Bo Rydin, styrelseordförande i tunga börsföretagen SCA och Industrivärden och medlem i många andra styrelser, har en mycket klar uppfattning, både om revisorernas roll i finanskrisen och om hur en revisor ska vara.
Hur ser din bästa revisor ut?
– Jag föredrar ”sura” revisorer och tycker inte om fiffiga revisorer, som hjälper företagsledningen att hitta mer eller mindre fantasifulla lösningar. Det finns tillräckligt med kreativa människor ute i företagen och revisorerna ska ägna sig åt vad som är god redovisningssed, vilket i sig inte är någon given sanning.
– En revisor ska dessutom inte vara konsult i det företag han eller hon är revisor i. En revisor som är involverad i ett företags affärer kan sluta att kontrollera företaget, och den risken vill jag inte ta.
Vilken roll spelade revisorerna i den finanskris vi i dag (förhoppningsvis) ser vidden av?
– Revisorerna är inga trollkarlar, som kan se in i framtiden. Så här efteråt kan man dock fråga sig hur fastigheter kunde värderas på det sätt som skedde. När direktavkastningen i en fastighet kunde vara tre procent, borde någon ha skrikit till. Jag anser dock att värderingsexperterna spelade en större roll än revisorerna i detta sammanhang. Men visst är revisorerna viktiga när det gäller värderingen av tillgångarna och de får inte köpa argument lätt utan ska vara kritiska. Det ska ej heller inte finnas så mycket dolda tillgångar i ett företag att aktiemarknaden förs bakom ljuset.
Du är mera kritisk till värderingsmännen än till revisorerna?
– Ja, men dock ska man komma ihåg att även de flesta värderingsföretag är seriösa och att värderingarna byggde på en viss inflation och en viss hyresnivå. I dag har alla dessa kalkyler kullkastats – inflationen är låg, hyresnivån sänkt, det finns överskott på lokaler, vi har lågkonjunktur.
I dina företag har ni inte köpt fastigheter?
– Det gör vi normalt inte heller. Normalt köper vi i SCA dock skog, men det har vi inte heller gjort de senaste åren, därför att priserna varit för höga. De skogsaffärer vi gjort har byggt på att byta aktier mot skog.
– Kyrkan har köpt skog, men de kanske har ett himmelskt perspektiv. Det kan vi på jorden i SCA inte kosta på oss.
Den senaste tidens valutaaffärer har också kastat sökarljuset på hur snabbt det kan gå att förlora oerhörda summor. Vad kan en revisor göra här?
– Det går inte att skydda sig mot oärlighet och en gjord affär är gjord. Det börjar kanske med att man har gjort förluster och vill ta igen de pengarna. Och så går det allt sämre.
– Det här handlar om andan i företaget, menar jag. Man ska ha en anda i ett företag som gör det möjligt att medarbetare erkänner att de har gjort en dålig affär. Tyvärr är det så att vissa organisationer inte accepterar att det går dåligt.
Hur fungerar ditt samarbete med revisorerna i de företag du sitter i styrelsen för?
– När jag kom till SCA som VD, sa jag till revisorn att även skicka en kopia av de påpekanden han gjorde för mig till styrelseordföranden. Sedan kunde styrelseordföranden ta upp det han ville med mig.
– I dag träffar vi i styrelsen våra revisorer en gång om året. Ärligt talat är jag inte imponerad av dessa möten. För det mesta har man bråttom, men jag ställer alltid denna fråga: Är revisorerna och företagets redovisningsexperter eniga? Är svaret ”ja” blir jag trygg. Är de oeniga måste man diskutera frågan i styrelsen.
Har revisorerna den integritet som fordras?
– Revisorerna får inte tveka utan måste ingripa om det finns sådant som bryter mot god redovisningssed. De får inte vara rädda om sitt jobb och om sina inkomster, utan måste ta i på skarpen. Mina egna erfarenheter av revisorer är att de är oerhört kompetenta.
Men de ska inte vara kreativa?
– Nej, absolut inte. Det är lätt att fara iväg med olika nymodigheter, men detta måste redovisas mycket klart i årsredovisningen. Och då menar jag att man måste påpeka att en förändring skett från föregående år och vad detta fått för konsekvenser för siffrorna.
Det har diskuterats att införa s.k. audit committees, en form av styrelsekommitté som skulle förbättra kommunikationen mellan revisorerna och styrelsen. Vad har du för åsikter i den frågan?
– Allmänt sett är jag emot kommittéer inom styrelsen, men i det här fallet är jag mer intresserad. Den här typen av kommittéer finns i USA och jag tycker FAR ska ta initiativ till en undersökning av hur dessa fungerar i USA och hur de skulle kunna fungera i Sverige. Jag är alltså positiv till tanken, eftersom jag tror att det kan leda till ökad trygghet i styrelsen. Det kanske är dags att prova nya vägar!
Du sitter i styrelsen för Handelshögskolan i Stockholm.
Är du nöjd med den utbildning revisorerna får i dag?
– Jag tror att det finns en risk med utbildningen i de mindre högskolorna, att kompetensen där inte är tillräckligt hög. Men jag vill inte kritisera andra lärosäten, bara höja ett varnande finger. FAR borde titta på utbildningen av revisorer!
Du är egentligen ganska nöjd med dina revisorer?
– Ja, det är inte revisorernas fel att det i dag ser ut som det gör på finansmarknaden. Men se upp med kreativa revisorer!
Lennart Hagman