Aktiebolagsformen möjliggör riskerande av bolagets kapital utan att riskera ägarnas förmögenhet. Detta måste anses vara ett stort privilegium. Varken styrelsen i bolaget, åtminstone om den inte har misskött sin förvaltning flagrant, eller aktieägarna kan krävas på skadestånd. Fordringsägarnas rättigheter begränsas till vad som kan finnas kvar av det egna kapitalet, och efter en konkurs är det i regel lika med noll.
Övriga intressenter behöver därför någon form av skydd, eftersom de är beroende av företaget utan att direkt ha något inflytande över dess skötsel.
Svensk lagstiftning har valt att skydda tredje man via mycket höga krav på publicitet. Detta innebär att ägarna, styrelsen och inte minst verkställande direktören lämnas stor frihet att besluta på bolagets vägnar förutsatt att alla intressenter informeras om besluten på ett trovärdigt sätt.
Den verkställande direktören i ett svenskt aktiebolag har en unik maktställning jämfört med sina kolleger i andra länder, men å andra sidan är han eller hon underkastad en offentlighet som är ungefär lika unik.
Trovärdigheten hos den avlämnade årsredovisningen blir därför en central fråga. Det paradoxala är ju att en aldrig så riktig årsredovisning, som ingen tror på, är meningslös. Lagstiftaren har därför föreskrivit att alla aktiebolag skall ha en revisor. Från början fanns det inte tillräckligt många yrkesrevisorer för att föreskriva kvalificerad revision i alla aktiebolag. Kraven har gradvis skärpts, och sedan 1988 skall alla aktiebolag ha antingen en auktoriserad eller en godkänd revisor som har skadeståndsansvar och disciplinärt ansvar som garanti för den granskning som utförs.
När man jämför de svenska reglerna om yrkesrevision med motsvarande regler i andra länder är det viktigt att göra en totalbedömning. Till intressenterna hör överallt skattemyndigheterna. I länder som inte har revisionsplikt för alla bolag finns oftast en starkt utbyggd offentlig taxeringsrevision.
Där revisionsplikten är heltäckande förlitar sig skattemyndigheterna i stor utsträckning på att redovisningen är välordnad. Liknande iakttagelser kan lätt göras beträffande övriga intressenter, t.ex. kreditgivare.
Nytt lagförslag
I regeringens förslag till ändringar i aktiebolagslagen ingår bl.a. att alla aktiebolag från 1995 delas in i två kategorier, publika bolag respektive privata bolag.
De publika bolagen kommer ttll skillnad från de privata att kunna vända sig till allmänheten och börsen för att skaffa kapital. Motivet till ändringen är en anpassning till EU, där de flesta länder har två olika typer av bolag utan personligt ägaransvar för bolagets skulder.
Revisionsplikten föreslås vidare kvarstå för båda kategorierna av bolag. (Det kan i detta sammanhang nämnas att lagstiftaren så sent som under 1993 bestämt att alla bokföringsskyldiga stiftelser skall ha auktoriserad eller godkänd revisor.)
Revisionen i EU
EUs bolagsdirektiv är utformade så att tolv länder med olika traditioner ska kunna få plats inom de givna ramarna. Det finns ingenting i EU-direktiven som tvingar ett land att sänka sin standard inom redovisnings- eller revisionsområdet, och det finns heller ingen anledning att göra det om det inte finns nationella intressen som pekar åt det hållet. De länder som traditionellt har krävt revision i alla aktiebolag är Danmark och Storbritannien.
I samband med anslutningen till EU har Danmark oförändrade regler och Storbritannien har föreslagit att endast riktigt små aktiebolag med en omsättning under ca 1 Mkr (vilket utgör gränsen för mervärdeskatteplikt) skall undantas revisionsplikt. Alla andra mindre och medelstora bolag föreslås få oförändrade krav på en Chartered Accountant eller en Certified Accountant.
Framtida revision i Sverige
Det är de svenska behoven som skall tillfredsställas och med den utgångspunkten finns det starka skäl att behålla revisionsplikten i alla aktiebolag.
* En oberoende kvalificerad revisor utgör en garanti för trovärdigheten hos alla årsredovisningar och säkerställer att redovisningskompetens tillförs alla bolag.
* Bibehållen revisionsplikt förebygger behovet av en skattefinansierad kraftigt utbyggd kontrollapparat för taxeringsrevision.
* Revisionsplikten möjliggör vidare kreditgivning från banker och övriga externa finansiärer utan att dessa behöver begära egna utredningar och granskningar.
* Revisionsplikten utjämnar obalansen mellan starka och svaga intressenter, t.ex. leverantörer.
Utöver revisionsinsatsen tillför de kvalificerade revisorerna sina klienter betydande mervärde genom sina gedigna erfarenheter från allehanda frågeställningar angående företagandets villkor. Den kvalificerade revisorn har idag rollen av en rådgivande kontrollant, som i det tysta utför betydande tjänster för bolagen och därmed för samhället.
Leif Lundfors, auktoriserad revisor, TRG Revision, Vice ordf. i FAR