– Blir det lättare att vara revisor om man förstår hur revisorsrollen har vuxit fram? Ja, jag tror det!

Så skriver Margareta Damberg, förlagschef och auktor revisor, i förordet till boken ”Revisorn, En antologi 1923–1993” som nu kommer ut på FARs förlag, lagom till 70-årsjubileet.

Det är nämligen när detta nummer av Balans utkommer nästan på dagen 70 år sedan det konstituerande sammanträdet med Föreningen Auktoriserade Revisorer hölls.

Professor Silléns brev

Så här inledde inbjudaren, professor Oskar Sillén brevet till sina kolleger:

18. maj 1923

Som det under senaste tiden från olika håll för mig framhållits såsom ett önskemål, att en förening bildades mellan de auktoriserade revisorerna i Sverige, har jag ansett det önskvärt, att ett allmänt sammanträde mellan dessa revisorer snarast avhölles i och för diskussion av hithörande spörsmål.

På grund härav tillåter jag mig att kalla Eder till ett sammanträde å Handelshögskolan, Handelstekniska seminariets rum, lördagen den 26 ds, kl 10.30. f.m. Till detta sammanträde har en med denna lika lydande inbjudan utgått till samtliga auktoriserade revisorer i Sverige.

Enligt min mening vore det önskvärt, att vid detta sammanträde till en början diskuterades lämpligheten av antingen en anslutning till Svenska Revisorsamfundet eller bildandet av en fristående förening.

70 år är en lång tid. Tidsandan speglas inte bara i språket och i herrarnas – och damens (Thyra Svensson!) – artighetsfraser i svarsbreven.

Man kan också fråga sig om någon i dag ens skulle komma på tanken att med bara sex dagars varsel kalla rikets samtliga auktoriserade revisorer till ett möte i maj. Dock visar det sig att även dåtidens revisorer hade intecknade kalendrar, flera av de tilltänkta grundarna måste avböja p.g.a. andra engagemang.

Jubileumsantologin spänner sedan över hela den tid som gått, många av artiklarna i boken är hämtade från Balans, den färskaste t.o.m. från ett av årets nummer, men också från andra och äldre källor.

Kapitelrubrikerna

Kapitelrubrikerna kan ge en anvisning om bredden i urvalet:

Del 1 Revisorerna:

Verksamhetsområdet; Revisorns utbildning och praktik; Tillsyn och god revisorssed; Revisorns oberoende; Revisorn i förhållande till klienten; Revisorn och andra intressenter; Revisorn som konsult; Revisorns tystnadsplikt.

Del 2 Revisionsarbetet:

Revisionsuppdraget; Revisorsyrket; Praktiskt revisionsarbete; Förvaltningsrevision; Revisionsberättelsen; Revisorn och brottsliga klienter; Kända ”fall”; Styrelsens/revisorernas ansvar.

Författarregistret sträcker sig från initiativtagaren Oskar Sillén och andra pionjärer som Seth Svensson över P-O Öhrling och Carl-Henrik Witt till dagens debatt med Ulf Gometz, Lennart Svensson och Göran Tidström. Detta är alltså bara några namn på måfå ur författarregistret, boken är på närmare 700 sidor och innehåller ett 100-tal artiklar av många olika författare, både inom FAR-kretsen och utomstående.

Hur kommer man på tanken att ge ut den här boken?

– Jag satt på ett flygplan på väg från Sverige och funderade, berättar Margareta Damberg. Man funderar ju ofta bättre när man kommer hemifrån och kan få lite perspektiv och distans.

Det här var för något år sedan, debatten om revisorernas roll pågick redan för fullt – det är f.ö. inte första gången, det framgår inte minst av antologin – och Margareta Damberg kom att känna behovet av en sådan här bok, av något som kunde hjälpa till att ge revisorskåren dess historia.

Historien upprepar sig

Det visar sig som sagt att diskussionerna och debatterna kring revisorns roll, konsultverksamheten, oberoendet och förtroendegapet inte är nya. I förordet skriver hon också:

Att söka den svenska revisorskårens rötter gör man bäst genom att läsa vad skrivits om och av revisorer under olika tidsskeden. Då kan man få en viss förståelse för hur revisorer sett och ser på sin yrkesroll och hur revisionen utvecklats till vad den är idag.

Hur väljer man ut vad som ska vara med i sådan här bok?

– Det är inte lätt eller självklart vad som bör vara med i sådan här antologi, säger Margareta Damberg.

Mycket läsning, många och långa diskussioner med FARs generalsekreterare Björn Markland och andra föregick urvalet.