Claes Dahlén är verksam som auktor revisor på Coopers & Lybrand/Öhrlings Reveko i Stockholm. Han arbetade tidigare i över fem år hos Coopers & Lybrand i San José i Kalifornien – och i USA finns det ingen allmän revisionsplikt för företag.

Det är trots frivilligheten i USA väldigt vanligt att man, även i små företag, anlitar auktoriserade revisorer, dvs. Certified Public Accountants, säger Claes Dahlén.

En av revisorernas viktiga ”inkörsportar” till företagen är deklarationen. I USA är skattekonsultation och deklarationshjälp en viktig del av byråernas arbete.

Medarbetare på revisionsbyråerna gör ofta hela självdeklarationen åt företaget – och undertecknar den också. Det sistnämnda betyder att revisorn bör säkerställa att han åtminstone fått rimlig information och inte sådan som är uppenbart felaktig.

– I Sverige använder vi revisionen för att kontrollera att vissa lagstadgade krav uppfylls, säger Claes Dahlén. Dessutom genomförs arbetet till övervägande delen enligt en fastställd norm, vilket i viss mån begränsar de revisionella produkter man kan erbjuda.

Förutom att skatter är en mer betydande del av byråernas arbete så är även ”revision” i en mer allmän bemärkelse (exklusive rena konsulttjänster) mer diversifierad i USA. En finansiell revision är i sin vidaste betydelse en process för att inhämta och utvärdera bevis avseende påståenden om ekonomiska verksamheter och händelser för att avge ett omdöme, t.ex. en revisionsberättelse, till intresserade parter.

Detta innebär att ett sådant omdöme kan avges med olika nivå av säkerhet. Kriterierna för revisorns uttalande kan bestämmas utifrån olika regler eller till och med överenskomna normer. Dessutom behöver omdömet inte begränsas till årsredovisningen. Det innebär att man i USA har fler ”revisionsprodukter” anpassade till de olika kundernas behov.

– Auktoriserade revisorer har bl.a. därför en ganska hygglig marknad i USA, säger Claes Dahlén. Det finns över huvud taget en allmän tendens att köpa tjänster i mycket högre grad än vi gör i Sverige.

Flera nivåer på rapporteringen

Till skillnad från Sverige finns i USA tre olika slags ”revisionsberättelser” som har med företagens årsredovisningar att göra.

Det är de här tre nivåerna på rapporteringen som gäller:

1) Compilation Report

2) Review Report

3) Audit Report

Compilation betyder ”sammanställning” på svenska. Det innebär i princip att hjälpa klienten att upprätta en årsredovisning.

Mindre lokala byråer gör ofta sådana rapporter. De stora byråerna gör det mera sällan. Claes Dahlén har bara gjort det någon enstaka gång. En compilation bygger i princip enbart på uppgifter som lämnas av bolaget och företagsledningen. För revisorn innebär det att med den information han fått göra en presentation med nödvändiga fotnoter och enligt gällande redovisningsregler.

Compilation innebär sällan någon granskning men revisorn ansvarar naturligtvis för att det inte finns några uppenbara fel. Och en compilation är ofta en följd av att revisorn sköter deklarationen. Syftet med en compilation är oftast att företaget erhåller en redovisning i en allmänt vedertagen form att presentera extern och internt.

Några krav på registrering av rapporten finns inte. Däremot finns naturligtvis allmänna krav på ordentlig bokföring och bevarade verifikationer.

Verifiering görs inte alltid

review-stadiet växer kraven på granskningen och revisorns ansvar.

– Review innebär att man genom intervjuer och analytiska procedurer får en rimlig bas för att avge ett omdöme (”revisionsberättelse”) avseende den granskade årsredovisningen, säger Claes Dalilén. Det innebär bl.a. att man säkerställer att normala rutiner för upprättande av bokslut har fungerat. Review är en noggrannare analys än t. ex. den översiktliga granskning av delårsrapporter som normalt sker här i Sverige. Men review är inte revision.

Om det inte uppstår några tveksamheter – de redovisade siffrorna verkar rimliga och rutinerna förefaller fungera – så sker egentligen ingen verifiering. Uppstår tvivel är det viktigt att utöka granskningen.

Detta är innebörden

Innebörden av de olika revisionsnivåerna kan sägas vara följande.

En fullständig revisionsberättelse, audit report, är en ”positive assurance”, dvs. revisorn har granskat enligt god revisionssed och kan avge ett omdöme, med rimlig nivå av säkerhet (”reasonable assurance”), att redovisningen är riktig (även om den fortfarande är ledningens ansvar).

En review är en ”negative assurance”. Revisorn säger att han gått igenom vissa procedurer – fastställda av den amerikanska revisorsorganisationen AICPA – och då inte funnit något som talar för att det finns väsentliga felaktigheter. Baserat på den mindre omfattningen av granskningen ges detta omdöme med begränsad säkerhet (”limited assurance”). Man talar om att procedurerna inte är så djupgående att man kan avge en fullständig revisionsberättelse.

För en compilation har revisorn inget ansvar. Det sägs rent ut.

