Företaget Calectro, presenterat i artikeln ovan, är ett av de tyngre uppdragen för revisionsbyrån Förenade Revisorer i Göteborg. Auktor revisor Per Gillmert har hand om det.

Per Gillmert är för sina 36 år en mycket erfaren revisor. Han började arbeta på revisionsbyråer redan som 20-åring och tog sin civilekonomexamen parallellt med heltidsjobb.

Han blev auktoriserad 1984 och hade då just fyllt 26 år.

Samma år startade han eget genom att köpa upp en annan byrå. Den döptes till Per Gillmerts Revisionsbyrå men heter numera Förenade Revisorer i Göteborg, bl.a. beroende på visst samarbete med andra byråer och på att man ville komma bort från fixeringen på personen Per Gillmert. (Byrån har inget samband med Förenade Revisorer i Malmö, en gång i tiden Skånes största revisionsbyrå, som köptes upp 1982 av det som i dag är Ernst & Young.)

Byrån har tio anställda varav två auktoriserade och tre godkända revisorer.

Många småföretag

Per Gillmert beskriver företaget som en byrå som i stor utsträckning har små bolag som klienter. 95 procent av kunderna är aktiebolag med mindre än 100 miljoner i omsättning och mindre än 100 anställda.

Uppdraget hos Karl Johan Pettersen på Calectro är ett av de större uppdragen.

– Det är arvodesmässigt en stor kund, säger Per Gillmert. Vi gör ju både revision och ganska mycket konsulting. ”Kalle” är också en bra kund genom att han vet vad han vill ha och att han kan alla spelregler.

Vet han vad revision är?

–Ja.

Hur sköts redovisningen?

– Han har en kvinna som har hand om bokföringen. Och han har nyligen anställt en kille som i princip är redovisningsansvarig. Bokslut görs så långt som möjligt och sedan får vi ”knyta ihop säcken” med koncernredovisning, årsredovisningar m.m.

Till de konsultjobb som gjorts hör rekryteringen av den redovisningsansvarige.

– Vi annonserade, fångade upp alla de 140 ansökningarna och gjorde en grovgallring, berättar Per Gillmert.

Man kan diskutera om en revisionsbyrå ska ta sådana uppdrag. Vi anser att vi kan det – och det är vi inte ensamma om. Nu gällde det en redovisningsansvarig. Det ligger inom vårt kompetensområde. Hade det rört sig om att t.ex. anställa en säljare hade vi nog inte kunnat ta det.

Man ska vara objektiv

Den främsta anledningen till att byrån tog hand om rekryteringsjobbet var att Karl Johan Pettersen på Calectro inte ville göra det själv. Han ville inte figurera med sitt namn. Han kände för många arbetslösa i branschen och ville inte att alla dessa skulle trycka på honom direkt.

Upplevde du det här konsultjobbet som svårt med tanke på att revisorer ska vara oberoende?

– Visst ska vi vara oberoende. Men i debatten har det konstaterats att något absolut oberoende inte finns. Helt oberoende kan man inte vara. Däremot ska man vara objektiv.

Ett annat rådgivningsuppdrag som man nyligen fått från Calectro är att lämna förslag till omläggning av kontoplanen.

Tidigare har man hjälpt till med Calectros nuvarande koncernuppbyggnad med tre bolag.

Per Gillmert brukar träffa Karl Johan Pettersen ungefär varannan månad. Dessutom har företaget kontakter med andra på revisionsbyrån några gånger i månaden. Det här varierar naturligtvis beroende på vad som är på gång. Styrelsen i Calectro träffar Per Gillmert en gång om året.

I samband med granskningen skriver han PM med olika synpunkter.

– Det finns alltid något att ta upp, säger Per Gillmert. Och då diskuterar vi det. Kalle brukar säga att han kunnat känna på sig vad jag skulle ta upp i ett PM.

Och så diskuterar man vidare.

– Det finns egentligen ingenting som är fel men det finns alltid saker som kan diskuteras, säger Per Gillmert. Det kan hända att jag betonar för Kalle att han ska vara noga med vissa saker så att han inte ska få problem.

Väljer sina ord

När Per Gillmert skriver revisionspromemorior väljer han sina ord mer noggrant än förr.

– För 5–10 år sedan handlade det mera om svart eller vitt, rätt eller fel. I dag tänker jag mig för mera när jag skriver något.

Har förutsättningarna ändrats eller har du blivit klokare?

– Både och. Man utvecklas i revisorsrollen. Man inser att man inte kan komma indundrande med sina PM – och säga att allt är just så här och inte kan vara på något annat sätt.

