Av och till diskuteras internrevisorernas roll kontra externrevisorernas. Det är inte så konstigt. Deras tjänster är i viss mån utbytbara. Internrevisorer kan göra granskningsarbete som externa revisorer kan välja att förlita sig på i stället för att göra det själva. Externa revisorer kan också ta på sig konsultinsatser. Och de kan ersätta sådant arbete som internrevisorer gör till stöd för företagets verkställande ledning. Här finns alltså ett visst konkurrensförhållande.

Inte på samma planhalva

Internrevisorernas Förening, IRF, gillar i grunden inte det här. Därför håller man på med att markera en tydligare egen profil för internrevisorerna. IRFs ordförande Mats Hedman, revisionschef på Teleinvest, säger:

– Vi spelar inte på samma planhalva som externrevisorerna. Därför är också utbytbarheten en företeelse som vi i möjligaste mån vill arbeta bort.

Det finns förstås en stor grundläggande skillnad mellan interna och externa revisorer. Externrevisorer väljs på bolagsstämma och ska finnas enligt lag. Internrevisorerna är däremot anställda i företagen som ett icke obligatoriskt stödorgan till företagets verkställande ledning

Externrevisorer måste granska företaget på bredden. Där har de ett ansvar som internrevisorer inte måste ha. Internrevisorerna tittar i regel mera på företagets interna styrning i vid bemärkelse. Men de har inget absolut tvång att granska styrningen i hela dess bredd.

Den interna styrning som ska granskas har internrevisorerna själva definierat utifrån ett antal syften. Företaget måste löpande mäta sin måluppfyllelse. Policies och riktlinjer ska följas. Information som tas fram i företaget ska vara korrekt. Kvaliteten ska säkras. Företagets resurser ska användas effektivt. Dess tillgångar ska skyddas och dess intressen främjas. Lagar och förordningar ska följas. Och allt det här ska kontrolleras utifrån riskanalyser

Ungefär så kan internrevisorn se på företaget där han arbetar. Parallelliteten med de externa revisorernas arbete blir då inte så stor, åtminstone inte definitionsmässigt.

– Vi internrevisorer är inte tvungna att göra sådana heltäckande bedömningar som externrevisorerna gör, säger Mats Hedman. Å andra sidan har vi ofta större möjligheter att gå på djupet i speciella frågor. Vi kan borra oss ner i dem och ta fram ”objektiva” sanningar. Dessutom kan vi vara lite av företagsdoktorer – åtminstone om vi är tillräckligt kvalificerade.

Det liknar en slags konsultroll, eller hur? En roll som även revisorer utifrån kan ta på sig?

– Jovisst, men om det yppas ett problem i företaget och man behöver gå på djupet med det så har vi en betydligt kortare startsträcka än de externa revisorerna. Vi kan snabbt ta fram djupanalyser och ”sanningar”. Vi kan verifiera dem precis som externa revisorer. Verifieringen görs med samma krav på stringens.

Mats Hedman betonar gärna en annan fördel som internrevisorer har för företaget:

– Vi kan gå längre än de externa revisorerna med att ge förslag till lösningar. Externrevisorer kan inte på samma sätt som vi ställa sig bakom lösningar som de sedan själva ska granska. Många företagsledningar ser ett extra plusvärde i att vi kan gå längre med att skissera lösningar på problemen. Då har företagen också stor nytta av att internrevisorn kan företaget och sitt ämnesområde inom ekonomiadministrationen.

Du talar om internrevisorerna som stöd för den verkställande ledningen. Men är det inte ofta så att de rapporterar till ekonomidirektören?

– Det förekommer och det är inte så bra. Men det vanligaste är att internrevisorn har en oberoende ställning direkt under VD.

320 medlemmar

Internrevisorernas Förening har ungefär 320 medlemmar. Men det finns ytterligare ett tusental internrevisorer i Sverige. Att IRF-medlemmarna inte är fler har med äldre tradition att göra. Från början fick bara revisionschefer vara med. Sedan har man haft ganska formella krav för medlemskap. I dag kan alla som jobbar i yrket vara med om de ställer upp på de principer och etiska riktlinjer som föreningen har.

Föreningen kommer säkert att göra sig mer hörd i framtiden. I IRFs strategiska plan för de närmaste tre åren är det tre områden som sätts främst. Ett är ökad medlemsservice. Ett annat är att skapa fler möjligheter för medlemmarna att höja sin kompetens. Och ett tredje är en medveten satsning på att påverka och informera omvärlden.

– Vi har haft en väldigt låg profil, säger Mats Hedman. Det ska vi ändra på nu.

Att höja kompetensen hos internrevisorerna ser man som en mycket viktig uppgift. Med högre kompetens blir revisorerna till större nytta för företagen. Ökad kompetens gör bl.a. att man kan undvika det som många företag trots allt använder sina internrevisorer till, nämligen att biträda de externa revisorerna.

– Det vill vi egentligen inte syssla med, i alla fall inte primärt, säger Mats Hedman. Visst kan vi göra arbete som externrevisorerna kan ha nytta av. Men då ska det arbetet samordnas så att det inte blir fråga om dubbelarbete.

