Eventualiteteter och händelser som inträffar efter balansdagen

Denna omredigerade IAS ersätter den standard som ursprungligen godkändes av styrelsen i november 1974. Den presenteras nu i det omredigerade skick, som tillämpas för IAS från och med år 1991. Inga sakliga ändringar har gjorts i förhållande till den ursprungliga godkända texten. Viss terminologi har dock ändrats för att harmonisera med IASC:s gällande praxis och alla korsreferenser har uppdaterats.

Tillämpningsområde

Normerna, som är tryckta i halvfet stil, skall läsas i sammanhang med bakgrundsmaterial och tolkningsanvisningar i denna rekommendation och även förordet till internationella redovisningsstandarder. Internationella redovisningsstandarder avses inte tillämpas på oväsentliga poster (se punkt 12 i förordet).1

1. Denna rekommendation skall tillämpas vid redovisning av och uppgiftslämnande om eventualiteter och händelser som inträffar efter balansdagen.

2. Nedanstående ämnesområden, som kan föranleda eventualiteter, undantas från denna rekommendations omfattning:

(a) livförsäkringsbolags skulder till följd av utfärdade försäkringsbrev

(b) förpliktelser till följd av pensionsplaner (se IAS 19, pensionskostnader)

(c) åtaganden som uppkommer genom långfristiga leasingavtal (se IAS 17, redovisning av leasing)

(d) inkomstskatt (se IAS 12, redovisning av skatter)

Normernas tillämpning 12. Varje begränsning av tillämpligheten av enskilda IAS framgår av formuleringarna i respektive redovisningsstandard. Internationella redovisningsstandarder avses inte tillämpas på oväsentliga poster. En viss IAS träder i kraft från ett datum som anges i normen och tillämpas inte retroaktivt såvitt inte annat är angivet.

Definitioner

3. Nedanstående termer används i denna rekommendation med angiven innebörd:

En eventualitet/möjlighet är ett tillstånd eller situation, vars slutliga utfall, vinst eller förlust, kommer att bekräftas enbart genom att en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller inte inträffar.

Händelser som inträffar efter balansdagen är sådana händelser, både gynnsamma och ogynnsamma, som inträffar mellan balansdagen och den dag då årsredovisningen är underskriven för publicering. Två slags händelser kan särskiljas:

(1) sådana som tillför ytterligare uppgifter angående förhållanden som förelåg på balansdagen och

(2) sådana som ger uttryck för förhållanden som har uppkommit efter balansdagen.

Eventualiteter

4. Användningen av begreppet eventualiteter i denna rekommendation är begränsad till att avse förhållanden eller situationer på balansdagen, vars ekonomiska följder bestäms av framtida händelser, som kanske eller kanske inte inträffar. Många sådana förhållanden eller situationer återspeglas som upplupna kostnader/intäkter i årsredovisningen med tillämpning av det grundläggande redovisningsbegreppet bokföringsmässiga grunder.

5. Uppskattningar erfordras i årsredovisningar för många pågående och återkommande aktiviter i ett företag. emellertid skapar inte enbart det faktum att en uppskattning förekommer det slags osäkerhet, som karaktäriserar en eventualitet, fastän procedurerna för att bestämma beloppen som anges i årsredovisningen kan vara likartade. Exempelvis medför det förhållandet att uppskattningar om ekonomisk livslängd används för att bestämma avskrivning inte att avskrivning utgör en eventualitet; det slutliga upphörandet av den ekonomiska livslängden är inget ovisst. Vidare är belopp som man är skyldig för erhållna tjänster inga eventualiteter såsom de definierats i punkt 3, även om beloppen kan ha uppskattats. Det finns inget ovisst i det förhållandet att dessa förpliktelser har ådragits.

6. Den osäkerhet som är förknippad med framtida händelser kan uttryckas genom en mängd utfall inom ett intervall. Intervallet kan presenteras som kvantifierade sannolikheter, men i de flesta fall för detta tanken till en precisionsgrad, som inte har stöd i de tillgängliga uppgifterna. Utfallen inom intervallet kan även presenteras genom en allmän beskrivning, som använder beteckningar sträckande sig från trolig till avlägsen.

7. Uppskattningarna av eventualiteternas utfall och ekonomiska följder avgörs genom företagsledningens bedömning. Denna bedömning grundas på information, som finns tillgänglig fram till den dag då årsredovisningen är underskriven för publicering och kommer att innehålla en återblick på händelser som inträffat efter balansdagen med tillägg av erfarenheter från likartade affärshändelser och, i vissa fall, redogörelser från oberoende experter.

