Fondbörsens utredning om Nobel Industrier, Gamlestaden, Erik Penser och bankerna innehåller skarp kritik mot redovisningen i Gamlestaden. Där finns synpunkten att den berömda konsolideringsgarantin borde ha varit med i Nobels årsredovisning för 1990. (Däremot omfattades inte bolagens revisorer av granskningen).

Konstruktiva förslag

Men framför allt innehåller utredningen konstruktiva förslag till förändring angående revisorernas förhållande till redovisningsnormerna. Här följer ett mycket kort referat av de viktigaste frågorna i rapporten som direkt berör revisorerna.

En mycket viktig slutsats är att de enskilda revisorernas möjligheter till ett strikt agerande avsevärt försvårats genom den utveckling som lett till stor brist på enhetlighet i redovisningen.

Den varierande praktiska tillämpningen av redovisningsregler har gjort det svårare för revisorerna att komma med kritik.

Å ena sidan anser Nobelutredningen att revisorerna måste ändra sig och agera mer kritiskt.

Å andra sidan konstateras att det är mycket svårt för de enskilda revisorerna att göra så. Det är inte rimligt för en ensam revisor att offentligt kritisera, och kanske skada, ett enstaka företag för att det använder en viss redovisningsmetod – inte om samma redovisningsmetod redan tillämpats av många andra börsbolag utan någon som helst kritik.

Stöd från FAR behövs

Om förbättringarna ska komma fram så räcker det inte att revisorerna får en mer kritisk inställning. För att ändra sitt beteende måste de ha stöd från bl.a. FARs sida.

En särskild anledning till det är tillkomsten av Redovisningsrådet och dess första rekommendationer. Redovisningsrådet är tämligen nytt och det är viktigt att alla satsar på det. Vad rådet gör måste stöttas av och förankras i olika organ, anser utredarna.

– Det är vår uppfattning att kvalitén på börsbolagens informationsgivning i framtiden skulle gynnas av en mera kritisk inställning från revisorernas sida i yrkesrollen. En sådan inställning skulle kunna medverka till en ökad jämförbarhet mellan aktiemarknadsföretagens redovisning. Den skulle utgöra ett starkt stöd för tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer.

Därför vill utredningen att FAR överväger att i sina rekommendationer om god revisionssed och god revisorssed ta upp krav på att t.ex. väsentliga avvikelser från Redovisningsrådets rekommendationer ska kommenteras i revisionsberättelserna. FARs styrelse har faktiskt redan börjat arbeta med de här frågorna.

Med en FAR-rekommendation i ryggen blir det lättare för enskilda revisorer att offentligt i revisionsberättelsen angripa avarter av redovisning som hittills fått passera utan kritik.

Rekommendationer om informationsgivning

Även när det gäller inregistreringskontraktets informationskrav på aktiemarknadsbolag föreslår utredningen att FAR hjälper till. Det finns inga rekommendationer eller anvisningar för hur de här särskilda informationskraven ska följas upp och hur man då ska rapportera. Regler för detta skulle kunna inordnas i FARs revisionsrekommendationer.

Inge Wennberg