Skatteförvaltningen satsar hårt på koncernrevision. Sedan 1988 ”dammsugs” de 200 största koncernerna samordnat och planmässigt. Det främsta skälet: de stora företagen hanterar väldigt mycket pengar.

Revision bör alltså löna sig. Men hur bra är egentligen det där med koncernrevision? Skatteförvaltningen redovisar vackra resultat av granskningen. Revisionerna har under de första fyra åren lett till ändringsförslag på över 15 miljarder.

I rena skatter och avgifter skulle det betyda över sju miljarder i inkomster – om ändringsförslagen står sig. En hel del av dem har flera år kvar i domstolarna – och många kommer inte att vara avgjorda innan skattemyndigheterna snart börjar sitt andra varv i granskningen av storbolagen.

Balans ger inledningsvis skatteförvaltningens syn på koncernrevisionerna. Därefter presenterar vi den bild som ges av av industrins skattesakkunnige Sven-Olof Lodin och direktör Kerstin Tollerz på Industriförbundet.

Balans har också talat med flera svenska företag som råkat ut för koncernrevisionen. Vi ger en sammanfattning av olika åsikter. Den allmänna inställningen är nog att det är riktigt att ha koncernrevision. Men mot formerna för den riktas mycket kritik.

Skatteförvaltningen gör sedan 1988 s.k. samordnad planmässig vision, populärt kallad koncernrevision. Den är inriktad på de viktigare bolagen i de 200 största koncernerna i Sverige. Den första revisionsrundan går nu mot sitt slut och en rapport för alla koncernerna beräknas vara klar till sommaren 1994. Sedan börjar ett nytt varv av taxeringsrevisioner på samma kategori av företag.

Det betyg som skatteförvaltningens representanter ger storföretagen är inte enbart gott.

Lagstridigheter och kringgåenden

Två tidigare projektledare för koncernrevisionsverksamheten, skattedirektörerna Bo Arvidsson och Per-Göran Blomgren, har i tidningen Skattenytt sammanfattat sina synpunkter på de revisioner som avslutats mellan 1988 och första halvåret 1990. De skrev ungefär så här:

* Koncernrevisionsverksamheten har gett många exempel på förfaranden/transaktioner som uppenbarligen strider mot lagstiftningen.

* I många fall är intrycket att även hos de största företagen ett mer eller mindre medvetet ”kringgående” av regelsystemet föreligger.

* Att det hos denna kategori av företag finns brister och fel av det slag och den omfattning som konstaterats tillsammans med det faktum att denna kategori företag svarar för en stor del av samtliga skatter och avgifter utgör ett viktigt skäl för en fortsatt satsning på denna revisionsverksamhet.

* De beloppsmässiga ändringsförslagen är högre än vad skatteförvaltningen ursprungligen väntat sig.

* Vissa av felen är av den arten att de inte borde förekomma hos företag som, enligt vad det ibland uppges, har tillgång till landets yppersta expertis vad gäller redovisning och beskattning. Många av feltyperna återfinns också hos små och medelstora företag utanför koncerner och brukar där ges benämningarna ”slarvfel”, ”okunskap”, ”bristande rutiner” eller ”oordning”.

Över 15 miljarder

Numera är det avdelningsdirektörerna Ann-Charlotte Lindberg och Tage Rowa på Riksskatteverket, RSV, som är projektledare för koncernrevisionerna. De delar i stort sett Arvidssons och Blomgrens uppfattningar. Det gör också Roland Åkerblom, skattedirektör på RSV.

Koncernrevisionerna är en mycket god affär för staten. Det visar i alla fall de siffror som hittills är tillgängliga. Slutrapporteringen från de olika revisionsobjekten tar sin tid. Men den är klar beträffande de revisioner som gjorts fr.o.m. 1988 t.o.m. 1991. Det är lite längre tid än vad Arvidsson och Blomgren byggde sina uttalanden på.

De t.o.m. 1991 slutrapporterade revisionerna omfattar bolag i 80 av de största 200 koncernerna.