Hans minns en granskning av en ny kund som byrån fått. Man fann ett piano i redovisningen, hade med detta i ett PM och undrade vad instrumentet hade med verksamheten – i klädbranschen – att göra. Per Gillmert åkte ut till företagets lokaler:

– Det första jag såg var pianot. Jag såg en mängd fina möbler, speglar, ett elegant showroom osv. Pianot var hur rätt som helst för den här miljön. Men vi visste att företagarens hustru just hade fyllt 50 och att hon också stod som inköpare på kvittot. Så vi hade tänkt att vi direkt skulle ”markera läge” från början. Och tji fick jag. Man måste tänka sig för. Allt är inte som man tror.

Vad hade hänt om pianot inte funnits på plats och klienten t.ex. hade sagt att det inte hunnit levereras?

– Om pianot inte hade funnits i lokalerna hade jag informerat om reglerna, inte mer. Man kan inte vara polis.

Överens om revisionskostnaderna

På Calectro har Per Gillmert varit revisor i 7–8 år.

– Jag fick uppdraget via en försäkringsmäklare. Tidigare hade klienten en godkänd revisor. I samma veva skulle företaget också ha in en delägare – numera utlöst – som också skulle vara VD. Då ville man ha en auktoriserad revisor och inte en godkänd.

Är du och Calectro överens om dina arvoden?

– Det är inga problem. Kalle litar på att vi ordnar saker och ting bra för honom och kommer med förslag till förbättringar. Han tycker att det är bättre att köpa sådan hjälp utifrån än att ha den inom huset. I det senare fallet sitter han fast med en kostnad utan att veta säkert huruvida det som görs är bra eller dåligt.

Men det är många som tycker att revision är dyrt...?

– Det är lätt för en företagsledare att stirra sig blind på en revisorsfaktura. Samtidigt kan han glömma bort vad den egna personalen kostar med lön och allt annat när den inte är fullt sysselsatt. Vi revisorer har våra tidrapporter, tiden ska debiteras och i slutändan ska någon betala. Vi har i och för sig en högre timtaxa än en anställd men samtidigt vågar jag påstå att vi jobbar mer effektivt.

Hur kan du säga det?

– Det finns företagsledare som säger att vi borde komma på besök oftare. Vi frågar varför. Och då säger man att vid våra besök börjar plötsligt hela företaget jobba. Det märks en markant ökad aktivitet när vi är ute och reviderar. Alla vill visa sig produktiva.

Ibland använder företagarna sina revisorer som slagträn i den interna debatten. Revisorerna påstås ha sagt si eller så. Man använder revisorerna för att driva igenom förändringar:

– Jag minns t. ex. ett företag som skulle ha ett nytt resereglemente. Man sa att revisorerna hade haft synpunkter på redovisningen av resor. Revisorerna hade kommit fram till ett nytt förslag, hette det. I själva verket var det företagets egen idé. Det som vi hade sagt var ytterst marginellt i sammanhanget.

Är det viktigt med täta kontakter mellan revisor och klient?

– Ja, det är det. Men intensiteten kan variera. Det beror på vad som behöver göras och på hur mycket man själv har att göra.

När Per Gillmert får tid över går han igenom kundlistan och funderar på vilka han inte pratat med på senare tid:

– Då slår jag en signal och frågar om läget. De blir glada för att jag hör av mig och tänker på dem. Ibland får jag ett tilläggsuppdrag.

Kontakterna varierar starkt mellan olika företag.

– En del ringer oss en gång i veckan. Men vi har många andra som kommer in med färdiga årsredovisningar. Då gör vi en ren revision, skriver PM, avger revisionsberättelse, skickar faktura och hör i princip inte av dem förrän nästa år igen. Vi har ett 50-tal sådana kunder.

Per Gillmert berättar också att hans byrå satsat hårt på datorisering.

– Det görs av två skäl. Dels ska vi på ett effektivt sätt klara av de föreskrifter som gäller för dokumentation m.m., dels vinner vi tid. Vi får ner kostnaderna för kunden och i de fall vi gör årsredovisningar kan vi producera mer professionella papper.

Tacksamt att vara rådgivare

I fallet Calectro arbetar Per Gillmert som sagt mycket med rådgivning. Det gäller också många andra mindre företag.

– Det är tacksamt att arbeta med konsultation, säger Per Gillmert. Då känner kunden att han får värde för pengarna. I fallen med enbart ren revision är det inte alltid lika tacksamt. Kunden kan undra vad han betalar för. För oss är det viktigt att bl.a. genom datorisering minska tiden på rutinuppgifterna. Kunden sparar pengar på revisionen och vi får mer tid över till att vara rådgivare.