De intressenter som ställer krav på någon form av granskning av årsredovisningar är främst banker, andra kreditorer såsom leasing- och factoringbolag samt leverantörer.

Det finns dock ett flertal grupper och organisationer som har möjlighet att kräva granskning. Det gäller bl.a. myndigheter som kräver att vissa icke affärsdrivande enheter ger ut reviderade årsredovisningar. Det kan gälla ideella organisationer som kräver att vissa projekt eller föreningar revideras som en förutsättning för att de ska få anslag.

Kraven på granskning är ofta stränga. Det händer att banken sätter upp en frist för att avlämna en review, t.ex. 90 dagar efter bokslutsdatum. Ve den som inte är där med sin review innan banken stänger klockan fem den dagen. Krediten kan i många fall förfalla till betalning omedelbart.

Riskkapital

Claes Dahlén arbetade i Silicon Valley. Där finns många finansiellt krävande verksamheter. Det behövs mycket riskkapital. Då är revision ett viktigt medel för att få externa investorer.

– Det leder nästan automatiskt till krav på fullständig revision. För mindre företag kan review accepteras.

En stor del av de bolag som Claes Dahlén jobbade med i Silicon Valley var rena utvecklingsbolag. En del hade ännu inte hunnit få några intäkter. Det fanns dock alltid en förväntan om utveckling och kanske var siktet inställt på börsintroduktion.

Detta innebär att revision blir obligatorisk. Det gäller alla företag som i viss definierad utsträckning säljer aktier, obligationer och andra värdepapper till en vidare krets. Detta regleras framför allt genom ”the Securities Act of 1933” och ”the Securities Exchange Act of 1934”, vilka kräver att bolag som har aktier som handlas på den allmänna marknaden ska registrera reviderade årsredovisningar hos SEC, i. Det finns även vissa delstatliga regler av det här slaget.

För dessa företags redovisning gäller också speciella regler utfärdade av SEC som i många avseenden är klarare och mer detaljerade än de rekommendationer som är god redovisningssed enligt US GAAP, dvs. Generally Accepted Accounting Principles enligt normerna från Financial Accounting Standards Board m.fl.

Intressant för svenska företag

– De amerikanska reglerna avseende granskning av årsredovisningar kan vara av intresse för svenska bolag med dotterbolag i USA, säger Claes Dahlén. I Sverige förutsätter man ibland att full revision måste göras för samtliga dotterbolag för koncernredovisningen.

Beroende på hur väsentlig en verksamhet i USA är och hur man bedömer risknivån kan man således minska omfattningen av granskningen till t. ex. en review och därmed erhålla en mer anpassad och kostnadseffektiv revision.

– I Sverige baseras presentationen av årsredovisningen på god redovisningssed och vissa lagliga krav. I USA är den normala basen US GAAP.

Det finns dock företag och organisationer som anser att en annan bas för redovisningen är mer informativ – eller att det merarbete som fordras för att ändra en etablerad redovisningsmetod inte är värt besväret. Det kan gälla ideella organisationer, icke publika bolag, bolag som måste registrera årsredovisningen enligt myndigheters krav eller bolag som har bildats för speciella syften, t. ex. skattedrivna investeringar.

I USA kan revisorn avge en revisionsberättelse för en årsredovisning som baseras på andra principer än GAAP. Kravet är att metoderna ska vara kompletta och allmänt accepterade. De kan avse kontantmetoden, inkomstskattebaserad redovisning eller specialredovisning som används på grund av krav enligt lag eller krav från myndigheter.

Detta ger naturligtvis revisorn ytterligare möjligheter att erbjuda sina kunder en specialanpassad revision.

Revisionen är efterfrågad

– Vid en jämförelse upplever jag att arbetsklimatet oftast är bättre i USA där revisionen de facto är efterfrågad, fastän den oftast är frivillig. Som revisor upplever man sig inte som en kontrollant. Företagen har upptäckt att revisorn är en person de behöver. Därför är de väldigt positiva till revisorer. De vet att revisionen normalt inte är ett lagligt krav från myndigheterna utan att det är deras investorer, banker eller andra intressenter som vill ha revisionen.

Förutom olika slags revision av årsredovisningar är det också vanligt med revision i mera definierade avseenden. Det arbetet påminner delvis om skrivandet av revisorsintyg, som förekommer i Sverige, om än i ganska liten omfattning.

I huvudsak sker detta inom två områden: intyg avseende vissa specificerade element av redovisningen t.ex. varulager, och intyg om att en klient har uppfyllt vissa kontraktskrav eller föreskrifter från en myndighet. Dessa intyg går under beteckningarna ”Agreed-Upon Procedures” respektive ”Compliance Audits”.

Man kan t.ex. lämna en revisionsberättelse som avser t.ex. enbart kundfordringar, därför att ett factoring-företag kräver det.

Man kan intyga att en stipendiefond följer de regler som gäller för fonden och att redovisningen är riktig.

Denna typ av intyg utökar revisorns ”produktportfölj” och bidrar till den stora marknad som finns för amerikanska revisorer fastän revision är frivillig.

Inge Wennberg