Innovationsförmågan bland skatterevisorer är onödigt stor, och många ändringsförslag gäller periodiseringar. Statsfinansiellt handlar det då bara om räntan på pengarna. Det är några synpunkter på koncernrevision från Industriförbundet.

Företagen har synpunkter på skattemyndigheternas koncernrevisioner. Många av åsikterna når Industriförbundet.

Det positiva först (det går fortast): företagen har i allmänhet förståelse för behovet av koncernrevision. Den är i princip ett riktigt grepp för att få en bra bild av en koncern. Ett annat intryck är att det är kompetenta skatterevisorer som kommer. De är inte okunniga. Därför har koncernrevisionen förlöpt utan problem i flera företag. Industriens skattesakkunnige Sven-Olof Lodin säger dock:

– Koncernrevisionerna är ett klart störningsmoment i företagens ordinarie arbete. Det innebär en stor störning och belastning att ett tiotal revisorer drar in, vilket händer i större företag. Detta måste revisorerna ha klart för sig. De har de inte alltid haft.

Bättre styrning av revisorerna behövs

Sven-Olof Lodin säger vidare att det i många fall behövs en bättre styrning av skatterevisorerna: de dammsuger verkligen företagen. Och de gör det på ett sätt som leder till ganska många och långa diskussioner som med bättre styrning hade varit onödiga. Detta skapar problem.

Sven-Olof Lodin har också intrycket att det alldeles övervägande antalet frågor gäller periodiseringar. Det är alltså inte fråga om skatteundandragande. Det handlar om bedömningar och klassificeringar.

Ett särskilt bekymmer, som ökar i dessa tider, är avtalspensionerna. Företag behöver minska sin personal och skriver förmånliga pensionsavtal med dem som slutar. Arbetsgivarna har blivit mycket bekymrade sedan skattemyndigheterna i en del fall ifrågasatt rätten att dra av dessa pensionskostnader.

Revisorerna ute på otrampad mark

Kerstin Tollerz, direktör på Industriförbundets skattepolitiska avdelning och med ett förflutet bl.a. som chef för processavdelningen på Riksskatteverket (RSV), säger:

– Många frågor är också internationella koncernfrågor. På det området är det mycket som inte är kristallklart. Revisorerna är ute på otrampad mark, kan man säga. Här kommer man också in på frågan om hur långt ett svenskt företags uppgiftsskyldighet egentligen sträcker sig. Hur mycket måste ett svenskt företag redovisa angående andra utländska företag som ingår i samma koncern när det inte handlar om affärer som berör Sverige?

– Hur långt in i affärshandlingarna ska revisorerna få gå här? säger Sven-Olof Lodin. Trots att det finns bestämmelser om sekretess så kan det vara så att företagen helt enkelt inte har lust att för någon över huvud taget visa sina viktigare affärshemligheter och sina långtidsplaner, som inte har med beskattningen att göra.

Ett område på det internationella planet som uppmärksammas mycket av skatterevisorerna är internprissättning.

– Där tycks informationsbehovet hos skattemyndigheterna vara väldigt stort, säger Kerstin Tollerz. Det kan man på sätt och vis förstå. Vissa domar säger att en helhetsbedömning ska göras på det här området – och den bedömningen kan till och med utsträckas över flera år. Men vi anser att det är att gå för långt om svenska skattemyndigheter kräver att svenska företag ska ta in uppgifter från utländska företag, uppgifter som de kanske inte ens har tillgång till.

Ändringar som aldrig blir verklighet

En annan sak som företagen reagerar mot är att representanter för skattemyndigheterna går ut offentligt med information om de stora totalbelopp som gäller förslag till ändrad taxering till följd av koncernrevisionerna.

– Det är ett otyg att man går ut med de här stora beloppen, säger Sven-Olof Lodin. Många av dem kommer inte att godtas av domstolarna. Och det stora flertalet gäller som sagt periodiseringsfrågor. I rent statsfinansiella termer är det då inte mycket mer än räntan som det handlar om.

En sak som företagen upplever som besvärande är det nya taxeringsförfarandet. Detta har i och för sig inte särskilt med koncernrevisionen att göra. Men när förfarandet nu ser ut som det gör och koncernrevision äger rum med väldigt många skattemål som följd – då upplevs avigsidor.

