– Många hävdar att marknaden ska sätta priserna på revision. Men marknaden ska i alla fall inte bestämma kvaliteten på den, säger avdelningsdirektör Henry Åkerlund, chef för Kommerskollegiets revisorssektion.
Kommerskollegiums inställning till offerter på revision har utifrån sett bara gjorts tydlig i ett enda tillsynsärende för tre år sedan. Det gällde en revisor som lämnat ett fast högsta pris på revisionen. Han hade dessutom bundit sig för över fem år. Kommerskollegiets reaktion blev att ett absolut fast pris inte fick lämnas. Det måste finnas reservationer i offerten. Revisorn måste kunna ta mer betalt om det händer något oförutsett. Annars tvingas han ta kostnaden ur egen ficka eller kan han frestas att göra en sämre revision än vad som behövs.
Beslutet föranledde en del höjda ögonbryn inom revisorskåren.
Inte kontroversiellt
– Men när vi skrev beslutet hade vi inte uppfattningen att det var kontroversiellt på något sätt, säger Henry Åkerlund, avdelningsdirektör på Kommerskollegiet. Det hade ju redan då talats ganska länge om offertgivning. Skräckexempel från andra länder hade förts fram.
I den fortsatta diskussionen menar Henry Åkerlund att man bör skilja mellan två olika situationer i samband med offertgivning.
* Den ena är att revisorn redan i offerten medvetet lägger sig på en prisnivå där affären inte går ihop.
* Den andra är när revisorn under uppdragets genomförande märker att en större granskning behövs och att kalkylen inte går ihop av den anledningen.
Om Kommerskollegiets inställning i det första fallet finns i dag inget klart besked. Man funderar på saken.
I det andra fallet är det ingen tvekan: revisorn måste kunna debitera extra om det vid granskning dyker upp omständigheter som kräver fördjupade insatser i något avseende.
Revisorns tolkningsföreträde
Dessutom anser Kommerskollegiet att revisorn måste ha tolkningsföreträde när det gäller att bestämma om fördjupade insatser. Och revisorn ska under inga omständigheter kunna ”avtala bort” skyldigheten att revidera enligt god revisionssed. Detta är kollegiets högst officiella inställning, manifesterad bl.a. i ett remissvar på utredningen (sou 1991:40 och 41) om marknadsanpassade service- och stabsfunktioner.
Men finns det inte en risk att olika revisorers sätt att utnyttja ett tolkningsföreträde också kan utvecklas till en besvärande konkurrensfaktor? En revisor kan ju för att få ett uppdrag tänkas lova att vara ”snäll” i sin tolkning?
– Jo, men hur långt kan man egentligen komma? säger Henry Åkerlund. Man kan inte komma åt allt. Det är mycket som är upp till den enskilde revisorn och svårt att kontrollera. Men därför ska man inte låta bli att ge ut rekommendationer eller göra uttalanden om vad som är etiskt riktigt. Man får tyvärr alltid räkna med avvikelser.
Vad är självkostnad?
FARs regelkommitté har bl.a. föreslagit att man inte får offerera revision till ett pris som uppenbart understiger revisorns självkostnad. Vad säger du om det?
– Så vitt jag förstår är detta den för FAR-kåren mest kontroversiella delen av förslaget och att kåren ska fundera närmare på detta, säger Henry Åkerlund. Om jag ska uttrycka någon värdering så är det t.ex. ett problem att fastställa vad som är självkostnaden för revisorn. Anta att man i kalkylen lägger in en marknadsföringsdel som t.ex. innebär att man ger stora rabatter på revisionen för att slå sig in på en marknad – vad är då självkostnaden?
Nu är detta ett FAR-förslag till en regel som FAR ska tillämpa. Hade det varit fråga om en regel att tillämpa hos Kommerskollegiet så skulle Henry Åkerlund se stora svårigheter för kollegiets del.
Kanske skulle ett nollbud – gratis revision – kunna anses som en marknadsföringskostnad i revisorns kalkyl.
– Men det känns ändå fel, säger Henry Åkerlund. Jag är övertygad om att vi skulle ta upp det som ett tillsynsärende. Men vad vi skulle komma fram till vågar jag inte säga i dag.
Konkurrens ska råda
Henry Åkerlund betonar dock att det ska råda konkurrens mellan byråerna. Och Kommerskollegium kan inte som myndighet gå in alltför långt och hindra konkurrensen, t.ex. genom att förbjuda offerter. Men kravet på reservation och extra debitering vid oförutsedda händelser bör kunna ställas.
– I dagens trängda ekonomiska läge är det kanske ännu mer motiverat att kräva detta, säger Henry Åkerlund. Risken finns att revisorn helt enkelt inte har råd att på egen bekostnad slutföra revisionen enligt god revisionssed.
Kan man tänka sig att släppa offertgivandet helt fritt och i stället införa kvalitetskontroll av varje uppdrag?
– Frågan är om vi som myndighet kan acceptera det, säger Henry Åkerlund. Vi har ingen som helst kontroll över kvalitetskontrollen. Det uppstår även sekretessproblem. Själva skulle vi inte kunna göra kontrollen. Vi har inte de resurserna. Det är svårt att kontrollera en revision efteråt utan att egentligen göra om den.
Vid kvalitetskontroller på byråerna syns t.ex. symtom som bristande dokumentation. Men då kan man inte alltid utgå från att vissa revisionsåtgärder inte gjorts. Det skulle inte ens Kommerskollegiet som myndighet kunna styrka.
– Skulle bristande dokumentation tas som intäkt för att uppdraget inte fullgjorts skulle vi upphäva auktorisationer och godkännanden på löpande band, säger Henry Åkerlund. Och det är trots allt dokumentationen man har att hålla sig till vid en kvalitetskontroll. För att verkligen utreda det som inte är dokumenterat måste man i princip göra om revisionen. Och det skulle många gånger inte gå: handlar det t.ex. om att inventera ett varulager så är det skingrat när det är dags för kontroll av revisionen.
Henry Åkerlund skyndar sig att tillägga att det här uttalandet om dokumentationen inte ska tolkas som om revisorerna kan dra ner på den. Kommerskollegiet har skärpt sin praxis när det gäller dokumentation.
Marknaden bestämmer inte kvaliteten
Göteborgs stad har i år gjort en upphandling av revisionen i sina aktiebolag. Det ledde till att priset sjönk från tidigare sex miljoner till 2,65 miljoner. Har Kommerskollegium reagerat?
– Ja, det har vi, säger Henry Åkerlund. Vi har samlat in ett antal av offerterna för att bilda oss en uppfattning om saken. Men vi har ännu inte dragit några slutsatser.
Nej, och om det skulle vara så att revisorerna i Göteborg medvetet lagt sig på en prisnivå där deras kalkyl inte går ihop så är det inte säkert att de därmed har gjort fel. Kommerskollegiet har, när detta skrives, inte ens rent principiellt tagit ställning i den frågan.
– Många hävdar att marknaden ska sätta priserna på revisionen. Men marknaden ska i alla fall inte bestämma kvaliteten på den. Revision måste fortfarande utföras enligt god revisionssed, avslutar Henry Åkerlund.
Inge Wennberg