Med utgångspunkt från de utbyggda lagregler som börjat gälla 1992 har författaren uppdaterat sitt schema över tillvägagångssättet vid tvångslikvidation.

I en tidigare artikel i Balans (79:6) har jag redovisat en schematisk bild över tillvägagångssättet när styrelsen befarar att aktiekapitalet är till hälften förbrukat; reglerna om tvångslikvidation enl ABL 13:2. Med verkan från 1992 har dessa regler byggts ut i vissa avseenden, vilket föranlett en uppdatering av schemat. För en utförligare diskussion hänvisas till avslutningsvis angiven litteratur. De i tidigare artikel berörda reglerna om kontrollbalansräkningen har utförligt diskuterats i nyligen avgivet yttrande från Redovisningskommittén och behandlas därför inte här. Inte heller innebörden av ”granskats av revisorerna”, då Revisionskommittén nyligen uttalat sig i den frågan. Däremot kan det vara anledning att repetera huvuddragen beträffande ansvarsfrågorna och på några punkter belysa dem med framkomna rättsfall.

Förändringarna är

* skyldighet att upprätta kontrollbalans inträder också när bolaget befunnits sakna utmätningsbara tillgångar

* revisorerna skall granska kontrollbalansräkningen (initialt och i förekommande fall den som skall upprättas inom åtta månader, se nedan)

* personligt betalningsansvar inträder för styrelseledamöter och VD för de förpliktelser som uppkommer för bolaget om inte PRV fått årsredovisning och revisionsberättelse inom femton månader efter räkenskapsårets utgång.

Bakgrund

Lagen talar om styrelsens skyldighet att vid befarat likvidationsläge (varvid ABL avser förlust av ej oväsentlig del av eget kapital (insufficiens)) ofördröjligen upprätta en särskild balansräkning (numera kallad kontrollbalansräkning). Denna skall upprättas, se nedan, så snart det finns skäl anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet eller om bolaget befinns sakna utmätningsbara tillgångar. Visar den då upprättade kontrollbalansräkningen att kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet skall styrelsen snarast möjligt till bolagsstämman hänskjuta frågan om bolaget skall träda i likvidation.

Om inte en ny bolagsstämma inom åtta månader godkänt balansräkning som visar att hela det registrerade aktiekapitalet åter är intakt, är styrelsen skyldig att ansöka hos rätten om bolagets försättande i likvidation. Detta antingen på stämmans uppdrag eller, om stämman ej fattat likvidationsbeslut, på eget initiativ. Sådan ansökan kan göras även av styrelseledamot, verkställande direktör, revisor eller aktieägare.

Lagstiftaren har valt att i aktiebolagslagen låta ställningen vid en viss tidpunkt vara avgörande, mer härom senare. Det är således det egna kapitalets utveckling det är fråga om. Anknytning till konkurslagens bestämmelser om obestånd (betalningsförmåga) saknas.

Nedsättning av aktiekapitalet

I det fall aktiekapitalet är större än 50 tkr finns möjligheten att förbättra relationen förlust/aktiekapital genom nedsättning av det registrerade aktiekapitalet. Ett beslut om sådan nedsättning skall fattas av bolagsstämma och anmälas för registrering. Aktiekapitalet betraktas som nedsatt i och med registreringen. Innan tre år har förflutit från registreringen får vinstutdelning beslutas endast om rätten ger tillstånd därtill eller om aktiekapitalet har ökat med minst nedsättningsbeloppet (se 6 kap 5 ABL).

Om denna möjlighet används begränsas den legala tillfälliga bufferten till 25 tkr. I det fortsatta har nedsättningsalternativet lagts vid sidan av beskrivningen.

Kommentar till schematisk uppställning ang ABL 13:2

En schematisk skiss över ”normalfallet” (d.v.s. utan beaktande av möjligheten till kapitalminskning) kan upprättas. (Se Balans 2/92 sid. 19.) Den kommenteras här med referens till angivna rutor.

1. Styrelsen skall ofördröjligen (därmed avses högst en månad) föranstalta om upprättande av kontrollbalansräkning om den misstänker att hälften av aktiekapitalet förbrukats resp. om bolaget har visat sig sakna utmätningsbara tillgångar.

