Det här numret av Balans innehåller en serie artiklar om revision och redovisning i stat, kommun och landsting. Det är ett område där det just nu händer mer än någonsin tidigare.

Inom det offentliga har tillkommit en rad nya normer som berör redovisning och revision. Många trädde i kraft den 1 juli förra året. Efter hand börjar konsekvenserna skönjas.

Staten har infört en budgetförordning, som med hjälp av fördjupade anslagsframställningar arbetar med treåriga budgetcykler för myndigheterna, vilket har betydelse för både redovisning och revision. Myndigheterna ska lämna årsredovisningar. Dessa ska bl.a. innehålla en särskild resultatredovisning, som är en slags förvaltningsberättelse.

Nytt är också att revisionsberättelserna för alla myndigheter måste gå till regeringen.

En ny statlig bokföringsförordning har trätt i kraft. Den bryter definitivt med redovisningstraditioner, som går tillbaka till en tid då det här seklet var mycket ungt. Myndigheternas redovisning närmar sig näringslivets så långt det är möjligt.

Statlig revision och redovisning ska ske enligt god revisions- resp. redovisningssed.

Dessa två begrepp finns också med i den nya kommunallagen som trädde i kraft den 1 januari i år. Den skapar en helhetssyn på kommunernas ekonomi. Ett koncerntänkande uppstår genom att också bl.a. alla kommunala bolag ska vara med i kommunernas och landstingens årsredovisningar.

De nya vindar som blåser innebär också ett ökat intresse för det offentliga från revisionsbyråernas sida. Utredningen om stabsmyndigheternas verksamhet (behandlad i Balans nr 8–9/91 och 11/91), som bl.a. skulle splittra Riksrevisionsverket och ge en ny offentlig marknad för auktoriserade revisionsbyråer, ligger visserligen i stort sett på is. Men byråerna satsar hårt på revision och rådgivning åt det offentliga. Det räknas i många fall som ett särskilt affärsområde med hög dignitet. Bolagisering och privatisering är intressanta frågor från byråerna. Vidare hårdnar konkurrensen på den kommunala sidan mellan marknadsledande Komrev och andra större byråer.

FAR har också på flera sätt markerat ett ökat engagemang i revision och redovisning på det offentliga området

I Balans-reportagen på följande sidor möter vi, bland andra:

* Lennart Björk, chef för det största revisionskontoret i landstingsvärlden

* Reidar Peters, bl.a. ordförande i FARs nya kommitté för offentlig verksamhet

* Jan Sturesson, revisionsdirektör hos marknadsledaren inom kommunal revision

* Christina Tegnér Hurtig, f.d. sjuksköterska som blivit förvaltningsrevisor

* Jan Ekholm, som bl.a. talar om revisionsbyråers insatser vid privatisering

* Åke Gustafsson från revisionsutredningen som nu tar tag i en ny utredning

* Riksdagens revisorer i en kritisk rapport om myndigheters sätt att redovisa resultat

* Claes-Göran Gustavsson och Lennart Mårding på RRV, ansvariga för nya redovisningsföreskrifter.

Inge Wennberg