Auktor revisor Reidar Peters är mycket belåten med att begreppet god revisionssed skrivits in i den nya kommunallagen. Det ger en gemensam plattform för revision av både privat och offentlig verksamhet.
Auktor revisor Reidar Peters på Peters & Co är ordförande i FARs kommitté för offentlig verksamhet. Han är politiskt vald revisor i Malmö och ordförande i stadens revisorskollegium. Han är med i STAREV (= stadsrevision) som är en samarbetsgrupp för kommunala revisionskontor i landet. Han ingår också i kommun- och landstingsförbundens referensgrupp för utveckling av god redovisningssed.
Reidar Peters är mycket nöjd med att begreppet god revisionssed tagits in i den nya kommunallagen. Det fanns inte med i det ursprungliga lagförslaget och det hängde på ett hår att det skrevs in i lagen. Tack vare ett starkt engagemang från bl.a. moderatpolitikern Margit Gennser i Malmö och Göteborgs stadsrevisor Lennart Metall togs god revisionssed till sist in i lagen.
– Detta har psykologiskt en mycket stor betydelse, säger Reidar Peters. Nu har grunden lagts för en mer homogen syn på hur revision ska bedrivas både i privat och offentlig verksamhet. Begreppet god revisionssed är en gemensam plattform och referensram.
Inga egentliga skillnader
Reidar Peters anser inte att det finns några egentliga skillnader mellan det offentliga och det privata när det gäller angreppssättet för revisionen.
På den privata sidan är det skillnad mellan att t.ex. revidera ett finansbolag och handelsbolag som köper och säljer varor. Men den skillnaden är inte större än skillnaden mellan att revidera en kommunal förvaltning och ett industriföretag.
Grundkonceptet för revisionen är detsamma. Skiljelinjerna när det gäller angreppsmetod, riskanalys och väsentlighetsanalys går inte vid frågan om en verksamhet är offentlig eller privat.
Men i kommunallagen står det bl.a. att revisorerna ska pröva om verksamheten sköts ändamålsenligt. Så står det inte i aktiebolagslagen.
Det innebär väl ändå en skillnad?
– Jo, men grunden för revisionen är ändå densamma. Sedan finns det olika infallsvinklar för revisionen. Dessa beror på verksamhetens inriktning och omfattning.
För kommunernas del talar man ofta om en ökad inriktning på förvaltningsrevision, eller hur?
– Jag tycker att man i framtiden ska tona ner gränserna mellan förvaltningsrevision och redovisningsrevision. Man ska framför allt revidera enligt god revisionssed som det står i lagen.
Olika ägaridentitet
Men i kommunerna uppställs politiska mål. Man måste kontrollera att de uppfylls, eller hur?
– I det här sammanhanget finns en skillnad mellan det offentliga och det privata, säger Reidar Peters. Skillnaden avser ägandet av kapitalet. Ägaren till det egna kapitalet i ett aktiebolag är mycket klart definierad. När det gäller skötseln av företaget är det i första hand ägarens intresse som ska fokuseras.
I en offentlig förvaltning är ägaridentiteten inte lika väl definierad. Kommunallagen nämner invånarna.
– Det uttryckssättet är inte så stringent som ägarbegreppet enligt aktiebolagslagen. Det är självklart att den förvaltningsrevisionen i en offentlig miljö då skiljer sig från aktiebolagets.
– Den lite diffusa ägaridentiteten i offentlig verksamhet gör att revisionen mer än i aktiebolaget, där ägarna är mer påtagligt representerade genom styrelse och VD, måste ta på sig uppgiften att se till att förvaltningen sköts på ett effektivt sätt. Den uppgiften finns i viss mån också i aktiebolag. Men den är mer uttalad i en offentlig förvaltning.
Men offentlig verksamhet har ju vissa uttalade syften, t.ex. god sjukvård eller god kollektivtrafik. Innebär det inte en skillnad för revisionen?
– Egentligen inte. Revision är det grundläggande begreppet. Sedan är det en fråga om att utveckla tekniker för att mäta det som ska mätas.
Då måste man granska produktionen, eller hur? Gör revisorn det i samma omfattning i ett aktiebolag?
– Man ska givetvis kontrollera om företaget sköts på ett ekonomiskt rationellt sätt. Var gränsen går mellan ett rationellt och ett slösaktigt sätt kan vara flytande. I ett privat företag är det inte kriminellt att göra dåliga affärer. Men styrelsen får inte avsiktligen eller av vårdslöshet försämra företagets ekonomi. Detta ska revisorn kontrollera. Så här finns beröringspunkter med revisionen i den offentliga sektorn.
