Stig Löf, auktoriserad revisor hos Lindebergs i Helsingborg, vill tillsammans med sin danska hustru Kirsten bosätta sig i Danmark. Men det får han inte – inte om han vill behålla sin auktorisation.
Svenska auktoriserade revisorer ska bo i Sverige och Kommerskollegium vägrar ge dispens åt Stig Löf på Lindebergs i Helsingborg. Nu har hans fall gått vidare till kammarrätten.
Stig Löf och hans hustru Kirsten bor i dag i villa i Viken norr om Helsingborg. Stig jobbar på revisionsbyrån i Helsingborgs centrum. Kirsten båtpendlar till Helsingörs tekniska högskola. Där är hon snart klar med sina studier och har börjat sondera arbetsmarknaden. Som danska med dansk examen och tidigare danska erfarenheter på arbetsmarknaden räknar hon med att hon måste arbeta i Danmark. Och jobben de finns i Köpenhamnsområdet.
Bra kompromiss
– Därför har vi beslutat flytta till Helsingör, säger Stig Löf, 44.
Därifrån når han revisionsbyrån med båt på mindre än en halvtimme. Kirsten D Löf kommer till Köpenhamn med snabbtåget på 35 minuter. Att bo i Helsingör är en kompromiss som ger rimligt pendlingsavstånd för båda makarna.
De har hittat ett härligt korsvirkeshus, byggt 1726, i gamla Helsingör. De har på grund av dispensproblemen skrivit ett villkorat köpekontrakt. Det kan de nu antagligen inte utnyttja eftersom Kommerskollegium inte går med på att Stig Löf med bibehållen auktorisation får bo i Danmark.
Detta är Sverige några månader innan EES-avtalet ska träda i kraft med allt vad det ska innebära av fri rörlighet för personer, tjänster, varor och kapital.
Nya regler dröjer
Det är visserligen så att den fria rörligheten kan vara begränsad när det gäller t.ex. revisorer och advokater. Det kan ta några år innan de formella ändringarna kan komma att ske. Om Kommerskollegium såg mindre på gällande rätt och sin egen gamla praxis och mer på de lagregler som ska komma borde inte fallet Löf vara något problem. Men det är det nu.
En föraning om hur det blir i framtiden ger ett rättsfall från EG-domstolen. Den handlar inte direkt om var man bor. Men den slår fast att revisorer får arbeta i två länder om de vill. Och då får de naturligtvis också bo i vilket av länderna de vill.
De regler som är aktuella i dagens Sverige finns i revisorsförordningen. För att erhålla och behålla sin auktorisation måste en svensk auktoriserad revisor bo i Sverige (2 och 24 §§ revisorsförordningen). Men Kommerskollegium kan enligt 14 § i samma förordning ge dispens under viss tid. Det är en sådan dispens som Stig Löf har sökt, eftersom någon möjlighet till permanent dispens inte finns. Men bosättningskravet kan ju vara borta om några år.
Vad är särskilda skäl?
Revisorsförordningen kräver att det föreligger ”särskilda skäl” för att ge dispens. Sådana elastiska formuleringar finns i många lagar. Syftet är att den som tillämpar lagen ska kunna anpassa tillämpningen efter de varierande omständigheterna i de enskilda fallen.
Vad som i sammanhanget menas med ”särskilda skäl” framgår varken av revisionsförordningen eller av förarbetena till denna. Det är inte Stig Löf som säger det. Det är ett konstaterande som en tidigare chef för Kommerskollegiets revisorssektion, Inger Blomberg, kände sig föranlåten att göra i ett inlägg i Balans nr 4/89.
Kommerskollegium har i sin praxis valt att godta vissa skäl men inte andra. Nästan alla dispenser från bosättningskravet har gällt revisorer som under en tid velat arbeta utomlands på revisionsbyråer som ingår i den egna byråns internationella kedja. I sådan fall ges numera tre års dispens, med möjlighet till förlängning i två år.
En enda dispens som avviker från det här mönstret har beviljats. Det gällde en revisor som valde att för gott flytta från Sverige och arbeta på Price Waterhouse i London. Han fick under två år behålla sin auktorisation för att kunna ha kvar vissa klienter i Sverige.
Tappar kontroll över det privata
Varför kan inte Kommerskollegium ge dispens åt Stig Löf?
– Hans fall kan inte jämföras med de revisorer som under en tid arbetar hos sin utländska samarbetspartner, säger Henry Åkerlund, som är chef för Kommerskollegiums revisorssektion. De fallen är speciella och de innebär i praktiken att vi släpper tillsynen över dessa revisorer. Men vi kan inte släppa tillsynen över revisorer som arbetar på vanligt sätt i Sverige.
Den tillsyn som Kommerskollegium skulle släppa efter på om man lät honom bo Danmark gäller dock inte hur han sköter sig yrkesmässigt. Det kan man kontrollera genom att han har sin verksamhet i Sverige. Det som Kommerskollegium möjligen förlorar greppet om är Stig Löfs privata vandel och oberoende.
Svenska skattemyndigheter är t.ex. skyldiga att rapportera till Kommerskollegium om en auktoriserad revisor skattefuskar. En sådan skyldighet kan inte åläggas danska skattemyndigheter (men man kan ju fråga).
Kommerskollegium ska också i samband med auktorisation eller förnyelse av auktorisation inhämta yttrande från länsstyrelsen och handelskammaren i den landsända där revisorn bor. Det kan man inte tvinga de danska motsvarigheterna till.
