När Balans i marsnumret skrev om privatiseringen av tillsyn och auktorisation av kvalificerade revisorer gjordes det med en del reservationer:

Om regeringen får som den vill...”, skrev generalsekreterare Björn Markland i sin artikel. Och på omslaget var rubriken formulerad som en fråga: ”Statlig eller privat tillsyn: Vem ska nu auktorisera revisorer?

Drygt tre veckor efter att det numret av Balans kommit ut gick riksdagen emot regeringen även i denna fråga. Det skedde vid halv tio-tiden på förmiddagen den 22 april. I ett telegram från TT, som citerades i många dagstidningar och i radionyheterna hette det:

Regeringen fortsätter att förlora omröstningar i riksdagen. Förslaget att auktorisation och tillsyn av revisorer ska privatiseras avslogs på fredagen. Två gånger till och med.

Den sista meningen syftar på det pikanta förhållandet att tredje vice talmannen, Bertil Fiskesjö (c), först inte noterat regeringens förlust utan konstaterade att kammaren godkänt utskottets hemställan. Det hade den dock inte och då tog Fiskesjö om omröstningen. Med i stort sett samma resultat. Röstsiffrorna i voteringen skrevs till 137 ja och 140 nej. Alla närvarande socialdemokrater, vänsterpartister och nydemokrater röstade för en reservation, liksom en av ”vildarna” (Annika Åhnberg) och en centerpartist (Tage Påhlsson).

Betyder det att det inte alls blir några privata inslag i auktorisationen och tillsynen?

Nej, det är inte lika säkert. Riksdagen röstade inte om ett förslag i Revisorsutredningen, den propositionen kommer inte på ett tag, även om de förslag som har att göra med EU-anpassningen har sin givna tidtabell och den tidtabellen kräver beslut i höst. Just frågan om tillsyn och auktorisation kan dessutom möjligen brytas ut från det stora regeringsförslaget, eftersom den knappast påverkas av EU-direktiven.

Vad röstade man då om?

* Riksdagen voterade om Näringsutskottets betänkande 1993/94 NU 20 från den 12 april som huvudsakligen berör Kommerskollegiets framtid. Utrikeshandelsdepartementet har skyndat på den frågan inför ett eventuell svenskt medlemskap i EU. Till detta betänkade över regeringens proposition om KK (1993/94:138) hade fogats två socialdemokratiska reservationer som alltså framförde avvikande mening från utskottsmajoriteten. Den ena 1993/94:Nu 27) var inlämnad av Birgitta Johansson (s) m.fl. och hänvisade till en tidigare motion om auktorisation och godkännande av revisorer.

Motionen

I motionen, daterad 16 mars, förebådas reservationen i näringsutskottet:

Vi vill redan nu anmäla att vi på denna punkt ej delar regeringens tankegång om att privatisera denna verksamhet. Den kraftiga ökningen av den ekonomiska brottsligheten och problemet med det stora antalet konkurser ställer stora krav på kvalificerade revisorer. Det statliga inflytandet över auktorisation och godkännandet av revisorer bör bibehållas. Det finns också en utveckling i många andra länder som går i riktningen mot ett starkt samhälleligt inflytande över revisorerna och deras verksamhet.

* I propositionen meddelar nämligen regeringen – vilket refererades i marsnumret av Balans – sin avsikt att återkomma med förslag om en ökad självreglering av verksamheten. Sedermera tillsattes också en arbetsgrupp under ledning av PRVs generaldirektör Sten Heckscher för att utreda frågan.

Reservationen

Reservanterna instämmer med de andra förslagen i propositionen (om KKs förändring) men vill inte privatisera tillsynen av revisorer, utan föreslår följande formulering:

Utskottet vill till en början erinra om att ett starkt skäl för att det i början av 1970-talet infördes en statlig reglering av auktorisationen, godkännandet och tillsynen avseende revisorer var att staten genom lag ställt krav på att revisionen i vissa företag skulle utföras av kvalificerade revisorer. Detta skäl är alltjämt giltigt. Utskottet vill härutöver framhålla att statens och samhällets intresse av en kvalificerad revision i företagen har ökat under senare år.

Detta understryks bl.a. av behovet att motverka den ekonomiska brottsligheten. Den statliga auktorisations- och tillsynsfunktionen har under den gångna 20-årsperioden på ett förtjänstfullt sätt fullgjorts av Kommerskollegium.

Redan med hänvisning till vad som nu har anförts saknas det, enligt utskottets uppfattning, anledning att utreda om en privat lösning kan åstadkommas. Behovet – som även regeringen medger – av att staten också i framtiden skall besluta om rättsregler samt ha inflytande över och insyn i verksamheten talar dessutom för att tillsynen skall bli kvar i statlig regi. Kraven på rättssäkerhet och konkurrensneutralitet liksom på oberoende från partsintressen och trovärdighet torde vara svåra att tillgodose med en privat lösning, men är redan uppfyllda genom den nuvarande statliga tillsynsformen.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att staten även fortsättningsvis skall svara för auktorisation och godkännande av samt tillsyn över revisorer.

Det är alltså denna reservation som vinner votering 627 på fredagsförmiddagen. Riksdagen har därmed skickat en signal till regeringen om att den måste fundera ett tag till.

Inte som advokaterna

– Det har talats om parallellen med Advokatsamfundet, säger Birgitta Johansson till Balans. Det tycker vi inte alls stämmer.

– Nu när samhället kräver mer och mer av revisorerna och vill att de ska agera snabbare, då måste det finnas en myndighet eller något liknande som står fri åt alla håll.

Socialdemokraterna har däremot inte tagit slutlig ställning till vilken myndighet – eller möjligen annan juridisk person – man skulle acceptera. Det framgår såväl av kommentarer efteråt som i själva reservationen:

Det ankommer på regeringen att bedöma vilken statlig myndighet som är bäst lämpad att svara för de nämnda uppgifterna.