Ökat FAR-engagemang
Reidar Peters konstaterar att FAR under det senaste året väsentligt aktiverat sig när det gäller offentlig revision.
FARs nya kommitté för offentlig verksamhet är en indikation på detta. Reidar Peters lovordar också FARs biträdande generalsekreterare Margareta Dambergs initiativ att årligen ge ut boken ”Normer för redovisning och revision i den offentliga sektorn”.
– Boken ger en plattform för nya diskussioner och där finns mycket stoff att hämta för både FARs medlemmar och andra intressenter. Det är bra med ett sådant samlingsverk, som dessutom innehåller en omfattande litteraturförteckning.
FAR aktiverar sig också bl.a. i samarbetsgruppen med Riksrevisionsverket och referensgruppen för redovisning i kommuner och landsting.
– Så jag tycker att FARs engagemang är mycket tydligt när det gäller revision inom kommuner, landsting och stat, säger Reidar Peters. De kunskaper som auktoriserade revisorer tillägnat sig i det privata näringslivet är mycket användbara inom den offentliga sektorn. Det är som sagt inga större skillnader mellan offentlig och privat revision.
Närmande i redovisningsfrågor
Och nu närmar sig privat och offentlig verksamhet varandra också i synen på redovisningsfrågorna.
– Det är ett närmande som sker med stormsteg, säger Reidar Peters. De anvisningar som ges ut av referensgruppen för redovisning i kommuner och landsting ligger mycket nära dem som finns i t.ex. bokföringslagen, aktiebolagslagen, bokföringsnämndens uttalanden, redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning etc. Det finns en stor samstämmighet i synen på redovisning.
Ute i kommunerna finns det också ett stort intresse för att följa referensgruppens anvisningar. Gruppens kommunala redovisningsreglemente och andra anvisningar har antagits på många håll.
– Detta har betytt mycket för att strama upp redovisningen i förvaltningarna, säger Reidar Peters. Det är ingen tvekan om att standarden på redovisningen har höjts. Och den kommer att bli ännu bättre.
I Reidar Peters hemstad Malmö bokför man t.ex. i år hela pensionsskulden och även semesterlöneskulden.
Det har också funnits en ambition att på ett riktigare sätt periodisera skatteintäkterna. Men eftersom hela distributionen av skatter från statens sida är under debatt, avvaktar man med förnyelse på det området.
De stora leder utvecklingen
Reidar Peters tycker att det är naturligt att det främst är de stora kommunerna och landstingen som leder utvecklingen på redovisningsområdet.
– Det är ju likadant i det privata näringslivet. Vi såg ju hur Volvo en gång i tiden etablerade modern god redovisningssed här i landet.
Reidar Peters är mycket belåten med den nya kommunallagens sätt att behandla kommuner och landsting som koncerner. Inte bara förvaltningarna utan även de kommunala bolagen och stiftelserna tas in i redovisningen.
– Det ger revisionen en starkare ställning, men det innebär också att kommunledningarna måste ta ett helhetsgrepp på verksamheterna. Kommunallagen har dock inte gett koncerntänkandet samma formella juridiska form som i aktiebolagslagen. Det är långt kvar dit.
Är det önskvärt att nå dit?
– Nej, inte i dag. Men vi får se hur utvecklingen fortskrider.
Reidar Peters tror att bolagiseringen i kommuner och landsting kommer att öka.
– Det gäller särskilt ”hårda” verksamheter som transport, renhållning, brandväsen m.m. Det är verksamheter som kan fungera bra i bolagsform. Bolagsformen ger en tydligare ansvarsfördelning. Effektiviteten kan öka. Här i Malmö finns det ett stort intresse bland anställda och ledningarna för sådana här verksamheter att arbeta under ett mer preciserat ansvar och ett annat regelverk.
Ökad konkurrens
Tror du att bolagiseringen och privatiseringen av offentlig verksamhet ger en ökad marknad för auktoriserade revisorer?
– Det ligger nära till hands att räkna med det, även om det inte innebär att totalmarknaden ökar. Man kan nog vara säker på att antalet anbudsförfaranden blir fler. Konkurrensen när det gäller revision av den offentliga sektorn kommer att öka.
Inge Wennberg