användas som grund ett framtida system?
– Inom kåren är vi relativt sett noviser på upphandling, säger Reidar Peters. När det gäller upphandlingen av revision i affärsverk har byråerna själva skött förhandlingarna. Nu ökar upphandlingen. Det gäller mer pengar. Då vill vi att FAR som organisation ska vara med och diskutera spelreglerna för upphandlingen så att vi inom kåren får en etablerad bas för hur villkoren ska se ut. Det är framför allt en fråga om god revisorssed.
Kan den statliga upphandlingen accelerera trenden mot ett ökat antal anbud på revision?
– Nej, knappast, säger Reidar Peters. Här betyder den internationella utvecklingen mycket mer. Vi kan inte stoppa någon form av upphandling. Men den ska fungera under etiskt och ekonomiskt godtagbara former. FARs biträdande generalsekreterare Margareta Damberg säger:
– Vi arbetar nu i bl.a. FARs regelkommitté och i styrelsen med att diskutera formerna för ett upphandlingsförfarande.
Grunderna viktigast
– Det är naturligtvis en stor och viktig fråga för FAR-kåren om RRV, eller den föreslagna revisionsmyndigheten, kommer att fungera som en konkurrent eller som en stor upphandlare av revisionstjänster. Men det allra viktigaste är egentligen själva grunderna för revisionen sådana som de lades fast av revisionsutredningen förra året, säger Margareta Damberg, själv sakkunnig i denna utredning.
För revisionsutredningen svarade Åke Gustafsson, som tidigare varit överdirektör RRV. Han är nöjd med resultaten:
– I allt väsentligt har våra förslag genomförts, konstaterar han.
Den statliga budgetförordningen, verksförordningen och bokföringsförordningen har ändrats så att myndigheterna numera ska lämna en samlad årsredovisning. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli i år och genomförs rent praktiskt under en treårsperiod. De första årsredovisningarna gäller det här budgetåret och kommer alltså nästa höst.
Dessa årsredovisningar ska innehålla balansräkning, resultaträkning, i vissa fall finansieringsanalys samt anslagsredovisning och resultatredovisning. Den sistnämnda är egentligen en förvaltningsberättelse. Men den har fått ett annat namn eftersom den omfattar mer än en normal förvaltningsberättelse i ett aktiebolag.
Ska visa samhällseffekterna
Resultatredovisningen ska visa myndighetens resultat i förhållande till det uppdrag som den har av regeringen. Redovisningen ska belysa fördelningen på verksamhetsgrenar, utvecklingen av myndighetens prestationer när det gäller kostnader, intäkter, volym och kvalitet, utvecklingen av myndighetens produktivitet, effekter av verksamheten som direkt kan iakttas samt väsentliga förändringar av organisation, personalstruktur, kompetensförsörjning, arbetsmiljö, lednings- och styrsystem, ADB- och kommunikationssystem.
– Myndigheterna ska tala om vilka samhällseffekter de åstadkommit, säger Åke Gustafsson. Inte bara att de förbrukat pengarna utan att förskingra dem.
Enligt förordningarna granskas de nya årsredovisningarna av RRV, och det ska göras enligt god revisionssed. RRV ska lämna en revisionsberättelse. Åke Gustafsson hade egentligen föreslagit att revisionsberättelsen skulle gå till regeringen. Men det är bara om berättelsen är oren, som regeringen får en kopia. Annars går berättelsen, liksom tidigare, till den reviderade myndigheten.
En ändring i verksförordningen, som gäller de flesta myndigheter, gör dock att myndighetens chef, om berättelsen är oren, måste tala om för regeringen vilka åtgärder som kommer att vidtas. Det måste göras inom två månader.
Utredningen om stabsmyndigheternas verksamhet följer Åke Gustafssons ursprungliga förslag när det gäller revisionsberättelsens adressat. Berättelsen ska alltid skickas till regeringen.
Svårt med ansvaret
USV vill också att revisorerna ska uttala sig om ansvarsfrihet. Den frågan tog revisionsutredningen aldrig upp:
– Det låg inte inom våra ramar, säger Åke Gustafsson. Man kommer då in på vilket ansvar en myndighets styrelse har. Många vanliga förvaltningsmyndigheter har ingen styrelse alls och de styrelser som finns har ansvar i ganska få frågor. Hela ansvarsfrågan måste ses över om det ska bli meningsfullt att uttala sig om ansvarsfrihet. Styrelserna måste få en betydligt starkare ställning.
En utredning om bl.a. myndighetsstyrelsernas ansvar har tidigare aviserats. Men någon utredare har ännu inte tillkallats.
Inge Wennberg