Enligt reglerna ska Kommerskollegium också, om det behövs begära yttrande från andra myndigheter och organisationer, t.ex. kronofogdemyndigheten.
Affärsverksamhet
– Vi kan inte heller kontrollera förbudet mot att revisorer bedriver affärsverksamhet om revisorn bor utomlands, säger Henry Åkerlund. Det handlas t.ex. med svenska aktier på den danska börsen.
– En ändring av bosättningskravet kräver att också förutsättningarna för tillsynen över revisorerna ändras, fortsätter Henry Åkerlund.
Men med tanke på att bosättningskravet kan tänkas försvinna på sikt borde det kanske ha varit möjligt att gå Stig Löf till mötes?
– Om vi visste att det verkligen fanns nya regler som snart skulle träda i kraft hade vi tagit hänsyn till det. Nu är det så att justitiedepartementet funnit att bosättningskravet för advokater ska vara kvar. Och det pågår en revisorsutredning som ska undersöka om bosättningskravet för revisorer är motiverat. Det skulle vara mycket märkligt om vi nu sprang händelserna i förväg.
Henry Åkerlund betonar att en ändrad praxis skulle vara prejudicerande och bindande för Kommerskollegium. Och han kan tänka sig att det kan finnas många revisorer som av olika skäl vill flytta utomlands.
Massutvandring?
– En revisor vill bo i Danmark av sociala skäl, andra kan vilja bo i London av finansiella skäl och åter andra i Marbella av hälsoskäl. Vi är inte kapabla att göra alla de bedömningar som då skulle behövas. Vi skulle ha mycket svårt att hålla emot om vi ändrade på vår praxis.
Från FARs sida förstår man inte den här synpunkten. Om Löfs dispens beviljas och andra revisorer begär dispens av liknande skäl så ska de också ha dispens. Men vad är det för fel i det om argumenten håller?
FAR tror inte på någon massutvandring av revisorer till olika hörn av världen om Stig Löf får dispens.
Stig Löfs hustru Kirsten är liksom sin man bedrövad över Kommerskollegiums nej till dispensen. Hon har själv undersökt de frågor som aktualiserats. Nordiska rådet i Köpenhamn har berättat för henne att man arbetar på att lätta på reglerna inom Norden för sådana yrken som kräver myndigheternas tillsyn. Ett nordiskt harmoniseringsavtal är på gång. Just nu står det stilla inför förverkligandet av EES-avtalet. Foreningen av Statsautoriserede Revisorer (danska FAR) har sin inställning klar. Också för danska revisorer finns ett bosättningskrav – men för medborgare inom EG är det omöjligt att inte ge dispens.
Helt oförstående
– När Sverige antar EES-avtalet måste rimligtvis samma regler gälla här, anser Kirsten D Löf. När jag pratade med danska ”Kommerskollegium”, dvs. Erhvervs- og Selskabsstyrelsen, gav man intryck av en positiv inställning till motsvarande situation i Danmark – dvs. om en dansk revisor ville flytta till Sverige.
När det gäller myndighetskontroll över gränserna är det inga problem. Registren över s.k. gränsgångare är vidöppna för kontroll. Det finns nordiska överenskommelser mellan skatte- och kronofogdemyndigheterna som gör det ganska lätt att utväxla information.
– Jag är fullkomligt oförstående till Kommerskollegiums inställning, säger Kirsten Löf. Man säger direkt att man inte tar hänsyn till sociala förhållanden.
Nej, Kommerskollegium ”anser sig inte ha stöd för att beakta andra skäl än sådana som har anknytning till revisorns yrkesroll”. Detta skriver Kommerskollegium utan att egentligen ange andra grunder än sin egen praxis.
– Det är mina sociala och arbetsmässiga intressen som ligger till grund för att vi vill flytta till Helsingör och att Stig behöver dispens, säger Kirsten Löf. Därför känns Kommerskollegiums avslag som en otrolig nedvärdering av min person. Det här också min kamp mot svenska myndigheter – och jag står maktlös utan möjlighet att kämpa för min egen sak. Misstanken om smidigare behandling av ärendet om det hade gällt en kvinnlig revisors önskan om att få följa man och familj till Danmark finns också.
Henry Åkerlund på Kommerskollegium försäkrar dock att Stig Löfs kön inte haft någon betydelse för ärendets behandling.
Inte bara yrkesrollen
Från FARs sida tar man bestämt avstånd från Kommerskollegiums uppfattning att dispens från bosättningskravet bara kan ges om skälen till dispensen har någon anknytning till revisorns yrkesroll.
– Något stöd för den uppfattningen finns inte i bestämmelsen ifråga, skriver FAR till kammarrätten.
Stig Löf är inte den förste svensk, som omfattas av ett bosättningskrav i Sverige, som har sökt dispens i avsikt att flytta till Danmark. På 60-talet stod det i en dåvarande domsagostadga att häradshövdingar skulle vara bosatta inom kansliorten. Möjlighet till dispens fanns om det förelåg ”särskilda förhållanden”. En häradshövding i Skåne sökte och fick dispens att bosätta sig i Danmark.
– Regeringens beslut att bevilja den dispensen vittnar om ett betydande mått av framsynthet och hänsynstagande till den enskilda individens intresse, skriver FAR i en inlaga till kammarrätten.
Under tiden går paret Löf och väntar. De kan inte börja försöka sälja villan i Sverige. De vågar inte köpa det tilltänkta huset i Helsingör. Ovissheten nöter på tillvaron.
Inge Wennberg