Balans nr 2 1993

Förvaltningsrevision i privat och offentlig verksamhet: Mycket gemensamt inom förvaltningsrevisionen

Vad finns det för skillnader och likheter mellan förvaltningsrevision i privat och offentlig verksamhet? Frågan togs upp i ett seminarium med revisionsdirektör Lennart Björk, Stockholms läns landsting, direktör Ingemar Segergren, RRV, och auktor revisor Håkan Thörnholm, Öhrlings Reveko.

– En skillnad är att vi enligt instruktionen för RRV ska granska effektivitetsfrågor, sa Ingemar Segergren. Vi ska uppmärksamma statsmakterna och myndigheterna på hinder för effektiviteten. Vi ska förse regeringen, och indirekt riksdagen, och myndigheterna med underlag för beslut om åtgärder för att höja effektiviteten.

Ingen årlig granskning

En väsentlig skillnad mot privat revision är att den statliga förvaltningsrevisionen inte bygger på en årlig granskning. Man granskar oregelbundet. Och man kan granska hela myndigheter eller flera myndigheter som hör till en viss struktur. Vill man granska den statliga tillsynen på finansområdet så tittar man inte bara på finansinspektionen utan även angränsande aktörer, t.ex. konsumentverket.

– Vi i landstingen och kommunerna har mycket mera som är gemensamt med de privata revisorerna än med de statliga, sa Lennart Björk. Vi har samma relationer till fullmäktigeledamöterna som aktieägarna har till bolagsstämman. Vi har en årlig ansvarsprövning enligt god revisionssed. Årsredovisningen är snarlik den som finns i aktiebolag.

– Vad som förenar oss med kollegerna i staten är inriktningen på förvaltningsrevisionen, fortsatte Lennart Björk. Vår förvaltningsrevision är bredare än den som finns i aktiebolag. Det sägs uttryckligen att revisorerna ska pröva verksamhetens effektivitet och ändamålsenlighet. Detta följs upp i lokalt antagna revisionsreglementen.

En tumregel säger att ungefär 70 procent av resurserna bör användas för förvaltningsrevision i kommuner och landsting.

Den private revisorns åligganden vid förvaltningsrevision sammanfattade Håkan Thörnholm så här:

– Vi ska klarlägga om någon åtgärd som kan föranleda skadeståndsskyldighet ligger styrelseledamot eller VD till last. Vi ska granska om styrelse eller VD eljest handlat i strid mot aktiebolagslagen och bolagsordningen. Vi ska granska om bolagsledningen utsatt bolaget för risker som inte står i proportion till den nytta man kan förvänta sig av förvaltningsåtgärderna. Vi ska rapportera om allvarliga brister i den interna kontrollen. Vi ska också granska vissa skatter och avgifter. När det gäller planering och kontroll ska vi bedöma om VD och styrelse har ett bra beslutsunderlag. Till sist ska vi bedöma om VD och styrelse har god överblick över sin egen risksituation. Vi ska också se på om bolagsledningen lever upp till vissa specialregler i aktiebolagslagen.

Seminariet leddes av FARs generalsekreterare Björn Markland, och det handlade bl.a. också om vem som är huvudmän för revisorerna och om hur det förhåller sig med oberoendet i de olika revisionsmiljöerna.

Inge Wennberg