Stig Nilsson i Helsingborg, auktoriserad revisor och tillika styrelseordförande i Ernst & Young, har gått ut i debatten och krävt ökad förståelse för familjeföretagen. Han vill att statsmakterna gör fåmansföretag helt jämställda med övriga bolag. Här i Balans för han också fram åsikten att revisionsplikten för de mindre aktiebolagen kan tas bort. Släpp loss, säger han.
Det började med en debattartikel i Dagens Industri där Stig Nilsson la fram förslaget att ta bort särlagstiftningen för fåmansföretagen. Inlägget blev mycket uppmärksammat externt men inte lika mycket internt i revisionsbranschen. Artikeln var ju inte precis ägnad att sälja skattekonsulttjänster utan snarare tvärtom.
Om förslaget mot förmodan genomfördes skulle t.ex. Ernst & Young, som är Sveriges tredje största revisionsbyrå och som har Stig Nilsson som styrelseordförande, behöva hitta nya arbetsuppgifter åt några av sina skattekonsulter.
– Det är inget självändamål att ha en massa skattekonsulter bara därför att samhällets regler är krångliga, säger Stig Nilsson. De gör förstås bättre insatser på annat håll. Jag tror framför allt att väldigt många entreprenörer – riktiga familjeföretagare – lider av en situation där man känner sig satt under förmyndarskap.
Och det sistnämnda är huvudbudskapet i Stig Nilssons debattinlägg.
Samhällsengagemang
Stig Nilsson tycker att fler revisorer bör gå ut och engagera sig i samhällsdebatten:
– Vi måste visa att revisorerna tar ett samhällsengagemang. Vi har varit en alldeles för tyst grupp som synat men inte synts. En väldigt försiktig och problemorienterad grupp.
Stig Nilsson tror att Bo Lundgren (skatteminister när detta skrives) i princip stöder hans tankar att ändra reglerna för fåmansbolagen. Men det skulle vara svårt att ändra regelverket eftersom några företagare i så fall kommer att missbruka systemet.
– Det må så vara, säger Stig Nilsson. Men varför måste 90 procent lida för att tio procent gör fel?
Han visar upp en bok om fåmansreglerna som Ernst & Young gav ut i nära anslutning till regeringsskiftet 1991. Han läser högt ur innehållsförteckningen: ”Definition, Stoppregler, Förbjudna lån, Näringssmittade avyttringar (’hemska ord’), Begränsade avdragsmöjligheter, Inkomstuppdelning, Medhjälpandefall, Ersättning till barn, Utdelnings- och realisationsvinstregler, Förhöjt ränteavdragsutrymme, Kontrolluppgifter...”
Hur mycket av detta är borta i dag? Ja, i princip ingenting.
Men hur illa ställt är det egentligen för småföretagarna?
Stig Nilsson konstaterar att många småföretag gått över styr under de senaste åren, bl.a. på grund av bankers agerande. Men i de allra flesta fall beror det på företagen själva. Skattereglerna har trots allt inte stjälpt särskilt många. Det är konjunkturen och finansieringen som varit problemen.
Entreprenörandan hämmas
– Ser man framåt så finns det faktiskt väldigt mycket resurser. Det finns mycket stöd. Det finns olika fonder som är beredda att ställa upp. Det finns mer pengar än det finns entreprenörer och vilja.
Kanske är entreprenörandan mindre i Sverige än i många andra länder. Om man börjar nysta i orsaken till det så kan det vara regelverken från 70 – och 80-talen som haft en negativ effekt.
– Ett exempel var skräcken inför generationsskiften och den gamla ”pomperipossaeffekten”, säger Stig Nilsson. Jag är revisor i flera familjeföretag där jag tycker mig kunna se detta. Svårigheterna att få med sig nästa generation kan alltså vara ett hinder för entreprenörskap. Ett annat skäl kan vara att trygghetssystemen ibland är så starka att de motverkar entreprenörskap. Det är för få unga människor idag som är uppfödda i genuin företagarmiljö eller – annorlunda uttryckt – alltför många i ”avlönad miljö”. Visst finns det ett betydande nyföretagande, särskilt inom handel och service. Men bland de tusen blommor som blommar skulle man vilja hitta embryon till några nya IKEA, H&M eller Tetra.