Eventuella förluster

8. Förlustbeloppet till följd av en eventualitet skall bokföras som en kostnad i resultaträkningen om:

(a) det är sannolikt att framtida händelser kommer att bekräfta att, sedan hänsyn tagits till varje anknuten sannolik gottgörelse, en tillgång har försämrats eller en skuld ådragits på balansdagen, och

(b) en skälig uppskattning av beloppet för den därav betingade förlusten kan göras.

9. I årsredovisningen skall det lämnas uppgift om förekomsten av en eventuell förlust om ettdera av villkoren i punkt 8 inte är uppfyllda såvida inte sannolikheten för en förlust är låg.

10. Den redovisningsmässiga behandlingen av en eventuell förlust bestäms av det förväntade utfallet av eventualiteten. Om det är troligt att eventualiteten kommer att medföra förlust för företaget så är det förenligt med försiktighet att reservera för den förlusten i årsredovisningen.

11. Uppskattningen av beloppet för en eventuell förlust, som skall beaktas i bokslutet, kan grundas på information som ger en mängd olika förlustbelopp, vilka kan uppstå til följd av eventualiteten. Reservering sker för den bästa skattningen inom detta intervall. Om inget belopp inom intervallet framstår som en bättre uppskattning än något annat belopp, skall åtminstone det lägsta beloppet inom intervallet reserveras. Uppgift lämnas om eventuell ytterligare förlustexponering om det föreligger en förlustrisk utöver det reserverade beloppet.

12. Om det finns motstridiga eller otillräckliga indicier gällande uppskattningen av ett förlustbelopp, så skall uppgift lämnas om existensen och arten av eventualiteten.

13. En potentiell förlust för ett företag kan reduceras eller undvikas emedan en eventuell förlust uppvägs av en anknuten motfordran eller fordran på tredje man. I sådana fall kan beloppet för varje reservering bestämmas efter att man tagit med i beräkningen den troliga gottgörelsen till följd av fordran.

14. Förekomsten av och belopp som belöper på garantier, ansvarsförbindelser till följd av diskonterade växlar och företagets övriga liknande förpliktelser upplyses normalt om i årsredovisningen i form av not, även om det är synes ganska osannolikt att en förlust för företaget skulle uppkomma.

15. Belopp som avsatts för allmänna eller ospecificerade affärsrisker saknar samband med förhållanden eller ekonomisk situation på balansdagen och berättigar därför inte till reservering för eventualiteter.

Eventuella vinster

16. Eventuella framtida vinster skall inte bokföras som intäkt eller tillgång i årsredovisningen. Det skall lämnas uppgift om förekomsten av eventuella vinster om det är sannolikt att vinsten kommer att realiseras.

17. Eventuella vinster upptas inte i årsredovisningen eftersom detta kan innebära bokföring av intäkter som kanske aldrig realiseras. Om emellertid realiserandet av en vinst är praktiskt taget säkerställt, så är en sådan vinst inte en eventualitet och det är i sin ordning att bokföra vinsten.

18. Det är viktigt att upplysningarna undviker att ge missledande intryck om sannolikheten för realiserandet.

Beloppsbestämning av eventualiteter

19. Beloppet till vilket en eventualitet anges i årsredovisningen baseras på den information som är tillgänglig den dag då årsredovisningen är underskriven för publicering. Händelser som inträffar efter balansdagen och som visar på att en tillgång kan ha försämrats eller att en skuld kan ha funnits på balansdagen beaktas därför vid identifieringen av eventualiteter och vid bestämmande av de belopp som skall åsättas eventualiteterna i årsredovisningen.

20. I vissa fall kan varje eventualitet identifieras för sig och varje situations särskilda omständigheter beaktas vid bestämmandet av eventualitetens belopp. En välgrundad juridisk fordran på företaget kan utgöra en sådan eventualitet. Bland de faktorer som beaktas av företagsledningen vid utvärderingen av eventualiteten märks fordrans handläggning fram till den dag då årsredovisningen är underskriven för publicering, juridiskt sakkunnigas eller andra rådgivares bedömning, företagets erfarenheter från liknande fall och andra företags erfarenheter från liknande situationer.

21. Om de osäkra förhållanden som skapade en eventualitet avseende en viss affärshändelse är gemensam för ett stort antal liknande affärshändelser, behöver eventualitetens belopp inte fastställas individuellt utan kan grundas på en grupp av likartade affärshändelser. Exempel på sådana eventualiteter är garantier för sålda varor och den uppskattade andel av kundfordringarna som inte kommer att inflyta. Dylika kostnader uppkommer vanligtvis ofta och erfarenheten tillhandahåller metoder med vars hjälp beloppet för skuld eller förlust kan uppskattas med rimlig precision fastän de enskilda affärshändelserna, som kan medföra förlust, inte är identifierade. Reservering för dessa kostnader medför att deras bokföring sker i samma redovisningsperiod som motsvarande affärshändelse ägde rum.