Per Gillmert tycker för sin del inte att det skulle ha varit lika roligt att bara syssla med ren revision:

– Det känns viktigt med feed-back från kunderna. Du kan göra en aldrig så proffsig revision men inte står de upp och applåderar för det. Och de förstår inte alls varför revisionen på grund av merarbete kan kosta mer det ena året än det andra. Men om du kommer med bra förslag och nya idéer så blir folk nöjda och glada. Jag gillar att prata med mina kunder. Och för att kunna göra en bra revision är det viktigt att jag känner kunden och förstår hur han tänker. Då kan jag också bedöma risken bättre. Känner jag inte kunden måste jag jobba mer med siffermaterial.

Vill utbilda kunderna

Per Gillmert berättar att hans byrå satsar på att utbilda sina kunder så att de gör så mycket som möjligt själva inför revisionen. Det leder i och för sig till att många uppdrag minskar i volym och tid. Det leder också till att kunderna tar hem redovisningen från redovisningsbyråerna. Man har bl.a. ett särskilt bokslutsinstruktionsprogram som finns både på papper och diskett. Då kan kunden göra väldigt mycket själv på sitt bokslut.

– Vi vill lyfta nivån på kunderna genom att utbilda dem, säger Per Gillmert. Då kan vi också föra diskussioner med dem på en högre och för båda parter intressantare nivå. Visst tappar vi timmar på att vi lär upp våra kunder. När vi utbildat en kund sjunker våra debiterade timmar från 100 procent år 1 till 70 procent år 2 och till 50–60 procent år 3. Det betyder att vi hela tiden måste öka antalet kunder. Men det ligger en stark konkurrenskraft i det här systemet. Att minska timmarna och få nöjda kunder som rekommenderar oss åt andra – det är vår affärsidé.

Lär företagare bli företagare

– När det gäller små företag går vi också in för att lära företagarna att bli företagare.

Hur då?

– Jag kan t.ex. gå in i verksamheterna och ha direkta synpunkter på hur de sköts.

Han berättar om ett uppdrag där han – som konsult, inte vald revisor – gick rakt in i en fabrik, såg sig omkring och utbrast:

– Lägg ner den här tillverkningen. Ni kan aldrig uppnå lönsamhet här. Glöm detta. Syssla inte med det.

Per Gillmert var stenhård här – inga omskrivningar. Först kom synpunkterna som en chock för företagaren. Men de kalkyler som togs fram talade samma tydliga språk. Tidigare hade man haft en revisor, en utvecklingsfond och en bank som bara hållit tyst eller hållit med.

– Nu uppskattar klienten den här raka kommunikationen, säger Per Gillmert. Visst riskerar man att tappa uppdrag på att säga sånt här. Men det är värre att inte säga något alls.

Flathet från bankerna

– Det är lättare att ifrågasätta en verksamhet när man kommer utifrån, säger Per Gillmert. Många företagare gör inga kalkyler. Och bankerna är väldigt flata. Om jag hade varit bank hade jag mycket mer noggrant gått igenom mina engagemang och sett på riskerna, företagen, företagsledarna, affärsidéerna och inte minst frågat mig om man kan lita på rapporteringen.

– Bankerna litar i vissa fall för mycket på företagsledningarna. Det har jag tyckt i alla år. Nu har de dock börjat så smått att åka ut till företagen och se vad de sysslar med.

– Bankerna måste också ställa krav på att företagen har riktiga revisorer. Det kostar inget för banken att kräva revisor A i stället för revisor B. Här är bankerna flata utan anledning.

Per Gillmert talar om ”riktiga revisorer” och då menar han att det inte bara räcker med auktorisation och godkännande, som det kan se ut i dag. Det krävs mer.

Ökad kvalitetskontroll

Han tycker att det tillåts en för stor kvalitetsskillnad mellan dagens revisorer. Han vill ha en kvalitetskontroll så att man bättre kan se vilka revisorer som verkligen uppfyller de krav som ställs.

– Nu får jag min auktorisation förnyad genom att skicka in en blankett till Kommerskollegium och få den tillbaka i stort sett med vändande post. Det är bara rutin. Man måste klanta till det riktigt rejält för att bli av med auktorisationen. Men de revisorer som gör fel vållar stora skador som påverkar hela revisorskåren – inklusive mig själv. Antalet felbedömningar måste minska. Det skrivs mycket om revisorer och det mesta är inte positivt. Det drabbar oss alla. Tredubbla avgiften för auktorisation! Ta 15.000 kr och kontrollera oss bättre! Skicka ut kontrollanter till varje revisor. Kåren vinner på det. Det är synd att FAR har tappat initiativet när det gäller kvalitetskontrollen. Nu verkar det i stället som om SRS engagerar sig i frågan.

Inge Wennberg