Entreprenörskapet hämmas kanske också av att det fortfarande kan anses fult att tjäna pengar. Attityden till framgång är inte alltid positiv.
– Det kan påverka viljan att vara entreprenör. En entreprenör som gör bra saker måste få känna ett visst mått av framgång. Belöningen måste inte bara vara pengar. Men det är en viktig komponent.
Vill ha företag men inte företagare?
Stig Nilsson är tveksam inför den attityd som statsmakterna har till familjeföretagandet.
– Den måste vara ”äkta”. Som det nu är verkar det som om man gärna vill ha småföretag. Men av regelverket att döma verkar det som om man inte vill ha småföretagarna, dvs. människorna bakom dessa företag. Politikerna – från vänster till höger – vet för lite om företagandets grogrund och vad som är viktigt för småföretagen. Det räcker inte med bidrag.
Anta att särreglerna för fåmansbolag togs bort och att tio procent skulle missbruka systemet – har du någon aning om vad det skulle kosta?
– Nej. Men får jag vara lättsinnig och föreställa mig en totalkalkyl så skulle ”nettot” bli klart positivt. Räknar man bara på de tio procenten av eventuella missbrukare så kostar det pengar. Det handlar främst om utdelningsreglerna – att man tar ut lön i form av lågbeskattad utdelning. Men om marginalskatterna nu inte höjs så tror jag att de allra flesta har ett intresse av att täcka upp för pension. Det kräver löneuttag och då blir systemet i stort sett självreglerande.
Revisionsplikt behövs inte
I dag måste alla aktiebolag ha auktoriserad eller godkänd revisor. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har tagit upp en debatt om att slopa revisionsplikten för mindre företag. Klienter skulle spara in revisionskostnader och redovisningskonsulterna skulle antagligen få mer jobb. De auktoriserade revisorerna försvarar i allmänhet revisionsplikten. De anser bl.a. att klienterna behöver revisionen. Att ta bort tvånget kan dessutom minska antalet uppdrag för revisorerna. På båda sidor kan man sålunda spåra ett intresse för både kunderna och den egna yrkeskåren.
Stig Nilsson hör till de auktoriserade revisorer som kan tänka sig att revisionsplikten tas bort i de mindre bolagen:
– Det är aldrig bra att leverera något som kunden måste köpa. Min personliga uppfattning är att revisionsplikten i den typen av bolag kan slopas. Det som då styr blir efterfrågan på revision, inte plikten. Men i sak är det ingen större förändring för oss. Antingen säger lagstiftaren, som nu, att de som använder andras pengar och begränsar sin egen ekonomiska insats ska underkasta sig någon form av oberoende kontroll. Eller också säger intressenterna ifrån, inte minst intressenterna på finansieringssidan. Det gör de helt säkert.
Finns det inga andra intressenter så återstår alltid den fiskala sidan.
– Jag tror att fiskalen gärna ser att det finns en fortsatt revisionsplikt i de ”privata” bolagen, säger Stig Nilsson. Stannar vi kvar vid revisionsplikten – och många talar också för det – så är det med starkt stöd från den fiskala sidan. Revisionen är ju ändå en slags ”provision” från skattesynpunkt.
Lika mycket att göra ändå
Även om revisionsplikten i de mindre bolagen skulle försvinna och därmed också några kunder för revisionsbyråerna så tror Stig Nilsson att byråernas volym av ”leveranser” till ägarledda företag skulle förbli ungefär densamma som i dag.
– Jag kan mycket väl tänka mig att det blir bättre utan revisionsplikt. Om vi då levererar ett väl genomarbetat bokslut med revisionsbyråns omslag så blir det omslaget en slags revisionsberättelse i sig. Och innanför omslaget finns en redovisning som både företaget och intressenterna kan ha nytta av. Redovisning är inte bara att hålla reda på vad som är avdragsgillt och inte, säger Stig Nilsson med klar adress till SRF. Den betyder mycket mer för driften av företaget, t. ex. som bas för kalkyler och som underlag för beslut.
Som det är i dag får en vald revisor inte lov att upprätta årsbokslut. Revisorn kan inte granska det han själv gjort. Men en person som sitter på samma byrå vägg i vägg med den valde revisorn får göra årsbokslutet, om vederbörande inte arbetar med granskningen av samma uppdrag. Här måste reglerna nog ändras om man ska få en smidig lösning av det slag som Stig Nilsson skisserar ovan:
– Det är inte bra med regler som bara är till för att uppfylla ett formellt krav, säger han.
