När Katarina Wigart började på Price Waterhouse i New York hade hon aldrig tidigare varit i USA. Under de två år som gått har hon lärt sig älska staden som faktiskt inte är så farlig som den ibland kan verka.

Katarina arbetar på Price Waterhouse världskontor och deltar i arbetet med att förfina och utveckla företagets revisionsmetoder världen över.

– Det har varit spännande att se revisionsverksamheten utifrån ett globalt perspektiv. Hur viktigt är t.ex. Kina för oss? Det var inte sånt man tänkte på i Sverige, säger hon.

Det första man ser när man kommer in i Katarina Wigarts rum på 36:e våningen är – utsikten. Rummet i sig är inte särskilt märkvärdigt: en liten kub med skrivbord, besöksstol, bokhylla och dator med dockningsstation för den bärbara dator hon alltid har med sig.

Men utsikten:

Utanför fönstret tornar skyskraporna upp sig med den speciella, förtätade arkitektur som man bara möter här mitt på Manhattan.

Tvåa för 12 000 i månaden

1251 Avenue of The Americas där Price Waterhouse ”håller till” är en av Manhattans mer prestigefyllda kontorsadresser. Tvärs över gatan ligger Radio City Music Hall där Whitney Houston för tillfället uppträder. Själv bor Katarina inte långt därifrån i en liten tvåa som kostar drygt tolv tusen kronor i månaden(!).

I drygt två år har hon jobbat i New York som en del i Price Waterhouse internationella utbytesprogram. När hon blev tillfrågad så tvekade hon inte utan ”lämnade allt” och flyttade:

– Jag hade aldrig satt min fot i USA innan jag började här! Det har varit jättekul – och samtidigt otroligt nyttigt att få bo i ett annat land. Jag hade inte kunnat föreställa mig hur mycket man växer som person. Att bo och arbeta i ett annat land gör att man får en mycket större förståelse för kulturella och ekonomiska skillnader.

Det var stort att komma till New York, men det gick fort att anpassa sig, tycker Katarina idag:

– Alla hade varnat mig för hur farligt det var i New York – men det har jag inte upplevt något av. Bara man är vaksam är det inte värre än i Stockholm. Men det är mer folk, smutsigare och fler bilar. Fast mycket var konstigt i början. Bara det att gå till banken var jobbigt: sättet de gör vardagliga saker på är annorlunda.

Uppvuxen i Göteborg (där hon också pluggade) började Katarina Wigart på Price Waterhouse 1985 för att fem år senare bli auktoriserad revisor. Men det var först under sista året vid universitetet som Katarina bestämde sig för att söka till revisionsbyrå. Det blev Price Waterhouse därför att hon ville arbeta för en byrå med många internationella storföretag som kunder.

– Är man ung och inte riktigt vet vad man ska göra så är revisionsbyråerna en bra början, eftersom det ger en bred utbildning i botten. Sen gäller det att hamna på ett ställe där man trivs. Jag tror att Price Waterhouse skiljer sig från många andra byråer i Sverige. Vi har t.ex. ett mycket väl utarbetat system där man utvärderas efter varje jobb. Speciellt de första åren är det viktigt att få feedback på det man gör. Då utvecklas man snabbare.

Inget ansvar mot skattemyndigheten

Till skillnad från Sverige är det inte lagen som styr revisionen i USA. Alla börsnoterade bolag måste ha revisor, men ”Joe’s Pizza” och liknande småföretag behöver enligt lagen inte ha revisor. Däremot kanske det lilla företagets bank kräver en revisionsberättelse. En annan stor skillnad är att revisorn i USA inte har något ansvar gentemot skattemyndigheten. Årsredovisningen är inte underlag för beskattning.

– Det som skiljer Sverige från USA är vissa delar vad gäller redovisning men det mesta jag lärt mig kan mycket lätt appliceras här i USA, eftersom vi använder samma revisionsmetod världen över. Den största skillnaden är att uppdragen är så oändligt mycket större i en stad som New York. I många fall kräver dessa flera personer på heltid, fortsätter Katarina.

