I början av september deltog jag i en temadag arrangerad av IREV med rubriken ”Ny rekommendation om leasing”. En mycket lyckad dag med bra diskussioner tack vare utmärkta föreläsare med en klart lysande ledstjärna – Rolf Rundfelt – även om jag inte fick svar på alla frågor.
Mitt främsta spörsmål var hur jag skall agera utifrån min egen situation såsom revisor i uteslutande små företag.
Diskussionerna klargjorde för mig följande:
näringslivet vill inte följa rekommendationen om leasing
finansbolagen kommer därför att ändra i sitt ”produktsortiment”
revisorer har avgörandet om ”god redovisningssed”.
Företagen vill inte belasta balansräkningen och därmed försämra sina nyckeltal genom att redovisa finansiell leasing som tillgångar och skulder.
Finansbolagen, som var rikligt förekommande i diskussionerna, marknadsför leasing med sitt främsta motiv – ”det belastar inte balansräkningen”. Rekommendationen slår undan benen på ett av de väsentligaste försäljningsargumenten för finansbolagen i marknadsföringen av finansiell leasing. Man kommer att omforma leasingavtalen så att de kan tolkas som ”operationell leasing” (för definitioner se Balans 8–9/95) för då belastar de inte balansräkningen enligt rekommendationens definitioner.
Mönstret förvånar inte
Mönstret förvånar inte – det upprepas. Med samma motiv har man tidigare övergått från att sälja finansiering av avbetalningskontrakt till att sälja ”finansiell leasing”. Enligt uppgift har Volvo helt frankt förklarat att all dess leasing är ”operationell leasing”.
Nu gäller det här ju inte småföretag – där kan man väl fortsätta med finansiell leasing utan att behöva följa rekommendationen? Njaa... det beror på när rekommendationen blir god redovisningssed, och där har vi revisorer bollen.
Redovisningsrådet har endast till uppgift att utfärda rekommendationer för ”publika aktiebolag” men Redovisningsrådet tycks egentligen mena – njaa... om man skall följa god redovisningssed skall man följa Redovisningsrådets rekommendationer. Men god redovisningssed anses inte föreligga förrän åtminstone majoriteten av företagen tillämpar rekommendationen. Ingen kan säga när detta inträffar. Ju fler revisorer som tvingar småföretagen att redovisa enligt rekommendationen desto närmare kommer vi god redovisningssed.
Ett annat sätt att definiera när god redovisningssed inträder är när en revisor blir skadeståndsskyldig för att ha underlåtit att anmärka i revisionsberättelsen att klienten inte följt rekommendationen. Vilken revisor vill testa den gränsen?
Eller kan det vara så att god redovisningssed etableras den 1 januari 1997 då rekommendationen skall träda i kraft? Vad händer då när de publika aktiebolagen (ca 200) inte vill följa rekommendationen och därför i god tid ombesörjer övergång till ”operationell leasing”?
Då står vi där med krav på att alla småföretag skall belastas med extrakostnader för att följa rekommendationen – som ju egentligen avsåg börsföretagen. Det är ingen tröst att rekommendationen endast gäller för koncerner (omfattar ca 200.000 företag). På grund av stelbenta skatteregler har koncernbildningar ökat kraftigt under senare år bland småföretagen.
En stilla undran infinner sig – varför väntar man inte och utvecklar en rekommendation som inkluderar operationell leasing?
Hur skall jag nu göra? Skall jag dra en lans för att tvinga fram den goda seden bland mina småföretag? Nej, jag kommer nog inte att göra det – om ingen övertygar mig att jag måste.
Finmaskiga nät fångar småfisk, de stora fiskarna står och stångas en stund och går sedan runt nätet. Jag tror att utvecklingen går mot att publika aktiebolag, med benägen hjälp av finansbolagen, snabbt övergår till operationell leasing.
Småföretagen står utan stöd
Småföretagen kommer inte att ha samma beredskap och finansbolagen inte samma motivation när det gäller småföretag. Revisorer kommer att i stor utsträckning belasta småföretagen med motivet att det är god redovisningssed.
När skall alla icke-publika företag tvingas följa Redovisningsrådets rekommendationer? Är det tillräckligt att FAR, i likhet med tidigare, ”anser att dessa vara vägledande” för att vi revisorer skall vara tvungna att kräva följsamhet av våra småföretag? Eller behöver vi speciella rekommendationer för småföretag? Vad är FARs inställning?
Per Strandin
Auktor revisor, Sollentuna