Balans nr 12 1994

Privata och publika aktiebolag – firmafrågan avgjord i sista minuten

De i sista minuten beslutade firmabestämmelserna för privata och publika aktiebolag skapar dessvärre inte den klarhet som i det avseendet varit önskvärd och är en självklarhet i andra länder, skriver Rolf Skog i en kritisk granskning av beslutet.

För att underlätta anpassningen av den svenska aktiebolagslagen till EUs krav införs den 1 januari 1995 två kategorier av aktiebolag – privata och publika. Skiljelinjen mellan bolagskategorierna bestäms i termer av kapitalanskaffningsmöjligheter. Privata aktiebolag, eller aktieägare i privata aktiebolag, får inte inbjuda allmänheten att teckna eller förvärva aktier eller andra värdepapper som bolaget givit ut. Privata aktiebolags aktier eller andra värdepapper får inte heller bli föremål för handel på börs eller annan organiserad marknadsplats. Rätten att vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning förbehålls publika aktiebolag. Aktiebolag som finns i aktiebolagsregistret vid årsskiftet blir privat, om det inte dessförinnan beslutat och till PRV anmält att det skall vara publikt. Börsbolag blir med automatik publikt aktiebolag. Till följd av EUs krav sker samtidigt en rad andra ändringar i lagen (se Balans 4/1994).

Beslutet att införa systemet med privata och publika aktiebolag och att i övriga delar anpassa lagen till en europeisk standard fattades av riksdagen strax före sommaruppehållet. På en punkt sköts emellertid beslutet upp till höstriksdagen. Det gällde frågan om aktiebolags firma eller, mer exakt, huruvida och på vilket sätt firman skulle ge uttryck för ett aktiebolags kategoritillhörighet.

EGs krav

EG:s andra bolagsdirektiv kräver att namnet på bolag tillhöriga kategorin publika aktiebolag innehåller eller åtföljs av en beteckning som skiljer sig från den som föreskrivs för privata aktiebolag. Mot denna bakgrund föreslog regeringen i sin proposition till riksdagen att firman i samtliga aktiebolag fortsättningsvis skulle innehålla dels ordet aktiebolag eller förkortningen AB, dels en tilläggsbeteckning som angav huruvida bolaget var privat eller publikt. Därigenom skulle var och en få klart besked om kategoritillhörigheten.

Det var emellertid ett förslag som visade sig möta starkt motstånd i näringslivet. I skrivelser och uppvaktningar till lagutskottet framförde representanter för olika delar av näringslivet krav på att utforma lagen så att endast den ena bolagskategorin skulle behöva komplettera sin firma med kategoritillhörigheten. Från storföretagens sida menade man att de publika aktiebolagen skulle tillåtas kalla sig aktiebolag utan något tillägg, medan de privata aktiebolagen borde åläggas att i firman markera sin kategoritillhörighet. Därigenom skulle inga ingrepp behöva göras i firman för storföretagen. Från småföretagens sida hade man motsatt uppfattning. Skulle någon kategori behöva använda sig av en tilläggsbeteckning, borde det vara publika aktiebolag, resonerade småföretagens företrädare.

Kampanjen resulterade i att lagutskottet sköt upp sitt ställningstagande och skickade frågan på remiss under sommaren. Remissutfallet gav, som väntat, inte någon klar vägledning för utskottets vidare ställningstaganden. Huvudsakligen samma remissinstanser som yttrat sig om saken innan regeringen utformade sin proposition, tyckte huvudsakligen samma sak när de tillfrågades av utskottet.

Försöker tillmötesgå alla

För ett par veckor sedan överlämnade lagutskottet sitt betänkande till riksdagen, som nu beslutat i enlighet med utskottets förslag. Beslutet kan kanske bäst karakteriseras som ett försök att tillmötesgå alla önskemål på en gång. Det innebär i sak följande.

Både privata och publika aktiebolag skall i firman använda ordet aktiebolag eller förkortningen AB. För privata bolag är det allt. De behöver inte i något sammanhang uttryckligen ange sin kategoritillhörighet. Publika aktiebolag kan ta in ordet publikt i firman. Om bolaget inte gör det, skall det i vissa sammanhang låta firman åtföljas av beteckningen (publ).

För privata bolag är riksdagens beslut helt i linje med småföretagens önskemål. De kan fortsätta att använda beteckningen aktiebolag. Dessvärre synes det kunna få allvarliga konsekvenser för den som tecknar eller på annat sätt förvärvar aktier i ett privat aktiebolag, utan att känna till bolagets kategoritillhörighet. Den som kommer i kontakt med ett privat aktiebolag, låt oss kalla det Svenska Dataprodukter AB, får inte något direkt besked om att bolaget är privat. Finner han exempelvis en annons i vilken bolaget inbjuder till aktieteckning eller en större aktieägare i bolaget bjuder hela eller delar av sitt aktieinnehav till allmänheten, kan han inte av annonsen läsa ut vilken bolagskategori han har att göra med, om inte bolaget respektive säljaren självmant angivit detta.

