Roy Blom är ordförande i Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF. Det är SRF som dragit igång den heta debatten om revisionsplikten i de små företagen. Roy Blom och SRF anser att revisionen i de minsta företagen inte fyller någon funktion utan bara är en onödig kostnad.
Vad är då en redovisningskonsult? Och vad är SRF?
Redovisningskonsult är en extern konsult som yrkesmässigt och självständigt utför redovisningstjänster samt andra tjänster inom ekonomi, skatter, ADB och administration.
SRF, bildat 1936, består av cirka 1.100 sådana personer. En statlig utredning kom 1989 fram till att det fanns totalt cirka 10.000 redovisningskonsulter i Sverige. Av dessa fanns för övrigt mer än hälften inte på redovisningsbyråer utan på vanliga revisionsbyråer. Av övriga redovisningskonsulter fanns den helt övervägande delen på byråer utan anknytning till någon organisation. De flesta var enmansföretag.
Många nya i branschen
Roy Blom tror att antalet redovisningskonsulter i dag är ännu större, kanske 12–13.000:
– Många som tidigare jobbat på företagens ekonomiavdelningar och liknande har hoppat av eller förlorat jobbet i lågkonjunkturen. De har köpt en PC och startat eget.
Man kan fråga sig om 1.100 medlemmar är en bra medlemsanslutning för SRF. Det är det naturligtvis inte.
– Men det är nog inte mer än 4.000 personer som skulle kunna vara med i vår organisation, säger Roy Blom. Resten saknar tillräcklig kompetens.
SRF har krav på en eftergymnasial utbildning som kan sägas motsvara minst 40 universitetspoäng. Enligt den ovan nämnda utredningen saknade 43 procent av redovisningskonsulterna på byråer utan kvalificerade revisorer och utan organisationsanknytning eftergymnasial utbildning. På byråerna med kvalificerade revisorer var motsvarande siffra 29 procent.
Bland dem som arbetar på revisionsbyråer har SRF inte särskilt många medlemmar.
– Vi organiserar i alla fall cirka 25 procent av de redovisningskonsulter som har den utbildning som vi kräver, säger Roy Blom. Det är ett gammalt problem i vår bransch att vi har haft en förhållandevis låg utbildning. Vi har inte varit vana vid att ta universitetspoäng för att jobba i det här yrket.
Den vanliga vägen har gått från ekonomiutbildning på gymnasiet direkt till en redovisnings- eller revisionsbyrå. Möjligen har man kompletterat med någon kvällskurs eller med interna kurser.
Bra med hög teoretisk kompetens
– Man har sedan fortsatt i yrket och det har mestadels gått bra, säger Roy Blom. Men det är alltid en nackdel att inte ha tillräckligt hög teoretisk kompetens. Har man högre kunskaper så ökar också förmågan att förstå vad man håller på med. Högre utbildning gör det också lättare att bli accepterad på marknaden. Man vinner större tilltro.
– Vi ska inte bara kunna sköta den enklaste redovisningsadministrationen i företaget, säger Roy Blom. Vi ska också kunna arbeta med mer komplicerade bokslut, med rådgivning och med ekonomistyrningsfrågor.
Teoretiskt skulle man kunna tänka sig att redovisningskonsulter också sysslade med revision – i sådana företagsformer som inte måste ha auktoriserad eller godkänd revisor.
– Men det förekommer sällan att någon vill ha den tjänsten, säger Roy Blom. Det är biten fram till revisionen som vi sysslar med. Vi märker också att behovet av kvalificerad rådgivning ökar hela tiden. Behovet av ekonomistyrning, att hjälpa till med affärsutveckling, management etc. ökar. Det är framåtsträvande uppgifter som efterfrågas i allt större utsträckning.
Med i företags styrelser
Roy Blom tror att det blir allt vanligare att redovisningskonsulterna sitter med i företagens styrelser, möjligen i form av adjungering eller liknande. Konsulterna kommer att vara med i ledningsfunktioner.
Roy Blom driver själv redovisningsbyrån Företags-Service AB med 14 anställda i Hallstahammar:
– Vi har märkt att åtminstone de lite större företagen här vill ha oss med inne i verksamheten – av och till.
Innebär det inte ett oberoendeproblem för er som redovisningskonsulter?
– Nej, tvärtom. När jag är ute och pratar med kolleger brukar jag säga att vi är dumma som inte utnyttjar dessa möjligheter bättre. Vi har en unik situation. Vi kan helt enkelt jämföras med advokaterna som partsombud. Vi ska i varje läge ta tillvara kundernas intressen. Vi behöver aldrig fundera på om vi företräder kunden, banken, myndigheterna eller någon annan intressent. Kunden är vår uppdragsgivare. Vi måste dock bevara vår integritet även om vi jobbar i ett beroende- eller partsförhållande.
Det innebär att inte i alla lägen acceptera vad kunden säger.
