Christina Tegnér Hurtig var sjuksköterska från början. Hon tillhör en sällan omtalad grupp av revisorer – dem som med en annan bakgrund än ekonomi arbetar inom kommuner och landsting. Hon har också haft tillfälle att tillämpa sina metoder i det privata näringslivet.
Christina Tegnér Hurtig är förvaltningsrevisor på landstinget i Sörmland.
Hennes bakgrund är inte ekonomens. Hon hör i stället till den typ av experter på själva verksamheten, som ofta anlitas för revision i kommuner och landsting.
Hon har bakom sig ett ganska varierat liv inom hälso- och sjukvården. Hon blev examinerad sjuksköterska 1965. Hon började på medicin- och kirurgavdelningar och övergick sedan till att vara operationssköterska, vilket var den specialitet hon utbildats för.
Hon vidareutbildade sig till narkossköterska och arbetade som sådan i ganska många år.
Därefter utbildade hon sig till vårdlärare.
– Det var roligt att kunna undervisa om allt jag hade lärt mig, säger Christina Tegnér Hurtig.
Efter en relativt kort tid i hennes lärarkarriär gjordes omstruktureringar i Värmlandslandstinget, där hon arbetade just då. Det fanns inte längre samma behov av hennes specialiteter. Som tämligen nyanställd i Värmland hörde hon därför till dem som fick sluta.
Hon utbildade sig då till distriktssköterska och arbetade i öppenvården under ett år.
Sjuksköterska sökes
Så utannonserade revisionschefen Jan-Eric Nordling på revisionskontoret i Sörmlands landsting en halvtidstjänst som förvaltningsrevisor.
Han sökte uttryckligen efter en sjuksköterska.
– Vi hade provat att ha en ekonom på det här jobbet, säger Jan-Eric Nordling. Men vi ansåg till slut inte att ekonomutbildning var den rätta bakgrunden för att svara på de frågor som vi hade beträffande framför allt ändamålsenligheten i verksamheten. Vi behövde förstärka oss med någon som hade lite mer jordnära kontakter med sjukvården.
Christina Tegnér Hurtig var som klippt och skuren för jobbet. Nu har hon haft det i sex år och trivs mycket bra. Och det beror till stor del på att hon inte känner sig främmande när hon ska granska öppenvård, medicinkliniker, vårdcentraler och operationsavdelningar. På utbildningssidan känner hon vårdlärares, rektorers och studierektorers miljö. Hon känner sig som hemma i primärvården ute hos någon gammal pensionär. Och så vidare. Hon har jobbat i hela den verkligheten förut.
Hennes första uppdrag var att granska hur handledare fungerade i Sörmland.
– Det var mycket spännande, säger Christina Tegnér Hurtig. Då lärde jag mig hur jag skulle gå till väga, vilka människor jag skulle kontakta, vad jag skulle fråga och hur jag skulle få ordning på svaren. Jag kan lova att det kändes osäkert i början. Och jag saknade en modell eller ett system för att få ordning på alla frågor och svar.
Att utvärdera kvaliteter
I den vevan deltog Christina Tegnér Hurtig och Jan-Eric Nordling i några utbildningsdagar anordnade av Kommunförbundets revisionsavdelning, nuvarande Komrev. Där fanns flera statsvetare, bl.a. Benny Hjern, professor i Umeå.
Han talade om att han hade en metod att göra utvärdering av kvaliteter, oavsett vilka.
– Det anammade jag direkt, säger Christina Tegnér Hurtig. Senare kom han och handledde både oss och våra politiker och gav oss fortsatt stöd i vårt arbete. Han hjälpte oss att se olika samband. Han hade också ett övergripande politiskt perspektiv.
Efter handledargranskningen har Christina Tegnér Hurtig fortsatt granska medicinklinik, kirurgklinik, öppenvård och håller nu på med en uppföljning av den tidigare handledargranskningen.
– Det är fascinerande att se att det faktiskt händer någonting, säger Christina Tegnér Hurtig. Nu ser man väldigt seriöst på handledarutbildning i hela Sörmland. Det beror naturligtvis inte bara på revisionen.
Svårt kalla sig revisor
Christina Tegnér Hurtig hade väldigt svårt att kalla sig revisor i början.
– Jag hade ju lämnat sjuksköterske- och läraryrkena. Och jag tänkte att det skulle vara skönt att kunna säga vad jag var för någonting. Men det kunde inte jag.
Men nu har du lärt dig?
– Nja, ”revisor” är något som jag fortfarande har svårt att ta till mig. För mig känns det fortfarande som om man ska ha en enorm ekonomisk utbildning bakom sig.