Bolagsordningen underlättar inte

Det hela blir inte lättare om han på något sätt skulle få en bolagsordning i sin hand. Bolagsordningen upplyser att bolagets firma är Svenska Dataprodukter AB. Han skall då motsatsvis dra slutsatsen att eftersom firman inte anger att bolaget är publikt, så är bolaget ett privat aktiebolag, vars aktier i praktiken inte får spridas till allmänheten. Skulle han inte uppmärksamma detta, sitter han med aktier i sin hand som i praktiken saknar all likviditet; aktier utgivna av ett privat aktiebolag får som sagts inte omsättas på en börs eller annan organiserad marknadsplats.

Ett publikt aktiebolag skall, om inte ordet publikt ingår i firman, låta firman ”åtföljas av” beteckningen (publ). Med den konstruktionen har riksdagen försökt tillmötesgå storföretagens önskemål att slippa ändra firman. Beteckningen (publ) skall åtfölja, men inte vara en del av firman – en innovation, om vars firmarättsliga implikationer tyvärr inte sägs något i lagutskottets förslag eller riksdagens beslut.

Svår att tillämpa

Beteckningen (publ) skall, enligt de ändrade bestämmelserna i aktiebolagslagen, användas huvudsakligen i tre sammanhang. För det första skall enligt ett tillägg till 2 kap. 4 § ABL i bolagsordningen för ett publikt aktiebolag, vars firma inte innehåller ordet publikt, ”anges beteckningen (publ) efter firman”. Bortsett från antydda eventuella firmarättsliga aspekter av detta, är det en formulering som torde bli svår att tillämpa enligt sin bokstav. I så gott som samtliga aktiebolags bolagsordningar finns i dag en standardformulering av följande lydelse: ”Bolagets firma är XX AB”. Sålunda lyder exempelvis portalbestämmelsen i Volvos bolagsordning: ”Bolagets firma är Aktiebolaget Volvo.” Skulle Volvo inte vilja ha in ordet publikt i firman, måste bolagsordningsbestämmelsen formuleras om så att firman följs av tillägget (publ), utan att tillägget blir en del av firman. Det låter sig knappast göras.

En rimlig lösning blir kanske att i bolagsordningen ange att bolagets firma är Aktiebolaget Volvo och att firman i de sammanhang lagen kräver skall följas av beteckningen (publ).

Enligt 16 kap. 3 § ABL bör ”skriftliga handlingar, som utfärdas för ett aktiebolag” undertecknas med bolagets firma. Det är en ordningsföreskrift, som i dag finns i 16 kap. 1 § fjärde stycket. Den kompletteras nu med kravet att ett publikt aktiebolag, vars firma inte innehåller ordet publikt, i dessa fall skall låta firman åtföljas av beteckningen (publ).

Slutligen skall enligt en ny bestämmelse i 16 kap. 4 § ABL ett publikt bolag, vars firma inte innehåller ordet publikt, låta firman följas av (publ) i brev, orderblanketter och fakturor. Det är en bestämmelse som går tillbaka på ett uttryckligt EG-krav och som vitessanktioneras.

De beslutade ändringarna rörande aktiebolags firma träder i kraft den 1 januari 1995. Om den i bolagsordningen i ett publikt aktiebolag vid den tidpunkten angivna firman inte innehåller ordet publikt eller åtföljs av beteckningen (publ), skall styrelsen till första ordinarie stämma efter årsskiftet framlägga förslag till ändring av bolagsordningen. Möjligheten för PRV att tillgripa vitesföreläggande i fråga om uppgifter på brevpapper m. m. träder i kraft den 1 juli 1995.

Det grundläggande beslutet att dela upp aktiebolagsformen i två kategorier är avsett att underlätta den svenska anpassningen till EUs krav. Sverige kommer därigenom att få en ordning som till stora delar stämmer överens med övriga länder i Europeiska Unionen. I samtliga länder inom EU finns två bolagsformer utan personligt ägaransvar eller en bolagsform utan personligt ägaransvar men två kategorier därav. Bolagsformen eller kategoritillhörigheten skall i dessa länder framgå av firman. I Tyskland skall firman åtföljas av beteckningen GmbH eller AG. Ett fransk bolags firma skall åtföljas av beteckningen SARL resp SA, ett italienskt av SRL och SPA osv. I Storbritannien finns bara en bolagsform utan personligt ägaransvar, the limited liability company, men två kategorier av denna bolagsform, nämligen the private och the public, limited liability company. Det är en ordning som i viss utsträckning tjänat som förebild för den svenska kategoriuppdelningen.

Till skillnad från vad som nu blir fallet i Sverige ges emellertid i Storbritannien klart besked om bolagens kategoritillhörighet. Firman för ett private company skall avslutas med förkortningen Ltd, medan den i ett public company skall avslutas med förkortningen plc.

Rimligt krav

Svensk aktiebolagslagstiftning tar genom uppdelning i privata och publika aktiebolag ett stort steg i EU-anpassningen. Det måste anses vara ett rimligt krav att var och en som kommer i kontakt med ett aktiebolag, antingen det sker som aktieförvärvare, kreditgivare, leverantör eller på annat sätt, får klart besked om vilken bolagskategori bolaget tillhör. De i sista minuten beslutade firmabestämmelserna för privata och publika aktiebolag skapar dessvärre inte den klarhet som i det avseendet hade varit önskvärd och som är en självklarhet i andra länder.

Rolf Skog är sekreterare i Aktiebolagskommittén. Han medverkade senast i Balans nr 4/1994.