”Det åligger styrelsen att ofördröjligen upprätta” och ”skall styrelsen snarast möjligt” torde innebära att endast tekniska skäl (tid som åtgår för att färdigställa kontrollbalansen resp för att kalla stämman) kan åberopas för tidsutdräkt. Förhållandena i de enskilda fallen kan sedan innebära olika tidtabeller. Det föreligger en viss svårighet att entydigt bestämma när ”det finns skäl att anta” att kapitalet halverats, särskilt i nystartade verksamheter där vissa ”startkostnader” är av aktiverbar karaktär.

Någon egentlig undersökningsplikt tycks inte föreligga – det heter blott ”finns skäl att anta”. Misstanken kan födas i samband med upprättande av årsbokslut eller periodbokslut. Skyldigheten kan således inträffa när som helst under året, inte bara per ordinarie balansdag. Säsongsvariation inom t.ex. detaljhandel, där ackumulerade förluster under årets början kan komma att kompenseras av förbättring under årets slut, torde icke i sig ändra på skyldigheterna. Nystartade bolag faller under samma regler.

2. Styrelsen föranstaltar om upprättande av kontrollbalansräkning och revisorernas granskning. Beträffande reglerna för kontrollbalans och innebörden av revisorernas granskning, se särskilda uttalanden/utkast från FAR.

3. Styrelsen tar ställning till kontrollbalansräkning I. Är restposten eget kapital enligt kontrollbalansräkning I större än hälften av bolagets aktiekapital?

4. Om gränsen till likvidationsplikt är nära, d.v.s. stor del av aktiekapitalet förbrukats (men ej hälften), påkallas ökad uppmärksamhet på resultatutvecklingen framgent. Skulle ånyo styrelsen misstänka brist måste agerande från p 1 ånyo vidtagas.

5. Om mindre än hälften av aktiekapitalet enligt kontrollbalansräkningen är intakt skall styrelsen kalla till bolagsstämma. Sådan kallelse skall göras snarast möjligt. Kallelse, som skall ange ärendet, avser extra stämma, om ej ordinarie är nära förestående, jfr 8 nedan.

6. Till stämman skall hänskjutas frågan om bolaget skall träda i likvidation. Lagen anger icke explicit att sådant beslut måste tas om viss andel av aktiekapitalet enligt kontrollbalansräkning förbrukats utan behandlar endast styrelsens skyldighet att agera om stämman icke fattar erforderliga beslut. Respit från skyldigheten att träda i likvidation när hälften av aktiekapitalet förbrukats kan erhållas, se nedan (8).

7. Beslut om tvångslikvidation på bolagsstämma får omedelbar verkan. Vid tvångslikvidation finns ingen möjlighet att föreskriva att bolaget skall träda i likvidation viss senare dag. Beslut skall registreras hos PRV. ”Görs ansökan enligt första stycket, förordar rätten att bolaget skall träda i likvidation, om det ej under ärendets handläggning i tingsrätten styrkts att balansräkning utvisande att bolagets eget kapital uppgår till det registrerade aktiekapitalet blivit granskad av revisorerna och godkända av bolagsstämma.”

8. Även om likvidationsplikt av styrelse (3) och stämma (6) befunnits föreligga, äger beslutet om trädande i likvidation uppskjutas till stämma inom 8 månader för att under tiden bristen på kapital skall kunna täckas.

9–10. Bokslut upprättas på vanligt sätt med gängse värderingsregler.

11. Styrelsen framlägger ordinarie bokslut för fastställelse och beslut om verksamhetens fortsättande utan likvidationsplikt.

12. Styrelsen kallar till stämma inom 8 månader enligt punkt 6. Kontrollbalans II upprättas, granskas av revisorerna och föreläggs stämman. Om styrelsen i detta läge icke i tid eller icke alls förelägger stämman frågan, begränsas skyldigheten att ansöka hos rätten till styrelseledamöterna. Ansökan kan också göras av enskild styrelseledamot, av verkställande direktören, av revisor eller av aktieägare. (Personligt betalningsansvar kan bli följden av underlåten ansökan, se nedan.)

13. Vid stämma behandlas frågan huruvida kontrollbalansräkning, utvisande att aktiekapitalet är intakt, kan godkännas av stämma eller ej.

14. Stämman godkänner kontrollbalans II och beslutar att fortsätta verksamheten.

15. Se punkt 7.

Bolagsstämman torde kunna behandla en kontrollbalansräkning per senare datum än enligt ovan som, om kapitalkravet där är uppfyllt, förtar likvidationsskyldigheten och andra personers/organs skyldighet att ansöka hos rätten om likvidation samt häver ett igångsatt likvidationsförfarande, se punkt 7 och 15.