Då skiljer det sig mer i attityd och status. Katarinas erfarenhet är att revisorn bemöts med större respekt i USA.

– I USA är styrningen, från lagar och annat, mycket mer detaljerad och precis än vad den är i Sverige. Referensmaterialet räknas i hyllmeter och revisorn lägger ned förhållandevis mer tid på sina kunder. Jag tror också att deras ord väger tyngre än i Sverige.

Alla internationella revisionsbyråer har stora kontor på Manhattan, trots skyhöga hyror. En anledning är att många storföretag och koncerner har sina huvudkontor här.

– Bara i New York har vi 2.000 anställda, totalt i landet är vi 14.000 personer. I Sverige – som jämförelse – är vi 220 anställda. På ett stort kontor som i New York är de hierarkiska nivåerna fler och mindre flexibla. Därför tror jag att man får en bredare erfarenhet på ett mindre kontor, där man tidigt får ta ett ganska stort ansvar. Två av mina kollegor från Stockholm arbetar t. ex. i Indianapolis där vi har ett hundratal anställda, och de har berättat att mycket påminner om hur det är hemma.

Konkurrensen är knivskarp mellan de sex stora revisionsföretagen i USA. Däremot har inte lågkonjunkturen påverkat verksamheten i USA lika hårt som i Europa. Nedgången har inte varit lika stor och revisionsbyråerna har kunnat hjälpa företagen med omstruktureringar och annat.

– Det senaste året har det varit mycket uppköp och joint ventures. Därför upplever jag det som om utvecklingen vänt under -93 och -94, även om priskonkurrensen fortfarande är mycket hård på själva revisionstjänsten.

Nu har Katarina inte kommit till USA för att revidera amerikanska bolag. Hennes uppdragsgivare är Price Waterhouse världskontor där hon arbetar med att förfina och utveckla revisionsmetoderna. Målet är att samla de bästa idéerna och erfarenheterna från olika delar av världen och sprida dessa vidare.

– Vi måste bli bättre på det som våra kunder verkligen vill ha. Det är också viktigt att det inte sitter någon i USA och bestämmer vad vi ska göra i Sverige. I en firma dominerade av de anglosaxiska länderna är det nyttigt med folk som har ett annat perspektiv. Det är också betydelsefullt att de som idag arbetar med revision också medverkar i utvecklingen av nya metoder. Risken finns annars att det blir för teoretiskt.

Det har varit spännande, menar hon, att se revisionsverksamheten utifrån ett globalt perspektiv:

– Hur viktigt är t.ex. Kina för oss? Vilka hjälpmedel behöver de, hur kan de använda vår revisionsmetod i Kina. Det var inte sånt man tänkte på i Sverige.

För att bli en auktoriserad CPA (Certified Public Accountant) måste man ta en examen samt arbeta ett par år på revisionsbyrå. Titeln har man ”med sig” i det fortsatta yrkeslivet. En CPA behöver alltså inte vara revisor.

Datorisering på hög nivå

Datoriseringen inom Price Waterhouse befinner sig på en hög nivå, revisorerna har t.ex. tillgång till en programvara som hjälper till att välja revisionsmetod och intensitet beroende på väsentlighet och risk. Kontakten med kollegorna i världen sköter Katarina oftast med elektronisk post, Price Waterhouse eget nätverk till vilket de flesta kontor är anslutna, eller så kallad E-mail.

– Vi är 50.000 anställda i över 100 länder och nätverket har vuxit oerhört snabbt. Att prata över datorn blir mer informellt än att ringa. Det blir lättare att ta kontakten på det sättet. Dessutom kan jag prata med vem som helst utan att behöva ringa och tänka på att, ”oj, nu är det natt i Tokyo”!

Price Waterhouse har också ett eget system med delade databaser där specialister på t. ex. telekommunikation kan lägga in sina studier. Sen kan vem som helst på nätverket gå in och hämta fram materialet. Behöver Katarina ha tag på någon som är specialist på t. ex. läkemedelsindustri får hon enkelt fram var i världen de finns.