I husläkarfrågan lade regeringen fram ett förslag om en hjärtesak som man inte längre hade majoritet för. Det är inte säkert att tillsynen över kvalificerade revisorer också är en sådan fråga som gör en regering villig att av ideologiska skäl ta ett nederlag i riksdagen, även om näringsminister Per Westerberg har prioriterat den typen av privatiseringar ganska hårt.

Revisorer ingen bra valfråga

Ingen som Balans varit i kontakt med tror dock på möjligheten att göra tillsynen över kvalificerade revisorer till en lämplig fråga för höstens valmöten. Troligare är att lösningen förhandlas fram utan större dramatik.

– När vi gick till riksdagen med detta var det just för att i förväg anmäla att vi avsåg att göra en utredning om tillsynen av revisorer, betonar departementsrådet Ann-Christin Nykvist på näringsdepartementet för Balans.

– Nu har vi fått ett uttalande från riksdagen som vi naturligtvis fäster stor vikt vid. Men det betyder inte att utredningen läggs ned. Det är ännu för tidigt att säga exakt vad det innebär, men det är klart att den här utredningen nu också ska väga in sådana lösningar som riksdagen uttalat sig för.

Hur går det med tidtabellen och ambitionen att lägga fram ett samlat förslag till riksdagen?

Klart i höst

– Utredningen måste vara klar efter sommaren – inte minst därför att det ska finnas tid till hearings och synpunkter, säger Ann-Christin Nykvist. Målsättningen är fortfarande att fatta beslut så att de nya reglerna kan gälla från första januari 1995. Vad gäller ett samlat förslag så är det ur ”byråkratisk” synpunkt naturligtvis en fördel och vi har ännu inte hunnit titta på om vi kan bryta loss tillsynsdelen.

Ett skäl till att frågan kan lösas i lugn och ro är också att det f.n. finns resurser på Kommerskollegium för att ta hand om revisorsfrågorna. Flera av de frågor som hittills legat på den allmänna enheten (resegarantier, auktorisation av tolkar m.m.) kommer nu att lyftas över till andra myndigheter. Även om den tidigare chefen för revisorstillsynen, Henry Åkerlund, slutade sista april för att gå till Ernst & Young (se även sid 21–25) finns kommerserådet Christer Lefrell och flera handläggare ännu kvar på Kollegiet. Det borgar för kontinuitet och kompetens under en eventuell övergångsperiod i samband med att frågan behandlas politiskt.

Utredaren Sten Heckscher vill inte göra några alltför detaljerade kommentarer i ett läge där utredningen knappt kommit igång. Men han ser inga dramatiska skillnader mellan ståndpunkterna:

– De viktiga principerna bör gå att tillgodose inom ramen för olika system och det viktigaste är hela tiden att tillsynen fungerar bra, säger han.

– Jag tror på system på det här området där de det angår har en funktion att fylla. Att de spelar en aktiv roll. Det betyder inte att man behöver förespråka självreglering.

Flera möjligheter

Här ser han olika möjligheter till institutionella lösningar.

– Det är inte så viktigt om det här sköts av t.ex. en stiftelse eller en myndighet, den juridiska personen är inte särskilt intressant. Skillnaden mellan minoritetens och majoritetens åsikter i riksdagen kan alltså inte heller vara så stora, eftersom ingen ännu ifrågasatt statens inflytande dels via regelverket, dels via statlig representation i en eventuellt sammansatt lösning. På samma sätt har ingen ifrågasatt att revisorerna på något sätt själva ska delta i processen, avslutar Sten Heckscher.

FARs generalsekreterare Björn Markland för fram liknande synpunkter:

– Om huvudmannaskapet för auktorisation och tillsyn är privat, statligt eller i någon slags stiftelseform är egentligen inte någon kardinalfråga för oss. Vad vi tycker är viktigt är att vara krav på kompetens och rättssäkerhet i tillsynen blir tillgodosedda.

Inget problem

– Att tillsynen varit statlig de senaste tjugo åren har inte i sig varit något problem. Det är förresten viktigt att komma ihåg att detsamma gäller handelskamrarnas hantering av tillsynen före 1973. Förstatligandet skedde inte för att någon var missnöjd med handelskamrarna, utan av ideologiska skäl och därför att man var oenig i vissa ganska triviala dispensfrågor, påpekar han.

– Samtidigt tycker jag själv att den lösning som antyddes i regeringens proposition – en självreglering med inflytande för intressenterna och med en rejäl statlig kvalitetsstämpel – innebär en lockande möjlighet att åstadkomma just det vi vill ha Det är viktigt för att tillsynssystem och att de som står under tillsyn har respekt för systemet. Och respekt har man om man vet att man bedöms av personer som själva kan yrket.

Både utredaren och FAR räknar alltså med samförståndslösningar och riksdagsmajoritetens representanter tycks inte heller vara beredda att göra valfråga av revisorstillsynen.

Bengt Holmquist, chefredaktör

Redaktionell kommentar:

Gunilla Eklöv, doktorand i Umeå, gör ett inlägg i diskussionen om tillsyn och kvalitetsgranskning på sid 28 i detta nummer.

Den artikeln skrevs tidigare under våren och Balans lämningstider är tyvärr sådana att författaren endast fått möjlighet att göra smärre uppdateringar till den nya politiska situation som beskrivs ovan. Det påverkar dock inte hennes slutsatser.

Dessutom har redaktionen inte haft möjlighet att ta ställning till sådant som eventuellt kan ha påverkat händelseutvecklingen under maj. Balans fortsätter naturligtvis att bevaka frågan.

Red.