Styrelseledamöters, aktieägares, VDs och andras ansvar

Personligt betalningsansvar för styrelsen eller styrelseledamöterna inträder för bolagets uppkommande förbindelser om den/denne

* underlåter att i rimlig tid upprätta och låta revisorerna granska kontrollbalansräkning (2) (* visserligen har upprättat en kontrollbalansräkning – och fått den granskad – men denna av uppsåt eller vårdslöshet felaktigt visar att hälften av aktiekapitalet är intakt)

* underlåter att, sedan i kontrollbalansräkningen konstateras att hälften av aktiekapitalet är förbrukat, snarast hänskjuta frågan till stämman (5).

* deltar i beslut på stämma enligt 13 om att fortsätta verksamheten trots att kapitalkravet inte är uppfyllt

* underlåter att hos rätten ansöka om bolagets trädande i likvidation (ev sedan styrelsen underlåtit detta) om stämma kallad enligt 12 icke beslutar om likvidation trots att aktiekapitalet ej är intakt (15).

* underlåter att inom femton månader från räkenskapsårets utgång insända årsredovisning och revisionsberättelse till PRV, enl ABL 11:3:3, ny lydelse. Styrelseledamöterna och VD svarar solidariskt för de förpliktelser som därefter uppkommer för bolaget. Ansvar inträder inte för förpliktelser som uppkommer efter det handlingarna inkommit till PRV.

Samma ansvar enl ABL 13:2 som styrelseledamöternas åvilar annan som med vetskap härom handlar på bolagets vägnar. Detta betyder att personligt betalningsansvar inträder för skulder som uppstår under tiden från underlåtandet, d.v.s. från det åtgärden bort vidtagas. Ansvar för uppkommande förpliktelser avser icke bara en eventuell ökning utan även t.ex. ”ersättande” av leverantörsskulder.

Om styrelsen över huvud icke lägger fram likvidationsfrågan på stämman uppkommer följaktligen personligt ansvar endast för styrelsens ledamöter. Om ärendet hänskjutes till stämman, men denna ej beslutar om erforderlig likvidation eller rättidigt ordnar kapitalfrågan, ankommer det som sagt på inblandade personer d.v.s. styrelseledamöter, VD och aktieägare, att avgöra om de vill ansöka hos rätten eller de vill fortsätta verksamheten och därmed ta på sig personligt ansvar för uppkommande förpliktelser. Ansvar torde ej föreligga för någon för skulder uppkomna mellan 8 och 12.

Hur kretsen ”annan som handlar på bolagets vägnar” skall definieras är inte helt klart. Hur långt ned i ett bolags hierarki sträcker sig ett eventuellt sådant ansvar genom ställningsfullmakter och delegeringar?

För vissa berörda personer och/eller situationer är det inte klarlagt hur man skall agera för att ansvar skall undvikas. Räcker det att protokollföra en motsatt uppfattning eller skall man avgå? Godtrosförutsättningen kan vara avgörande.

Att avgå (sälja aktier) efter det att respektive skyldighet inträtt fritar naturligtvis inte från ansvar. Å andra sidan uppstår aldrig ansvar för förpliktelse som uppkommit efter avgång.

Ansvarigheten gäller icke förbindelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan hänskjutits till rättens prövning (se 7) eller balansräkning, korrekt utvisande att egna kapitalet ånyo är intakt, blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma (se 11). Däremot kvarstår ansvar för oreglerade förpliktelser för tiden dessförinnan.

Ansvar kan undgå den som visar att underlåtenheten ej beror på försummelse.

Antalet fall där det personliga betalningsansvaret enligt ABL i praktiken gjorts gällande är begränsat. Flera av fallen har gällt ett utvidgat ansvar för obetalda skatter och, i något fall, utbetalade lönegarantibelopp.

Bevisfrågan har påverkats något sedan 1988 då det i konkurslagen intogs regeln att konkursförvaltare i sin förvaltarberättelse i förekommande fall om möjligt skall ange vid vilken tidpunkt skyldighet enl 13:2 ABL att upprätta kontrollbalansräkning kan antas ha inträtt.

Auktor revisor Clas Blix är verksam vid Ernst & Young. Han medverkade senast i Balans nr 11/87.

För en utförligare diskussion hänvisas bl.a. till Posselius m.fl. Skyddet för aktiebolagets egna kapital eller Blix m.fl. Att ansvara vid akut eller befarad kris .