Fallet med årsbokslut som görs av kolleger på samma byrå kan ibland leda till frågor till revisorn från klienten när revisionsfakturan presenteras:
”Och vad har DU egentligen gjort för dina 5.000 kr? Är inte bokslutet rätt när ditt eget folk har gjort det?”
Enklare rådgivarroll
Den frågan slipper revisorn dock om han har levererat något annat, t.ex. rådgivning. Och när det gäller små företag har han i regel gjort det. Det blir mer rådgivning ju mindre företagen är, kan man säga.
– Ja, och det blir farligare rådgivning ju mindre företagen är. Risken finns att revisorn sitter, kanske inte i knät, men i alla fall för nära företagen.
Vid rådgivning i stora företag handlar det t. ex. om hur man ska redovisa en ”hedge” eller hur man ska tolka en redovisningsrekommendation. Men storföretagen frågar inte revisorerna hur de ska göra sina affärer.
– Men i små och medelstora företag har vi den rollen, säger Stig Nilsson. Om vi fick bort plikten på revision kunde vi sluta hymla med att skilja vad som är lämpligt och olämpligt i revisors- och rådgivarrollen. Vi kunde ta på oss en ren rådgivarroll som sedan slutar i ett bokslut som vi tar ansvar för – ett ansvar som vi i praktiken ibland tar på oss redan i dag.
Bra redovisningskonsulter
Släpp gärna revisionsplikten, säger Stig Nilsson. Men är frågan egentligen så aktuell – det är än så länge bara en debatt?
– Det tokiga är att ingen från köparsidan deltar i debatten. Det är SRF som driver frågan och så går vi auktoriserade revisorer in och försvarar oss. SRF talar för sin produkt och debatten blir sned.
Stig Nilsson fortsätter: – Rätt utförd är produkten redovisning bra och nödvändig. Det finns bra och effektiva redovisningskonsulter – både på redovisningsbyråer och revisionsbyråer. De ser helt annorlunda ut än för fem år sedan. De sitter inte i långa rader på kontoren utan är ute hos kunderna på ett helt annat sätt.
Stig Nilsson berättar om sin specerihandlare ute vid lantstället. Redovisningskonsulten kommer med sin PC varje månad. Han kör igenom bokföringen. På kvällen går man igenom resultat- och balansräkningen för månaden. Man äter middag och avslutar. Och så tar redovisningskonsulten sin apparat och drar vidare till nästa ställe.
– Detta är en modern redovisningskonsult – som både kan göra redovisningen och snacka igenom den med företagaren, säger Stig Nilsson. Den funktionen kommer alltid att behövas och finnas. Den kan tillhandahållas av oss såväl som av andra.
– Dagens debatt om behovet av och kostnaderna för revision i de mindre företagen är alldeles för statisk. Den är alltför fokuserad på de gamla redovisningsbyråerna och tanken att revisionen är något som man lägger ovanpå redovisningen bara därför att det måste vara så.
Stig Nilsson vill ha mindre krångel för entreprenörer och andra familjeföretag. Han skulle också gärna vilja se att forskningen ägnar sig mer åt entreprenörskapets villkor. Vid den nya Internationella Handelshögskolan i Jönköping finns en direkt entreprenörskapsinriktning. Vid högskolan i Skövde är Sven-Erik Johansson, auktoriserad revisor vid Ernst & Young, verksam som adjungerad professor med inriktning på ekonomisk rådgivning, inte minst i ägarledda företag. Det finns också forskning med entreprenörsinriktning vid Handelshögskolan i Göteborg och vid Högskolan i Växjö.
– Men det behövs mer sådant, säger Stig Nilsson. Fler professurer med inriktning på familjeföretagande borde vara en fin målsättning. Här behövs forskning som skär över hela linjen – redovisning, finansiering, affärsmannaskap och relationsfrågor.
– Och glöm inte att en mycket stor del av entreprenörföretagens produktion i dag säljs till de stora företagen. Det finns alltså klar länk till stora företag som ju generellt sett är dominerande i svenskt näringsliv.
Inge Wennberg