– Vi har ju också lagar och andra regler att arbeta efter, säger Roy Blom. Men i förhandlingar och liknande tillfällen, t.ex. gentemot banker, så behöver vi aldrig tänka på vem vi ska representera. Det är en stor fördel – en konkurrensfördel. Å andra sidan har även auktoriserade och godkända revisorer möjlighet att, med iakttagande av god revisorssed, agera på liknande sätt om de inte är valda som revisorer i företaget.
Kundnyttan av revisionen
Det har varit några frejdiga debatter mellan SRF och de auktoriserade revisorerna genom åren.
Nu handlar det om den 1988 införda plikten att ha auktoriserad eller godkänd revisor i alla aktiebolag. SRF tycker att de minsta företagen borde undantas från revisionsplikt.
– Det ska bli spännande att se vart den debatten tar vägen, säger Roy Blom. Vi ifrågasätter kundnyttan av revisionen i de små företagen. Vi tror att revisorerna ändå alltid kommer in för sent. De kommer in en gång per år, gör sin lagstadgade revision och upprättar revisionsberättelse. Företagen har mer nytta av ekonomistyrning och andra framåtriktade tjänster.
Men revisorer arbetar ju också med rådgivning – särskilt i de mindre företagen?
– Ja, men det tycker jag är ett märkligt fenomen. Att först ge råd och sedan gå in och revidera.
Roy Blom fortsätter:
– Det sägs att revisionen behövs för att borgenärer och andra intressenter ska veta att allt står rätt till. Det är väl OK – om man inte kan hitta andra former. Och vi menar att det finns sådana. Vi har sagt att man kan använda s.k. omvänt ansvarsgenombrott.
Som betyder vad?
– Att företagaren själv hela tiden ska påvisa att han inte är på obestånd. I dag är det så att någon annan ska visa att obestånd föreligger. Som jag upplever det fungerar inte ABL 13:2 (aktiebolagslagens regler om tvångslikvidation) i de här frågorna. Lagen nonchaleras. Det har man sett många exempel på. Revisorn kan påminna om plikten att upprätta kontrollbalansräkning men alltför ofta fortsätter företaget som om ingenting hade hänt.
Det handlar om pengar
Roy Blom säger att han förstår varför revisorer vill ha kvar revisionsplikten:
– Det handlar ju om pengar. Det vore konstigt om de lade sig ner platt och köpte förslaget direkt.
Ett sätt att minska revisionsplikten kan för vissa företag vara att byta organisationsform. Skulle inte ni redovisningskonsulter kunna gynna er sak genom att råda företagare med aktiebolag att gå över till enskild firma eller handelsbolag?
– Den bolagsbildning som skedde på 80-talet gjordes enligt min uppfattning till minst 90 procent av skattemässiga skäl – inte civilrättsliga, säger Roy Blom. Enmansföretagare utan lån bildade aktiebolag av skatteskäl. Nu har vi sedan årsskiftet ett skatteutfall som är i stort sett identiskt oavsett företagsform. Jag tror att många aktiebolag blir enskilda firmor eller handelsbolag när kravet på aktiekapital höjs till 100.000 kr. Men det går inte att komma ifrån att AB-formen är bra därför att det är lättare att hålla isär företagets ekonomi och privatekonomin. Det är positivt.
– Men helt bortsett från det resonemanget kan det vara intressant att ifrågasätta om revisorerna fyller den funktion de anser sig ha i aktiebolag av typ ”Lottas Hårshop” där Lotta är både ensam ägare och styrelse, säger Roy Blom. Andra europeiska länder har löst det här. Även om det finns lagstiftning så måste man av och till ifrågasätta om lagen är rätt eller fel. Det är ju trots allt mycket annat som avreglerats i samhället.
Bra nivå på debatten
Roy Blom fortsätter:
– Jag förstår revisorerna och de förstår oss. Vi har lyckats föra debatten på en sådan nivå mellan organisationerna så att vi inte missförstått eller kastat smuts på varandra. Vi har fört en saklig debatt. Från SRFs sida har vi aldrig ifrågasatt revisorernas kompetens ty de är jätteduktiga. De gör mycket bra ifrån sig och deras insatser ska verkligen inte förringas.
Sedan ett år tillbaka finns det en stiftelse som ger kompetenta redovisningskonsulter en mer officiell status. I ”Stiftelsen för legitimation av redovisningskonsulter” ingår revisorsorganisationerna FAR och SRS tillsammans med redovisningskonsultorganisationerna SRF och SBRF (Sveriges Bokförings- och Redovisningsbyråers Förbund).
En legitimerad redovisningskonsult ska ha minst 60 poängs högskolestudier med viss inriktning eller ska ha genomgått någon av ett antal andra utbildningar, som anses motsvara samma krav. Hittills har närmare 200 redovisningskonsulter erhållit legitimation.
– Detta är bra, säger Roy Blom. Standarden på redovisningskonsulterna höjs.
Inge Wennberg