I över tio år har redovisningskonsulterna, framför allt genom Sveriges Redovisningskonsulters förbund (SRF), kämpat för att få något slags officiell status.
I slutet av 80-talet gick det så långt som till en statlig utredning om kontroll av redovisningskonsulter. Den föreslog ”nominering” av redovisningskonsulter. Nomineringen skulle skötas av branschen men staten skulle vara med på ett hörn, tyckte utredningen.
Sköts av stiftelse
Men efter hård remisskritik hoppade staten av. I stället bestämde sig FAR och Svenska Revisorsamfundet SRS tillsammans med SRF och SBRF (Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers Förbund) för att ordna privat nominering. Man skapade en stiftelse för ändamålet.
Efter snart två års diskussioner mellan organisationerna är resultatet nu klart. Legitimation, inte nominering, blir ordet som ska användas för kvalificerade redovisningskonsulter.
Den 26 maj kunde styrelsen för ”Stiftelsen för legitimation av redovisningskonsulter” hålla sitt konstituerande sammanträde. Ordföranden i styrelsen heter Roy Blom, ordförande i SRF. SBRF företräds i styrelsen av sin ordförande Henry Eriksson, SRS representeras av Kersti Plogner och FAR av Erik Rydström. Ordförandeskapet i styrelsen kommer att cirkulera.
Suppleanter är Harald Franzén, SRS, Christina Granath, SRF, Jan Johanson, FAR, och Kurt Pettersson, SBRF.
Tre olika nämnder
Under styrelsen finns det tre nämnder. Legitimationsnämnden utfärdar legitimationerna. Disciplinnämnden tar upp anmälningar mot redovisningskonsulter men kan också gripa in på eget initiativ. Den som får en varning eller fråntas sin legitimation kan överklaga till besvärsnämnden.
I både disciplinnämnd och besvärsnämnd är det meningen att en jurist ska anlitas som opartisk ordförande.
Man har utarbetat noggranna etiska regler för legitimerade redovisningskonsulter. Reglerna innehåller naturligtvis inslag från olika andra håll, t.ex. FAR och IFAC (International Federation of Accountants).
För att få legitimation ska man i princip ha minst 60 poängs högskolestudier med viss inriktning. Men det finns också minst ett tiotal andra utbildningar som kommer att anses ha motsvarande värde i sammanhanget. Man har även övergångsregler som gäller till 1998. Med hjälp av dem kan man bli legitimerad redovisningskonsult utan att de formella utbildningskraven är helt uppfyllda. Det finns också krav på vidareutbildning i syfte att redovisningskonsulterna ska hålla sina kunskaper aktuella.
Stiftelsen har tidigare skrivit till civildepartementet för att få bidrag till att bekosta legitimerandet. Men det blev inga pengar. De fyra inblandade organisationerna satsar därför själva 50.000 kr var på verksamheten. Sedan är det tänkt att den ska finansieras med avgifter från dem som legitimeras. Det kostar 4.200 kr att få en legitimation. Det är samma avgift som för auktorisation och godkännande av revisorer.
På samma sätt som för revisorer gäller att redovisningskonsulternas legitimationer måste förnyas vart femte år.
Stiftelsen för legitimation av redovisningskonsulter får sitt kansli i Falun. Där har också Sveriges Redovisningskonsulters förbund har sitt kansli. Placeringen av kansliet är en av många frågor som de fyra – i många avseenden olikartade – organisationerna inte varit helt eniga om från början.
Intressant för revisorer
Givetvis har man också under diskussionernas gång ifrågasatt varför revisorernas organisationer ska vara inblandade i legitimering av redovisningskonsulter.
– Det är klart intressant för revisorsorganisationerna att vara med och styra den utvecklingen, säger auktor revisor Erik Rydström, Enskilda Revisionsbyrån. En hel del redovisningskonsulter arbetar faktiskt på revisionsbyråer. Dess har även ofta redovisningsbyråer knutna till sig.
Enligt den statliga utredning som gjorts finns det ca 8.000 redovisningskonsulter av olika slag i Sverige. Så många väntas inte bli legitimerade. Införandet av legitimation handlar också om att skilja agnarna från vetet – det har förekommit missförhållanden i branschen.
Man räknar med åtminstone ett par tusen legitimerade redovisningskonsulter inom en relativt snar framtid.
Sedan 1984 har SRF själv utfärdat titeln auktoriserad redovisningskonsult. Den titeln har man kunnat få efter fem års praktik plus utbildning, som antingen ordnas av SRF eller vid universitet med minst 100 poäng i vissa ämnen. Antalet auktoriserade redovisningskonsulter är ganska litet. Titeln kommer att dock finnas kvar även nu när legitimationsbegreppet införs.
Verksamheten med legitimering av redovisningskonsulter startar officiellt vid halvårsskiftet.
– Jag tror att efterfrågan på legitimationer kommer att bli stor, säger Erik Rydström.
Inge Wennberg