Ett av seminarierna vid Forum för offentlig redovisning och revision hade titel ”Ny redovisningsmodell i staten – aktuella erfarenheter och problem”.

Direktör Gert Jönsson, chef för den ekonomiska avdelningen på RRV (statens centrala ekonomiavdelning, kan man kalla den) inledde med en bakgrundsbeskrivning.

Staten har på senare år infört en ny budgetprocess – en treårsbudgetering kopplad till det väsentliga begreppet resultatstyrning.

– Den förändringen har lyckats över förväntan, sa Gert Jönsson. Den har slagit väl ut bland de anställda. Jag tror att det beror på att offentligt anställda känner sig ganska utsatta i debatten. Nu har vi fått resultatstyrningen och den ger underlag för att beskriva vad man verkligen sysslar med i en statlig verksamhet. Man kan förklara nyttan med den och försvara den.

Det är klart att de praktiska resultaten av resultatstyrningen har varierat kraftigt. Reformen tar tid. Och det saknas en del spelregler, system och rutiner än så länge.

– Man kan alltid i ord berätta hur duktig man är, säger Gert Jönsson. Men resultatstyrning kräver att ekonomistyrningen utvecklas. Ekonomisystemet ska ge det underlag man behöver för att tillsammans med annan information ge olika typer av resultatmått m.m.

Andra aktuella frågor på RRVs ekonomiavdelning är bolagisering av statliga myndigheter och försäljning av statliga företag. Processen har bromsats in av den ekonomiska krisen, men den pågår.

Vidare ser man från RRVs sida anledning att se över budgetprocessen.

Årsredovisningen viktigare

– Enkelt uttryckt: anslagsframställningen blir mindre viktig och årsredovisningen allt viktigare, sa Gert Jönsson.

Man håller också på med att göra en handbok i ekonomistyrning för myndigheterna. En liknande handbok görs inom departementen för dessas egen del men i samarbete med RRV. De båda böckerna ska sedan kompletteras med ett regelverk i bokform.

När det gäller regelsystem för redovisningen satsar man på principer som finns i andra samhällssektorer. Man vill inte uppfinna ett nytt eget hjul. Då slipper man också – som förr – omskola dem som kommer från gymnasium och högskola till en statlig myndighet.

Revisionsdirektör Claes-Göran Gustavsson, chef för enheten redovisning och finansiering inom RRVs ekonomiska avdelning, fortsatte att tala om den statliga redovisningen:

– Själva grundförutsättningen är att följa god redovisningssed. Den principen har varit inskriven i våra föreskrifter sedan 1980. En princip vi har är att varje myndighet upprättar bokslut. Där skiljer vi oss från kommunerna. De har hela kommunen som redovisningsobjekt.

Årsbokslut för hela staten

Samtidigt som man just nu arbetar med en ny redovisningsmodell för myndigheterna så tar man fram en modell för årsbokslut för hela staten. Några riktiga sådana har man inte gjort förut. Man har bara statistiskt bearbetat myndigheternas balansräkningar och på så sätt sedan mitten av 80-talet haft en balansräkning för staten. Men den är inte så exakt. Den bygger på en aggregering och på enkäter om tillgångar som inte finns i myndigheternas bokföring. Att skapa en redovisningsmodell för hela staten är dock ganska enkelt i ett avseende: det finns ingen ”modermyndighet”, ingen ägandemyndighet. Staten är summan av allt. Själva regeringen har ingen egen bokföring.

– Men den nya budgetprocessen och resultatstyrningen ställer krav på en betydligt mer kvalificerad internredovisning än tidigare, sa Claes-Göran Gustavsson. Sedan ska våra revisorer revidera resultatredovisningen och kontrollera att extern- och internredovisningen går ihop. Det ställer bl.a. krav på att använda samma värderingsprinciper.

Skatter och transfereringar

I vilka avseenden skiljer sig staten från företagen när det gäller redovisning – fastän man jobbar med utgångspunkt från bokföringslagen?

Det finns några viktiga avvikelser. Man har bl.a. två slag av affärshändelser som inte finns i företag. Företag driver inte in skatt. Företag gör inte transfereringar – dvs. skickar inte ut pengar utan att få något tillbaka. Detta måste hanteras i statens redovisning och där finns inget att hämta från näringsidkares redovisningsregler.

Det finns också vissa specifika transaktioner som har med själva statsbudgeten att göra.

Hur är det med statens anläggningstillgångar?

– Ja, de saknar monetär avkastning, sa Claes-Göran Gustavsson. Då har de företagsekonomiskt inget värde. Men statens verksamhet är inte till för att generera avkastning utan för att generera tjänster och då har anläggningstillgångarna verkligen ett värde. Utan dem skulle vi behöva köpa nya anläggningstillgångar eller kanske sätta in personal som gjorde en massa jobb.

Staten har vissa specifika anläggningstillgångar liksom kommunerna har sina parker och gator. Staten har t.ex. försvaret – massor av prylar står oanvända i förråd. De ska inte användas. Det är grundprincipen för försvaret. Hur man ska redovisa detta i framtiden ska diskuteras. I andra länder aktiveras dock inte försvarsmateriel.

Staten har också museer. Men dessa stora värden behöver, med vissa undantag, inte aktiveras.

Inge Wennberg