Det är egentligen bättre att branschens organisationer föreslår hur gränsdragningen ska se ut än att staten eller tillsynsmyndigheten kommer med pekpinnar, anser avdelningsdirektör Henry Åkerlund på Kommerskollegium i denna intervju.

Vi saknar klara regler för konsultation och var gränsen går för vilka uppdrag revisorn personligen får ha i det bolag där han eller hon är revisor. Dessutom borde vi ha regler för vilka konsultuppdrag en byrå får ha i de bolag där man inte har något revisionsuppdrag.

Det säger Henry Åkerlund, chef för Kommerskollegiets revisorsenhet och ansvarig för tillsynen av revisorer.

Men så tillägger han snabbt:

– Samtidigt lämnar revisorsutredningen sitt betänkande i juli och föreslår kanske en gränsdragning. Branschens organisationer har tidigare aviserat att man själva avsett att göra det. Det är egentligen bättre än att staten eller tillsynsmyndigheten kommer med pekpinnar.

Fram till dess använder sig Kommerskollegium ofta av följande definition av en revisors uppdrag som är hämtad från auktorisationsutredningens betänkande från 1971:

Revision, redovisning, organisation, samt därmed sammanhängande rådgivning, däri inbegripet skattekonsultation”.

– Konsultation måste inrymmas i denna definition, konstaterar han.

Som många andra menar han att den yttersta gränsen går vid revisorns kompetens. Men han gör ett förtydligande:

– Det ligger en fara i att byråns kompetens ska vara rättesnöret. Istället bör en revisors normala kompetensområde vara utslagsgivande. Det räcker inte med att byrån som sådan har kompetensen i form av specialister. En kvalificerad revisor inom byrån måste nämligen ta ansvar även för konsekvenserna av de råd specialisten lämnar till bolaget. Det kan bli besvärligt om revisorn saknar den kompetens specialisten har.

Utbildningen går för långt

Ett exempel där konsulttjänsterna har gått för långt är byråernas utbildningsverksamhet:

– Det är en sak om byrån utbildar sina egna klienter, men vi har reagerat när man utvecklar det till utbildningsverksamhet på den allmänna marknaden, förklarar Henry Åkerlund.

Han varnar också för att revisorns oberoende kan ifrågasättas om revisorn lämnat ett råd i egenskap av konsult och som inte slagit så väl ut och som han sedan i egenskap av revisor måste kritisera.

– Men på den punkten är FARs regler mycket tydliga, tillägger Henry Åkerlund.

De anmälningar som Kommerskollegium får inom konsultområdet gäller ofta skatterådgivning. Revisorn har missat att söka en viktig dispens eller förorsakat direkt materiella fel, det vill säga det har uppkommit en skatt revisorn inte räknade med.

Inte bara revisorns uppfattning

Henry Åkerlund betonar att det inte bara är den enskilda eller byråns uppfattning om etik som är viktig.

– Viktigt är också hur omvärlden, det vill säga klienterna och övriga intressenter, reagerar på revisorns sätt att arbeta. För omvärlden kan det vara ett problem att revisorn dels kan vara den granskande personen som kommer utifrån och representerar olika intressenter, dels företagets egen rådgivare.

Klienten kan då fråga sig vilken roll revisorn har och hur långt hans eller hennes auktorisation sträcker sig. Samtidigt ser Henry Åkerlund fördelar med att revisorer arbetar som konsulter. Deras kompetens ökar, dels genom att de arbetar nära specialister, dels genom att de själva tar uppdrag vid sidan av den egentliga revisionsarbetet. Det är dessutom rationellt för klienterna att anlita revisorn som konsult eftersom han eller hon känner till företaget.

I framför allt USA har konsultdelen av revisionen ökat mycket kraftigt. Där finns revisionsbyråer vars inkomst av konsultverksamhet vida överstiger revisionsverksamheten. I USA är det också fritt fram för revisorerna att vara konsulter inom alla områden. Men det gäller inte för de företag där byrån är vald revisor för företaget. I dessa fall får byrån bara lämna rent traditionella råd när det gäller redovisning och skatter.

– Jag tror inte det är en bra lösning för Sverige, avslutar Henry Åkerlund. Revisorn ska vara oberoende och inte en aktör i näringslivet som alla andra, vilket kan bli följden om man inte har några gränser för konsultverksamheten. Den som ska välja revisor ska aldrig behöva fundera över om revisorn har egna affärsintressen som kan komma i konflikt med klientens.

Pär Trehörning