Fråga:
Vilket ansvar har revisorn för att granska ett företags påverkan på vår miljö?
Svar:
Detta ligger i regel utanför revisionsuppdraget. Men om företaget riskerar väsentliga skadeståndsanspråk eller andra kostnader på grund av miljöförstöring kan det påverka redovisningen. Då kan det bli aktuellt för revisorn att granska omständigheterna.
Citaten ovan kommer från FARs skrift Frågor & svar om revision (senaste uppl. juni 1994).
Man kan säga att de i och för sig korrekta orden speglat FARs inställning till miljörevision ända sedan frågan började aktualiseras i slutet på 80-talet.
Utgångspunkten har varit att de auktoriserade revisorerna inte har haft nödig teknisk och annan kompetens för miljörevision.
Nu kan en omsvängning börja märkas. FAR följer utvecklingen på miljörevisionsområdet.
Men grundinställningen från FARs sida just nu är att om svenska revisorer ska börja jobba mer aktivt med miljörevision så ankommer det inte genast på de auktoriserade revisorernas egen organisation att stå för den produktutveckling som i så fall behövs.
Den bör marknaden, alltså revisionsbyråerna själva, sköta. Den utveckling som sker där kan sedan komma att leda till kårgemensam utbildning och behandling av etik- och metodfrågor i samband med miljörevision.
De tidigare tongångarna från FARs sida – ”vi kan för lite” – byts nu mot ett mer aktivt intresse.
FARs generalsekreterare Björn Markland deltog för en tid sedan i en konferens om miljörevision och miljöredovisning i Köpenhamn. Konferensen ordnades av FARs danska systerförening FSR för den europeiska revisorskonfederationen FEE:s räkning.
FEE, Fédération des Experts Comptables Européens, följer noga utvecklingen inom både miljörevision och miljöredovisning sedan ett par år tillbaka.
Arbetsgrupp
På mötet i Köpenhamn deltog för FARs räkning också auktor revisor Bo Engström, Lindebergs, som varit med i en arbetsgrupp som på uppdrag av FARs styrelse behandlat revisorernas roll i miljörevisionsfrågan.
Övriga i arbetsgruppen var auktor revisorerna Anders Malmeby, KPMG Bohlins, och Monty Åkesson, Ernst & Young. I gruppen representerade Engström FARs redovisningskommitté, Malmeby revisionskommittén och Åkesson regelkommittén.
Arbetsgruppen lämnade sin rapport i augusti i fjor.
– Bara sedan dess har intresset ökat för miljöfrågor, konstaterar Bo Engström. Och genom EUs EMAS-förordning har frågan blivit akut intressant inte minst från marknadsaspekten.
Bo Engström tror också att en del revisionsbyråer kan komma att försöka etablera sig som ackrediterade miljökontrollanter enligt EMAS-systemet.
– Det som kontrollanterna ska göra går utöver den normala revisorskompetensen, säger Bo Engström. Men samtidigt ska miljökontrollanterna bl.a. titta på de administrativa system som följer med företagens miljöplaner. Där är vi ju inne på arbetsuppgifter som revisorer redan är vana vid, särskilt i förvaltningsrevisionen. Mycket av det kontrollanterna ska göra är ungefär samma jobb som det vi redan har.
Men man klarar det inte med den normala personalen på en revisionsbyrå utan måste komplettera med en utbyggnad på konsultsidan.
Externa experter?
Kan en revisionsbyrå ta miljörevisionsuppdrag och sedan anlita externa experter i det mån som behövs?
– Det där är väl lite oklart just nu. Vi vet inte hur det förväntade ackrediteringsorganet Swedac kommer att se på saken. En risk är att de kommer att betona den tekniska kunskapen som vi normalt inte besitter.
– Hur som helst måste vi vara med och följa utvecklingen, säger Bo Engström.
Han anser också att man i viss mån bör se upp med användningen av uttrycket revision i sammanhanget. Det finns sedan förut anledning att bevaka kvaliteten på begreppet revision.
Nu ligger i begreppet miljörevision både den kontroll och verifiering av miljöredogörelser som miljökontrollanter kan göra enligt EMAS-systemet och den miljörevision som utförs t.ex. av företagens interna miljörevisorer.
Det finns ytterligare frågetecken att fundera över:
– Hur långt kan vi gå i ett miljörevisionsarbete utan att komma i konflikt med affärsverksamhetsförbudet? Räcker våra vanliga ansvarsförsäkringar?
I arbetsgruppen konstaterade man också att det har varit ganska tunnsått med miljöfrågor i de större bolagens årsredovisningar, särskilt om man jämför med en del andra länder.
Men några uttrycker sig i sina årsredovisningar som om de redan är inne i EMAS-systemet fastän det ännu inte trätt i funktion.
Förvaltningsrevision
– Det som står i årsredovisningarna är ofta väldigt kortfattat och det kan vara svårt att få något grepp om vad som egentligen gjorts, säger Bo Engström.
– Men i och med att det kommer att stå mer och mer om miljöfrågor i årsredovisningarna så måste det också bli en del av den vanliga förvaltningsrevisionen att även titta på det – och vi revisorer måste skrika till när det behövs.
Inge Wennberg