Revisionerna har lett till ändringsförslag på 12,3 mrd kr beträffande företagens inkomsttaxering. Därtill kommer för vinstdelningsskatten 2,6 mrd kr, momsen 435 milj kr och arbetsgivaravgifterna 144 milj kr. Ändringar i anställdas inkomsttaxeringar har föreslagits med 140 milj kr. De sammanlagda ändringsförslagen omfattar alltså över 15 miljarder.

Motsvarar sju miljarder i skatt och avgifter

De nämnda revisionerna har kostat noga räknat 55 162 arbetsdagar för skatteförvaltningen. Det är 1,5 procent av förvaltningens totala resurser eller 19 procent av revisionsverksamhetens resurser. (Skatteförvaltningen sysslar ju med mycket annat, t.ex. folkbokföring). Under den tid koncernrevisionerna pågått för fullt – 1988 var en försöksperiod – har lönekostnaden för revisionerna uppgått till 36–40 milj kr per år. Sammanlagt deltar cirka 200 skatterevisorer med ungefär 140 årsarbetskrafter. Totalt har verksamheten t.o.m. 1991 kostat över 100 milj kr i löner.

Räknar man ut vad förslagen till ändrade taxeringar betyder i rena skatter och avgifter så blir summan 7,2 mrd kr för den aktuella perioden. Skatteförvaltningens lönekostnad blir då mindre än 1,4 procent av vad ändringsförslagen ger i skatt.

Något sämre blir utfallet naturligtvis om man ser på hur stor andel av ändringsförslagen som håller även efter överklaganden.

80 procent står sig i länsrätten

Det kommer att ta många år innan den bilden klarnat helt. Domstolarna arbetar inte i expressfart. Men av de totala ändringsförslagen t.o.m. 1991 har fem procent prövats i länsrätt. Det är 600 milj kr. Av dessa har 509 milj kr fastställts och 91 milj kr ”tappats”.

– Man kan säga att drygt 80 procent står sig i länsrätten, konstaterar avdelningsdirektör Tage Rowa.

Besluten i länsrätten kan förstås överklagas till kammarrätten av både bolagen och skatteförvaltningen.

– Det kan bli mindre än 80 procent som står sig där, säger Roland Åkerblom, skattedirektör på RSV. Men det kan också bli mer. Det är tyvärr bara enstaka fall som prövats i högre instans. Det är i sig ett problem. Det är snart dags att börja om på ett nytt varv med koncernrevisionerna. Vi kommer ut till företag som vi kanske besökte för 5–6 år sedan. Och då är kanske tvistefrågorna ännu inte avgjorda i domstol.

Det handlar om stora pengar

Att det blir ett nytt revisionsvarv är helt klart.

– Skatteförvaltningen ska spara pengar precis som all annan offentlig verksamhet, säger skattedirektör Roland Åkerblom. Men vi har sagt att koncernrevisionerna ska ligga kvar på oförändrad nivå. Spara får vi göra någon annanstans.

Skälen till att prioritera koncernrevisionerna är många. Det viktigaste är att de största företagen hanterar så mycket pengar. De svarar t.ex. för 60–70 procent av skatteuppbörden.

– Och det är klart att de fel som vi upptäcker i de här företagen också får effekter på mindre företag som de har affärer med, säger Roland Åkerblom.

Avdelningsdirektör Ann-Charlotte Lindberg säger:

– Revisionen av anställdas kontrolluppgifter kommer sannolikt att öka. Det är ju troligt att deklarationsförfarandet förenklas ytterligare från 1995. Då är det tänkt att taxeringen av alla löntagare ska bygga på uppgifter från tredje man. Folk i allmänhet behöver inte deklarera. Då blir koncernrevisionerna ännu viktigare.

Att det tar 6–7 år för skatteförvaltningen att genomföra ett revisionsvarv hos de stora koncernerna, innebär inte att de som nyligen haft besök kan ”känna sig säkra” för en längre tid framåt. Det har förekommit återbesök hos redan reviderade företag. Det har särskilt gällt de anställdas kontrolluppgifter.

