Man måste nog vara drastisk och genomföra systemförändringar för att på allvar få ned den ekonomiska brottsligheten. Jag tror att vi tillämpar alltför traditionella metoder idag.

Det säger Rolf Åbjörnsson, för Balansläsaren välkänd advokat och KDS-riksdagsman.

Han tar emot i sitt stora tjänsterum på Advokatfirman Lindahl på Strandvägen i Stockholm.

Han stryker sig över den nyklippta frisyren och konstaterar att ingenting egentligen händer om vi inte bryter ner gränserna mellan olika yrken och aktörer inom lagskipningen.

Måste arbeta mer tillsammans

– Vi måste arbeta mer operativt tillsammans. Därför är det bra att en ny central myndighet mot ekobrott kommer igång, menar Åbjörnsson.

Men vi måste gå längre. Som exempel nämner han att åklagarna både ska vara förundersökningsledare och statens rättegångsombud. I vanliga brottsutredningar går det mycket bra. Men inte när det gäller ekonomiska brott om man ska tro Åbjörnsson. Där är det egentligen en omöjlig uppgift. Ingen åklagare är tillräckligt bra på båda uppgifterna eftersom rättsläget ofta är så komplicerat.

– Det är ingen tillfällighet att engelsk rättstillämpning skiljer på barristers och solicitors där endast en barrister får agera i domstol. Det är nämligen ett särskilt yrke att driva mål i domstol. Det kräver mycket speciella egenskaper och inte minst kunskaper i pedagogik och framställningskonst som är helt skilda från att leda en polisutredning. Rättegången är ett drama.

Därför skulle Rolf Åbjörnsson helst se så kallade processjurister, det vill säga en man eller kvinna som ena dagen är åklagare, andra dagen advokat. Det innebär att man bryter upp den hårda uppdelningen i advokat kontra åklagare och istället utnyttjar den enskilde juristens skicklighet i processföring.

Mot detta finns då invändningen att åklagaren måste vara insatt i utredningsmaterialet.

– Jag tror man överdriver betydelsen av att åklagaren måste vara med från utredningsdag ett, kontrar Åbjörnsson. Den kopplingen är en myt. Åklagaren måste naturligtvis kunna målet, men det kräver inte att han eller hon lägger ned största delen av arbetet att sitta med när polisen förhör. Det viktiga är att åklagaren kan föra processen på en skickligt sätt.

Åklagaren är ofta i underläge i rättssalen

Han håller med Riksdagens revisorers påstående om att åklagaren ofta är i underläge i rättssalen.

– Den tilltalade har kanske fyra, fem advokater vid sin sida vars främsta uppgift är att säga nej och ifrågasätta allt åklagaren påstår. Vidare är kunskapsspridningen bland advokat bredare än bland åklagare, som dessutom har dåligt betalt och har stor arbetsbörda. Åklagarna arbetar hela tiden i en uppförsbacke.

Men ingenting hjälper om man inte har en tillräckligt vass och ganska kärv lagstiftning.

Han välkomnar den nu pågående översynen av brottsbalkens 11 kapital om borgenärsbrott m.m.

”Vi kan inte ha det så här”

– Som det är nu kan vi inte ha det, konstaterar han. Något måste göras. Jag tror att man måste släppa det uppsåtliga rekvisitet. Jag minns Ackordscentralens förre chef som sa:

”Gör man konkurs med 10 miljoner i skulder och noll i tillgångar, då ska man krypa in.” Det är lite drastiskt men det ligger något i det.

En annan möjlighet är enligt Åbjörnsson att på något sätt kriminalisera att man förbrukar det egna kapitalet.

– Då driver man bolaget på annans risk, förklarar han, och det är inte meningen. Det borde vara självklart att företagsamheten ska bedrivas med egna medel. Men idag kan du ha ett företag där aktiekapitalet bara består av lånade medel och där du aldrig skjuter till några friska pengar. Det är i grunden osunt.

Han är också kritisk till att reglerna i dag tillåter alltmer komplicerade ägarstrukturer och bolagsbildningar och att det inte finns någon gräns för hur omfattande en koncern kan tillåtas bli.

– Ibland är hela mitt bord här täckt av kopplingsscheman över ett enda företag. Det säger sig självt att det är oöverblickbart för alla.

– Den ekonomiska brottsligheten skapar ordentliga orättvisor i samhälle, tillägger han och tillåter sig bli lite filosofisk. Det växer upp ett nytt frälse som kör vid sidan om, som gör som de vill, som kanske bor utomlands. Det förstår jag inte att man accepterar. Men samhället, vi alla, kanske inte vill utrota alla former av ekonomisk brottslighet?

Tabell 3

Personer som lagförts efter huvudbrott och huvudpåföljd, 1993

Brott mot borgenärer mm

Fängelse

Skyddstillsyn

Villkorlig dom

Böter

Åtalsunderlåtelse

Antal domar

Oredlighet m borgenärer

3

3

15

5

21

Grov oredl m borgenärer

31

1

4

36

Vårdslöshet m borgenärer

4

4

1

8

Mannamån m borgenärer

1

8

9

Ringa bokföringsbrott

116 (59 gm dom)

39

59

Bokföringsbrott, inkl grovt

90

6

585

5

681

Summa

129

10

616

116

50

814

Skattebrottslagen

Fängelse

Skyddstillsyn

Villkorlig dom

Böter

Åtalsunderlåtelse

Antal domar

Skattebedrägeri

17

3

26

3

4

49

Skatteförseelse

1

1

Grovt skattebedrägeri

82

4

9

1

95

Vårdslös skatteuppgift

4

9

13

Oredlig uppbördsredovisning

1

16

5

11

22

Bristande uppbördsredovisning

1

Vårdslös uppbördsredovisning

98 (91 gm dom)

4

91

Försvårande av skattekontroll

6

12

1

18

Summa

100

7

61

129

21

289

Pär Trehörning är jur kand och frilansjournalist. Han medverkade senast i Balans nr 2/95.