Balans nr 3 1993

Koncernrevision: ”Tveksamheterna klarlagda redan före revisionen”

Många koncerner har efter revisionen fått skattemål på halsen – och det i onödan, enligt vad de själva tror. Vissa företag räknar med att vinna nästan alla målen.

Balans har talat med representanter för ett antal företag som varit med om koncernrevision. Åsikterna varierar.

En del anser att den samordnade revisionen kostar onödigt mycket tid och pengar för företagen – och kanske också för myndigheterna. Det hade varit lugnare och bättre med traditionell löpande revision av bolagen i koncernen.

”Revision behövs”

Inför själva det faktum att man blir reviderad finns åsikter från att ”det hör ju till systemet” till att ”vi ser mycket positivt på revisionen, vi behöver en regelbunden granskning, det krävs för att ha en riktig redovisning”.

Enstaka åsikter tyder möjligen på att alla koncerner inte behandlas lika. Personer som bytt jobb och sett revisioner på mer än en arbetsplats har kunnat beteckna den ena revisionen som hårdare än den andra.

Villigheten att framträda öppet i en intervju om revisionen i den egna koncernen är inte särskilt stor. Man pekar bland mycket annat på att revisionen lett till så många skattemål som inte är avgjorda ännu. I något fall har det redan förekommit negativ publicitet kring revisionen och den vill man inte påminnas om. Det har också hänt att revisionen av koncernen varit full gång. Man har varit beredd att prata om den när den blivit färdig, men när den blivit det har det uppstått skäl att inte prata om den.

Arbetsbelastningen för företaget i samband med en koncernrevision kan upplevas som mycket stor. I de allra största koncernerna sätter man in närmare 30 skatterevisorer.

Mot det finns det på koncernnivå ofta bara ett par tre personer för att från företagets sida se till att koncernrevisionen hanteras på ett riktigt sätt. Det är dock inte de personerna som svarar på revisorernas frågor. Det gör i allmänhet de ekonomiansvariga ute på varje dotterbolag. Detta kan i sig vara ett problem. Ekonomi- och redovisningsfolk har förvisso goda kunskaper om skattesystemet. Men de är sällan experter.

Obalans i kunskaper

Det är alltså inte alltid skatteexpertis som möter skatterevisorerna. Den skatteexpertis som koncernen har finns ofta bara på koncernnivå och kan bestå av ett fåtal personer.

Företagen menar att det då finns alltså en obalans i kunskaper mellan skatterevisorerna och koncernens representanter ute på bolagen som står till tjänst med material och svarar på frågor. Det råder – kanske på goda grunder – oklarhet om skatterevisorernas roll. Många upplever dem som en part som representerar den fiskala sidan, vilket de kanske är. Andra upplever dem som en del av systemet, vilket de kanske borde vara.

Den här oklarheten om skatterevisorernas roll har enligt vad vi erfarit i vissa fall haft vissa oönskade effekter.

Det har hänt att man ute i bolagen godtagit revisorernas utsago i en rättsfråga och gått med på en ändring fastän den i sak inte kan anses definitiv. Man har accepterat sådant som mycket väl skulle kunna föras i process.

Det ligger naturligtvis på folket på koncernnivå att förhindra att sådant inträffar. Sådana problem vore givetvis lättare att hantera om man hade löpande mer begränsade revisioner. Detta är alltså en nackdel med koncernrevision.

Å andra sidan finns också synpunkten att det är skönt att bli av med revisionen i ett svep.

Lång väntan i domstolarna

”Bli av med” är dock ett uttryck som bör modifieras. Revisionen leder till många långdragna skatteprocesser.

Det finns företag där det gått fyra, fem år sedan det inkomstår som reviderades och där det ännu bara finns ett fåtal avgöranden i länsrätten. Merparten av målen är inte avgjorda där.

Många tror att deras mål nästan genomgående kommer att gå vidare till kammarrätten. Det kan betyda ytterligare två, tre år.

Om skattemyndigheterna ska fullfölja sina planer att starta en ny koncernrevisionsrunda ungefär vart sjunde år betyder det att deras revisorer kommer tillbaka till en mängd frågor som inte är lösta.

En del koncerner räknar med att några av skattemålen också kommer att dras till regeringsrätten. Det betyder ännu mer fördröjning.

Komplicerat att ha skattefrågor öppna

Det är ganska komplicerat att gamla skattefrågor måste hållas öppna – samtidigt som de har följdverkningar för kommande år.

Detta att hela systemet fungerar så långsamt upplevs ofta som mer besvärande än själva revisionen.

Skatteförvaltningen hävdar att det är särskilt lönsamt att revidera bolag i de 200 största koncernerna. Företagen har inte alltid den uppfattningen. Visst kommer det in större belopp från större företag, om dessa har gjort fel. Det säger sig självt. Men man är inte säker på att koncernrevisionen i slutändan kommer att ha den lönsamhet som skattemyndigheterna räknar med. Företagen är ofta övertygade om att de kommer att vinna merparten av de skatteprocesser som är igång.

Många har reagerat starkt mot skattemyndigheternas sätt att presentera hur mycket pengar de drar in genom koncernrevisionen. Man reagerar också mot den kategoriska sammanfattning av läget som representanter för skatteförvaltningen gett i tidningen Skattenytt (se sidan 12). På många företag känner man inte alls igen sig när man läser om transaktioner som uppenbarligen strider mot lagstiftningen eller ett mer eller mindre medvetet ”kringgående” av regelsystemet.

En del blir riktigt upprörda av att läsa det. De betonar att skattemyndigheternas uppgifter om olika belopp bara är en partsinlaga. Merparten av de ändringar som föreslagits rör mycket komplicerade skattefrågor, där företagen har den uppfattningen att de har gjort rätt enligt de regler som finns – det är en uppfattning som råder inom flera koncerner.

De flesta reviderade koncerner har uppenbarligen fått många ändringsförslag. Periodiseringsfrågor är mycket vanliga, uppges det.

”Vi vinner”

Det är inte alls ovanligt att de stora koncernerna har pågående skattemål i en mycket stor andel av koncernbolagen. Och då rör det sig inte sällan om mer än en process i varje bolag. Hur mycket pengar det handlar har ingen enskild koncern velat uppge. I årsredovisningar förekommer noter med uppgift om att skäliga belopp har reserverats. Det betyder att vissa tvistiga belopp har reserverats men inte alla. Reserveringarna torde ha gjorts så att man är på den försiktiga sidan. Men på koncernhåll har man ofta högst bestämda åsikter om hur skattemålen kommer att sluta: ”Vi vinner de flesta. Vi förlorar några – och det gäller i stora drag bara sådana frågor där vi öppet framställt hur vi har gjort. De frågorna skulle ha kommit under diskussion helt oberoende av revisionen.”

Skattemyndigheterna har klagat på att revisorerna i vissa företag blivit undanskuffade i avlägsna rum och att muntlig kommunikation med personal varit förbjuden.

Företag som vi talat med säger att de har haft en ganska öppen attityd. Revisorerna får prata. De får tala med folk som kan förklara hur redovisningssystemet fungerar och kan svara på frågor om bokföringstransaktioner. De får därmed inte prata med vem som helst. De som talar med skatterevisorerna ska veta vad dessa håller på med och förstå vad de gör. De som får uttala sig ska ha en helhetssyn över verksamheten – annars finns risken att de ger felaktig information.

Inge Wennberg