– Våra insatser är framåtsyftande, betonar Roland Åkerblom. Vi ska i första hand hindra företagen från att göra fel i framtiden, samtidigt som vi naturligtvis rättar det vi ser.

”Inkomstskatten är krånglig”

Anmärkningsvärt är kanske att företagens inkomstskatt svarar för 93 procent av de ökade skatter som revisionerna lett till. Statsfinansiellt svarar inkomstskatten bara för 14 procent av den totala uppbörden. Avgifterna som däremot utgör hälften av intäkterna svarar bara för en procent av höjningarna.

– Det beror naturligtvis på att inkomstskatten är så krånglig, säger Roland Åkerblom. Det finns så många olika sätt att redovisa och deklarera. När det gäller att betala in anställdas avgifter finns inte så många alternativ. Det är bara att gå på rätt procentsats. Där finns få möjligheter till skatteplanering. Det är ungefär detsamma med momsen.

Det slutrapporterade materialet angående revisioner t.o.m. 1991 handlar helt och hållet om förhållanden före skattereformen. Sannolikt kommer feltyperna att förändras i fortsättningen. Exempelvis kan redovisningen av varulager bli mer intressant sedan de generösa nedskrivningsmöjligheterna tagits bort.

Reaktionerna inför den samordnade planmässiga revisionen varierar ute på företagen.

– Allmänt sett finns det en ”förståelse för att vi gör vårt jobb”, säger Roland Åkerblom. Men det har blivit kärvare.

Oändlig tid att få svar på frågor

Vänligt tillmötesgående från företagens sida är vanligt när de träffar taxeringsrevisorerna första gången. ”Vi ska ställa upp, vi ska svara på alla frågor”, säger man.

– De menar det nog också, säger Roland Åkerblom. Men när revisionen väl är igång kan det ta en oändlig tid att få svar på frågor. Det finns en byråkrati i företagen. Revisorerna får sig anvisade vissa kontaktpersoner och några andra får de inte prata med. Ibland är dessa personer förhindrade att svara av olika skäl. Vårt arbete fördröjs.

Kan det inte bero på att många företag bara har en enda person som kan ge bra svar på vissa frågor?

– Jo, det kan hända, säger Roland Åkerblom. Det behöver inte handla om ovilja. Men det finns exempel på att revisorerna blivit direkt motarbetade. De har placerats i ett rum långt bort och enbart skriftlig kommunikation har fått förekomma. Sådant leder till kraftiga fördröjningar av revisionen.

Roland Åkerblom kan dock ha viss förståelse för krav på skriftlig kommunikation:

– Ja, vi på RSV vill ju själva gärna dokumentera vad vi gör och jag kan föreställa mig att stora företag också vill dokumentera vad de sagt och inte sagt. Vi förstår också att var och en som är anställd på ett företag inte kan lämna uppgifter om hela företaget. Man kan från företagsledningens sida vara rädd för att låta folk lämna muntliga uppgifter.

Irriterande att tidsplanen rubbas

– Men när det ibland tar upp till ett halvår att få svar på en fråga undrar man om det enbart är fråga om administrativa svårigheter, säger Roland Åkerblom. Men det finns gradskillnader. Vi beklagar oss när saker och ting tar oproportionerligt lång tid. Men vi förstår att en del frågor faktiskt måste ta lång tid – så är det ju hos oss också.

Det finns alltid en tidsplan för koncernrevisionerna. Det är klart att det är irriterande om den rubbas. Dessutom är det inte tillåtet att medvetet förhala en taxeringsrevision. Enligt taxeringslagen ska den som revideras bl.a. ge den hjälp som behövs för granskning av handlingar och varulager m.m. Man är skyldig att genast tillhandahålla revisorn de handlingar och lämna de uppgifter som behövs för revisionen.

De vanligaste felen har att göra med omstruktureringar, särskilt försäljning och köp av bolag i koncernerna.