– Detta är också en stor tillgång för våra kunder. Om min kund i Sverige säger: ”Vi funderar på att investera i Malaysia, känner du någon där?” kan jag snabbt etablera en kontakt.

En stor del av projekten som Katarina är inblandad i handlar om hur man bättre ska handleda människor och utveckla assistenter snabbare. Och då måste managers utbildas så att de blir bättre handledare.

– Mycket handlar om att undvika dubbelarbete. Den som är bra på att förklara för assistenterna kan t. ex. effektivisera otroligt mycket.

Arbetskulturen är definitivt tuffare i USA än i Sverige. Högsäsong är som högsäsong i alla andra länder. Men semestern är kortare och följaktligen jobbar man också fler timmar om året i USA.

– Det är säkert hårdare i New York än på många andra ställen i USA, men jag har inte upplevt att folk ”kliver på varandra”. Inte heller tycker jag att kraven på mig skulle vara större här än på Price Waterhouse i Stockholm.

Drygt 50 procent av dem som nyanställs som revisorer i USA är kvinnor, men på delägarnivå är andelen mycket lägre. Det är krävande att ha familj och jobb på revisionsbyrå – åtminstone för dem som är kvinnor.

Tungt för kvinnor med barn

– De kvinnliga revisorer som är partners har levt ett tungt liv. Deras barn har vuxit upp med ”nannies” sedan de var tre månader. Men de som idag är unga ställer inte upp på det, menar Katarina.

Trenden i USA är att många börjat ifrågasätta denna totala uppoffring för arbetet. Även män ställer krav – de vill ha ett liv utanför jobbet! Inom revisionsbranschen försöker man hitta modeller med deltid, flexibel arbetstid, längre föräldraledighet och att man ska kunna jobba hemma.

– Ledningen för Price Waterhouse har insett att kvinnor är lika duktiga som män. Företagen måste göra något för att behålla kvinnor inom yrket, man har inte råd att utbilda folk som arbetar i fem år och sedan slutar. Därför så börjar vår ”svenska modell” med föräldraledighet, än så länge obetald, att få genomslag även här. De stora revisionsbyråerna arbetar tillsammans med frågan om hur man ska få kvinnor att stanna kvar i yrket, fortsätter Katarina.

För hennes egen del börjar tiden i USA att gå mot sitt slut. Bilden av New York som en hård och känslokall stad – den bild hon hade med sig när hon kom – har inte visat sig stämma. Tvärtom så har folk hjälpt till och tagit hand om henne.

– New York är en stad där alla är nykomlingar. Många av dem jag lärt känna kommer från andra delar av USA och är här för att jobba under några år. De har samma intresse som jag att lära känna staden.

Det enda hon egentligen saknat är naturen.

– I Stockholm har man nära till naturen och bor inte lika trångt som här. I början saknade jag inte det, men nu...

David Isaksson

Fakta om revisorsyrket i USA:

Revisionsbyråerna i USA har i princip samma problem att behålla folk som man har på andra håll i världen (kunderna betalar ofta högre löner). Därför har man inte heller råd att behandla folk illa. Däremot saknas den svenska anställningstryggheten. Man får gå på dagen – men det går oftast snabbt att få ett nytt jobb; rörligheten på arbetsmarknaden är mycket större än hos oss. Revisorer är ändå generellt trogna sitt företag, med undantag för specialister som ibland köps över mellan byråerna.

Vad gäller löner finns i princip samma skillnader mellan revisioner och anställda inom näringsliv som i många andra länder. På Price Waterhouse i USA är begynnelselönen efter fyra år på college (motsvarande) drygt 220 000 kr (i New York något högre). Efter tre år stiger den till ca 300 000 kronor. Katarina, vars titel i USA är senior manager, tjänar motsvarande en nioårslön, vilket är mer än i exemplet ovan.

Inkomstskatten i New York är ca 30 procent samt sociala avgifter 15 procent (hälften betalas av arbetstagaren). Sjukvårdsförsäkring betalar man också själv.

Enligt lagen har kvinnor rätt till tre månaders obetald mammaledighet. Pappaledighet är ett okänt begrepp i USA.

David Isaksson