Uppgiftslämnande

22. När uppgiftslämnande avseende eventualiter erfordras enligt punkterna 9 eller 16 av denna rekommendation skall nedanstående uppgifter lämnas:

(a) eventualitetens art

(b) de osäkerhetsfaktorer, som kan påverka det framtida utfallet

(c) en bedömning av den ekonomiska följden eller en förklaring att sådan bedömning inte kan göras.

Händelser som inträffat efter balansdagen

23. Händelser, som inträffar mellan balansdagen och den dag årsredovisningen är godkänd för utgivning, kan påvisa ett behov av att justera tillgångar och skulder eller kan fordra uppgiftslämnande.

24. Förfaringssättet vid fastställandet av årsredovisningen varierar beroende på företagets ledningsstruktur och de procedurer som följs vid utarbetande och färdigställande av årsredovisningen, men datum för fastställande blir normalt den dag då årsredovisningshandlingarna godkänns för extern publicering.

25. Tillgångar och skulder skall justeras för sådana efter balansdagen inträffade händelser, som ger tillkommande underbyggda uppgifter till hjälp för att uppskatta belopp som har anknytning till förhållanden som förelåg på balansdagen eller som påvisar att antagandet om fortsatt verksamhet avseende hela eller en del av företaget inte är tillämpligt.

26. Justeringar av tillgångar och skulder krävs för sådana händelser som inträffat efter balansdagen och som förmedlar tillkommande information för fastställande av belopp kopplade till förhållanden som förelåg på balansdagen. Exempelvis kan justeringar göras för en förlust på ett kundkonto, som bekräftas genom kundens konkurs infallande efter balansdagen.

27. Händelser som inträffat efter balansdagen kan påvisa att hela eller viss del av företagets affärsrörelse upphör att vara en i gång varande verksamhet. En försämring av rörelseresultat och ekonomisk ställning efter balansdagen kan indikera ett behov av att överväga om det är lämpligt att tillämpa antagandet om fortsatt verksamhet vid upprättande av årsredovisningen.

28. Justering skall inte ske av värdena på tillgångar och skulder, däremot skall upplysning lämnas om sådana händelser som inträffat efter balansdagen och inte påverkat det skick tillgångar och skulder befann sig i på balansdagen, men ändå är av sådan vikt att en utebliven upplysning skulle påverka årsredovisningens nyttjares möjligheter till korrekta utvärderingar och beslut.

29. Justeringar av värdena på tillgångar och skulder är inte godtagbart för händelser som inträffat efter balansdagen, om sådana händelser inte har samband med förhållanden som rådde på balansdagen. Ett exempel är minskat marknadsvärde på investeringar mellan balansdagen och dagen för offentliggörande av årsredovisningen. Nedgången i marknadsvärdet har normalt inte samband med investeringarnas förhållanden på balansdagen, utan återspeglar omständigheter som inträffat under påföljande period. Emellertid lämnas i allmänhet upplysningar om händelser i efterföljande perioder som representerar ovanliga förändringar av tillgångars och skulders skick på balansdagen; exempelvis att en större tillverkningsfabrik förstörts av eld efter balansdagen.

30. Händelser, som inträffat efter balansdagen och vittnar om förhållanden som uppkom efter balansdagen, blir föremål för uppgiftslämnande om en utebliven upplysning skulle påverka årsredovisningens nyttjares möjligheter till korrekta utvärderingar och beslut. Ett exempel på en sådan händelse kunde vara ett större företagsförvärv.

31. Utdelning, som förklaras avse den redovisningsperiod som omfattas av årsredovisningen, som föreslagits eller tillkännagivits efter balansdagen men före årsredovisningens fastställande skall antingen beaktas i bokslutet eller ges upplysning om.

32. Det finns händelser som, fastän de äger rum efter balansdagen, emellanåt återspeglas i årsredovisningen på grund av lagstadgade krav eller på grund av sin speciella natur. I vissa länder inkluderar dessa speciella poster föreslagen eller tillkännagiven utdelning efter balansdagen avseende den redovisningsperiod som omfattas av årsredovisningen.

Uppgiftslämnande

33. Om uppgiftslämnande avseende händelser som inträffat efter balansdagen erfordras enligt stycke 28 av denna rekommendation skall nedanstående uppgifter lämnas:

(a) händelsens art, och

(b) bedömning av den ekonomiska följden eller en förklaring att sådan bedömning inte kan göras.

Ikraftträdande

34. Denna internationella redovisningsstandard träder i kraft för årsredovisningar, som avser redovisningsperioder som börjar per eller efter den 1 januari 1980