Olika kompetensprofil

Mats Hedman fortsätter:

– Externrevisorer är bäst på det som de kan. Internrevisorer är duktiga på andra saker. Att då försöka ha precis samma inriktning och kompetensprofil är ganska onödigt. På internrevisionssidan är det bättre att ha människor som är mer analytiskt lagda och arbetar mer med utredande uppgifter. Det är den inriktningen vi försöker profilera nu. Vi håller på att göra en modernare kompetensprofil – givetvis utifrån de krav som företagets verkställande ledningar kan ställa.

Den nya profilen ska utformas i dialog med uppdragsgivarna. Internrevisorerna ska inte bara själva tolka sin uppgift. En ledstjärna är dock att allt arbete ska ske inom ramen för den goda sed som internrevisorerna ställt upp i form av riktlinjer och etiska regler.

Företagens och organisationernas önskemål om vad internrevisorerna ska göra varierar. Vissa vill som sagt att de ska biträda externrevisorerna. Andra vill ha fram speciella mer eller mindre heltäckande revisionsprogram. Åter andra vill att internrevisorn ska utreda viss bestämda funktioner över exempelvis en treårsperiod. Och många ser internrevisorn som en rörlig resurs som den verkställande ledningen kan sätta in på olika problem som uppstår. Man ska kanske ta reda på varför vissa saker inte fungerar eller fungerar ineffektivt. Man vill veta om redovisningen duger som beslutsunderlag eller kanske ger fel signaler. Man vill ha fram rätt lönsamhetsbild av en produkt eller en marknadsnisch.

Önskemålen är således många.

Vill granska ekonomistyrningen

Även om företagen har controllers så menar Mats Hedman att även internrevisorer bör kunna granska huruvida företagens ekonomistyrning fungerar.

– Också externrevisorer tittar på sådant. Men de ser mer på att det finns kontrollpunkter i kedjan medan vi internrevisorer mer kan ägna oss åt funktionaliteten i den interna styrningen. Det är ju faktiskt så att företagen står och faller med den interna styrningen. Det är viktigt att man mäter rätt saker och har rätt rapportsystem för den interna styrningen. Det finns t.ex. exempel på att företag inte har en bra internredovisning och kostnadsfördelning. Det är sådant som externrevisorer inte alltid går på djupet med.

Djuplodande utredningar i all ära. Men hur ser Mats Hedman på det arbete som bankernas internrevisorer utför när de åker runt och räknar pengar i kassalådorna?

– Detta behövs säkert i bankerna – även om inte alla mina kolleger där är heltända på uppgiften. Säkerheten i kassaflödet och kassahanteringen är viktig. Internrevisorer i banker kan också göra många slag av funktionsgranskning.

Utbytbarhet – en källa till problem

Mats Hedman tycker inte att det är bra att intern- och externrevisorernas tjänster på olika sätt blir utbytbara. Det innebär att externrevisorer kan sälja internrevisionstjänster.

– Och det kan skapa problem. Det kan innebära att en och samma revisionsbyrå kan sälja både extern och intern revision. Detta är en olämplig situation eftersom den externa revisorn ska ha sin lojalitet mot bolagsstämman och ska granska såväl styrelse som VD. Vid internrevision finns lojaliteten mot den verkställande ledningen. Man kan inte ha två lojaliteter. Man kan inte som externrevisor marknadsföra internrevisionstjänster och ha lojaliteter också mot den man ska granska. Det blir inte korrekt när en revisionsbyrå erbjuder både intern och extern revision till ett och samma företag eller organisation. Den befintliga internrevisionen kan därigenom drabbas av ”out-sourcing”, en företeelse som tyvärr förekommit inte bara i Sverige utan även internationellt.

Det är bl.a. därför som Mats Hedman anser det så viktigt att internrevisorerna profilerar sig och marknadsför det som de är själva duktiga på.

Men hur bra är det att ha internrevisorer? Finns det några exempel på att internrevisorer gjort nytta i ett företag så att det synts utåt. Kunde inte internrevisorerna ha förhindrat bankkrisen?

– Många ställer den frågan, säger Mats Hedman. Och vi har många bra och modiga internrevisorer. De gör ett bra jobb. Men det kommer inte fram. Likaväl som internrevisorerna varken syns eller hörs så kan man säga detsamma om externrevisorerna – därmed inte sagt att de inte sköter sitt jobb. När man jobbar i ett företag och gör bra saker så stannar det i företaget.

Vi är skyldiga att inte sprida kunskaper och erfarenheter från enskilda företag och organisationer. När vi ska visa att vi är till nytta så får vi visa det inför den verkställande ledningen i företaget/organisationen.

Auktoriserad internrevisor?

En duktig internrevisor har i dag egentligen bara sina egna interna meriter att visa upp.

– Det skulle vara bra om vi kunde få fram en officiell kvalitetsstämpel typ ”auktoriserad internrevisor”, säger Mats Hedman.

Den föreningsadministrerade titeln Diplomerad Internrevisor finns redan i Norden. Internationellt finns titeln Certified Internal Auditor, CIA. Några svenska internrevisorer har redan erövrat den titeln och fler kommer att göra det. För att bli CIA måste man genomgå ett skriftligt prov. Svaren bedöms av den internationella organisationen The Institute of Internal Auditors som har cirka 50.000 medlemmar, varav ungefär hälften i USA och Kanada.

Inge Wennberg