Viss sådan har hon. Hon vet vad budget, bokslut och balansräkning är.
– Men jag kan inte proffsigt granska det systemet. Visst kan jag förstå att något inte stämmer. Men sedan får jag lämna över det till mina kolleger. Däremot begriper jag vanlig hushållsekonomi. Jag har specialiserat mig på hur människor använder sin energi i jobbet. Och jag har den filosofin att pengar är bara en annan form av energi än det arbete som människor uträttar.
Femårig utbildning
För att gå djupare in i detta har Christina Tegnér Hurtig gått igenom en femårig utbildning på Gestaltakademin i Stockholm. Akademin är en stiftelse som ursprungligen bara utbildade terapeuter. Men den har numera också en organisationslinje för konsulter eller, kanske hellre, människor med ett konsultativt förhållningssätt.
Utbildningen inleds med att man ska lära känna sig själv, vilken organisation man ”har i sig”, vad man kan m.m. Sedan blir utbildningen direkt yrkesinriktad så att man lär göra sig tydlig när man säljer sig, skriver kontrakt, gör avslut etc. Utbildningen omfattar 5–6 årliga arbetspass på 4–6 dagar.
– Det jag lärt mig på Gestaltakademin har jag försökt integrera i mitt jobb, säger Christina Tegnér Hurtig. Jag har vågat prova på mer nya saker och ta mer ansvar.
Sista utbildningsåret innebar att ta ett uppdrag, genomföra det och beskriva det i en artikel.
Kartlade ett byggföretag
Christina Tegnér Hurtig gjorde inte sitt projekt inom den offentliga sektorn. I stället valde hon att gå ut i det privata näringslivet. Hon kartlade ett byggföretag, som är dotterbolag i en större koncern.
Det var en värld med många för Christina Tegnér Hurtig ganska främmande ord såsom logistik och lagerinventering.
Såg du några paralleller med din verksamhet i landstinget?
– Låt mig generalisera lite. Oscar Wilde skrev någonstans om en god vän att denne visste priset på allt men inte värdet på något. Jag har försökt vända på den tanken. Ibland vet det offentliga värdet på allt men inte priset på något. I privat affärsverksamhet vet man priset på allt men inte de värden som man vet i det offentliga.
Relationsproblem
I byggföretaget kände man till priserna på virke och löner m.m.
– Men de visste inte vad det ville säga att kommunicera, bilda grupper, ha djupare relationer till varandra. I och för sig är anledningen till detta inte lika stor i det privata näringslivet. Att sälja en skruv eller mutter ger inte så stor anledning att prata om djupa värderingar. I sjukvården handlar det om liv och död. Då finns det anledning att ta tag i den egna rädslan.
I en rapport om byggföretaget skriver Christina Tegnér Hurtig att man inte kommunicerar så bra där. Man är lite rädd för varandra. I en framtid kan man t.ex. behöva bilda grupper och kanske prata om vad som är trevligt för personalen eller något som kanske behöver organiseras om utifrån kundernas behov. Detta har personalen i företaget föreslagit själva. Christina Tegnér Hurtig har bara ställt frågor och berättat lite om hur man gör i det offentliga.
Hon berättar att hon ofta fick fungera som en slags mentor till VD. Hon upplevde att han hade svårt att prata med sina medarbetare – ett problem som finns både privat och offentligt.
Samma behov – olika uppgifter
– VD hade svårt att se sambandet mellan medarbetarnas privatliv och vad de gjorde på jobbet. Han förstod inte varför någon som skilt sig inte, under en tid, var lika bra säljare som förut. Likadant om någon gifte sig, vilket också kan betyda kris på jobbet. Människorna i en offentlig respektive en privat organisation skiljer sig inte i fråga om sina behov. De har bara annorlunda uppgifter.
Christina Tegnér Hurtig tror att sådana här analyser är viktiga i de privata företagen. Vanliga revisionsbyråer skulle kunna göra insatser – med folk som varken är auktoriserade eller kan särskilt mycket om ekonomi.
Liten revisionsstyrka
Landstinget Sörmland hör till de mindre. Det omfattar bara tre procent av Sveriges befolkning. Följaktligen är landstingets revisionskontor också litet. Förutom chefen Jan-Eric Nordling, en sekreterare på halvtid och halvtidsanställda förvaltningsrevisorn Christina Tegnér Hurtig finns där en ansvarig för redovisningsrevisionen, som under sig har en specialist på personal- och lönefrågor. Det är allt. Revisionskontoret arbetar på uppdrag av sex förtroendevalda revisorer.
Inge Wennberg