– Beslutsformen och omprövningssystemet, som i många avseenden är positivt, upplevs i detta sammanhang som otillfredsställande av företagen, säger Sven-Olof Lodin. Den som reviderar har fått ett allt större inflytande på hela processen. När utkastet till revisionspromemorian är klar så har man redan tagit ställning. Det verkar vara så. Mottagligheten för argument är redan på det stadiet mycket liten.

I det gamla systemet hade man inte bara revisorn utan också en intendent som prövade ärendet innan det blev tal om t.ex. eftertaxering.

Ett rent skenförfarande

– I dag fastställs resultatet av taxeringsrevisionen i en skattenämnd, säger Sven-Olof Lodin. Den nämnden är numera en del av skattemyndigheten – även om den utåt sett ändå ger intryck av att stå för en slags fristående prövning. Men i många fall är det ett rent skenförfarande som äger rum. Det är i själva verket revisorerna som både reviderar, skriver beslutet, skriver protokollet och så att säga styr processen.

– Skattemyndigheten är både utredare, beslutsfattare och motpart om bolaget för frågan vidare, konstaterar Kerstin Tollerz.

Sven-Olof Lodin fortsätter:

– Det blir inte bättre när vi vet att några skattenämnder har som huvudprincip att inte skicka ut något förhandsmaterial till sina ledamöter. Det är ju helt omöjligt för ledamöterna i nämnden att göra en självständig bedömning av stora revisioner om man inte har sett materialet.

Får inte försvara sig

Själva förfarandet inom skattenämnderna har förvånat folk från många företag.

– Där kan företagen stå med mycket stora skattekrav på sig, säger Sven-Olof Lodin. De får inte föra någon diskussion. De får inte kommentera revisionspromemorian utan bara komma med kompletterande upplysningar.

Annat beteende kan leda till en direkt order från nämndens ordförande att inte ”flörta med nämnden” eller liknande reaktioner.

– Detta skapar en obalans, säger Kerstin Tollerz. Skatterevisorn är med vid sammanträdet och föredrar revisionspromemorian. Det kan dyka upp rena värderingar i sammanhanget. Men företaget får ändå inte argumentera för sin sak.

Och antalet skattemål som går vidare till högre instans är många. Särskilt när det dyker upp nya frågor där rättsläget är oklart finns det knappast någon anledning för företagen att bara stanna upp inför det som myndigheterna bestämmer.

Stor innovationsförmåga

– Vi beklagar att den juridiska granskning som intendenten tidigare stod för är borta, säger Sven-Olof Lodin. Rent generellt kan man säga att en jurist har lite större känsla för prejudikatens betydelse, för vad som är möjligt, hur långt man kan sträcka sig och vilka restriktioner som finns i lagen – allt i relation till vad som kan upplevas som önskvärt.

– Det är en fråga om i vilken utsträckning man ska bryta ny mark, fortsätter Sven-Olof Lodin. Vi har märkt att innovationsförmågan är ganska stor bland revisorerna – och de mest innovativa idéerna har i allmänhet inte heller lyckats. På sistone har det förekommit flera stora mål där skattemyndigheterna lagt ner omfattande resurser på ett sätt som förvånat oss.

Kerstin Tollerz säger:

– Det är en osäkerhetsfaktor i näringslivet att skattemyndigheterna börjar ifrågasätta saker som näringslivet tidigare upplevt som helt OK. Det dyker upp nya vinklingar.

Fastare ledning behövs

Tidigare hade RSV ett ganska fast grepp om koncernrevisionerna i form avledning och samordning. Kerstin Tollerz menar att det inte är så längre. Samordningen från RSVs sida har försvagats alltmer. Verksamheten sköts av de enskilda skattemyndigheterna. På RSV är man kanske inte längre så medveten om vilka intressanta och stora frågor som kommer upp. Det är synpunkter som Industriförbundet till och med fått från folk inom skatteförvaltningen.

– Det må så vara att RSV inte ska utföra operativa arbetsuppgifter, säger Kerstin Tollerz. Men koncernrevisionen är en viktig och stor verksamhet. Då är styrning och samordning också viktig.

Sven-Olof Lodin tycker att koncernrevisionen i princip är riktig att ha. Men man kunde undvika jaga små udda saker, framför allt när de ligger flera år tillbaka. Det kan vara svårt att rekonstruera vad som hänt inför en energisk och kanske aggressiv skatterevisor.

Inge Wennberg