– Det är oftast då som det uppstår fel av lite större karaktär, säger Ann-Charlotte Lindberg.

Fel som verkligen beror på slarv eller dåliga kunskaper är inte direkt vanliga i de stora företag. I alla fall tror inte skatteförvaltningen det.

De har sina experter

– Företag av den här kalibern ser till att skaffa sig expertis, säger Roland Åkerblom. Det ges många möjligheter och företagen väljer gärna det som är skattebilligast. Men det är inte alltid som skatteförvaltningen anser att det är lagligt.

Men det är inte alls säkert att företagsledningen är medveten om vad som är fel eller vad saken över huvud taget gäller.

– Ta t.ex. utdelningsbeskattning och uttagsbeskattning, säger Tage Rowa. Det är inte många inom företagen som lär sig det. De anlitar sina skattekonsulter. Och deras ambition torde vara all företaget ska betala så lite skatt som möjligt.

Skatteförvaltningen har inte som mål all företagen ska betala så mycket som möjligt. Målet är att skatten blir rätt. De ovan nämnda ändringsförslagen är redovisade netto. Det förekommer sänkningar av skatten, särskilt momsen.

Internationella skattefrågor hör också till det som orsakat problem. Sådana frågor finns i nästan alla stora koncerner. De omfattar ofta stora belopp och kräver stora utredningsresurser – t.ex. fördelning av koncerngemensamma kostnader.

De flesta har bra redovisning

Koncernrevisionen visar dock att det stora flertalet företag har en bra redovisningsstandard. (Det skrev också de tidigare projektledarna Bo Arvidsson och Per-Göran Blomgren.) Men det finns exempel på att det t.ex. kan vara svårt att följa bokföringen. Det förekommer både bokföringsorder och rättelser som inte uppfyller bokföringslagens krav. Affärshändelser bokförs inte alltid i kronologisk ordning.

Ett bekymmer som skatteförvaltningens ADB-revisorer kan råka ut för är att räkenskaperna inte längre finns kvar på något ADB-medium. Bolagen själva behåller räkenskaperna på ADB tills bokslutsarbetet är klart. Sedan körs det över på papper och raderas från ADB-mediet.

Det gör att taxeringsrevisionen tar längre tid.

– Vi tycker att om man har sin redovisning på ADB så borde man vara ålagd att ha den kvar så att vi kan titta på den även ett år efteråt, säger Tage Rowa.

Från början reviderades samtliga bolag i varje koncern om de hade en viss omsättning eller ett visst antal anställda. De urvalskriterierna har man numera gått ifrån.

– Nu tar vi inte alla varje gång, säger Ann-Charlotte Lindberg. Vi går framför allt till de bolag i koncernen där risken för fel kan bedömas som störst.

Det innebär dock inte att de andra bolagen trillar utanför allt vad taxeringsrevision heter. Skattemyndigheterna i varje län har kvar sitt vanliga ansvar. Det förekommer ju annan revisionsverksamhet än de samordnade planmässiga.

Sköts ute i länen

Det är ute på länsskattekontoren som ansvaret för koncernrevisionen ligger. RSV ska bara samordna, leda och följa upp verksamheten. Verket har inga egna revisionsuppgifter här (och inte på något annat område heller, utom punktskatterna som hanteras av RSV t.o.m. halvårsskiftet 1993).

Ungefär 30 procent av resurserna på länsskattekontoren används för koncernrevisionen. På ett normalt länsskattekontor arbetar 25–30 personer. På skattemyndigheten i Stockholm finns dock ett särskilt koncernrevisionskontor med cirka 70 anställda som enbart sysslar med den samordnade planmässiga revisionen. Mer än hälften av alla koncernmoderbolag finns i Stockholm. Ungefär 30 procent av all revisionstid läggs på koncernmödrarna. Över hälften av alla ändringsförslag beträffande företagens inkomstskatt har gällt koncernmödrar.

Inge Wennberg