I ett examensarbete vid Ekonomihögskolan i Lund har Ulf Halvarson och Rolf Juhlin undersökt småföretagens vilja att frivilligt behålla revisionen och även försökt bedöma vem som skulle tjäna mest på ett slopande av revisionsplikten i småbolag. Här sammanfattar de sina resultat.
Revisionspliktens bevarande för samtliga aktiebolag har diskuterats mycket under senare år. Representanter för redovisnings- och revisionsbranscherna har i första hand diskuterat om revisionsplikten bör inskränkas för mindre aktiebolag.
Som skäl för sådana inskränkningar brukar anföras, att revisionen innebär en kostnad för bolaget och att behovet av kontroll ur aktieägarnas synvinkel inte framstår som påtaglig i bolag, där delägarna ofta själva är verksamma.
I vårt examensarbete, Slopad revisionsplikt för småbolagen? – Vinnare och förlorare, på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet kunde vi dra slutsatser grundade på en enkätundersökning där ett fyrtiotal småbolagsledare medverkat.
Frivillig efterfrågan?
Syftet var att se hur de faktiska köparna uppfattar redovisnings- och revisionsbyråernas tjänsteutbud i dagsläget. Detta för att försöka förklara hur företagsledarna skulle ställa sig till att även frivilligt efterfråga revisionsbyråernas tjänster, dvs. om lagkravet på revision i mindre aktiebolag vore avskaffat.
Vi kunde konstatera att det fanns en klar tendens att en övervägande majoritet av de medverkande småbolagsledarna ville behålla sedvanlig granskning av räkenskaperna, av egen fri vilja.
I synnerhet var detta fallet när man hade egen ekonomifunktion och därför behov av en extern kontroll av redovisningen. Företrädarna för dessa bolag har därför ofta en positiv uppfattning av revisionsbyråernas utbud.
Däremot är det på sin plats att hissa varningsflagg för revisorerna i de fall deras klienter tillika anlitar extern redovisningskompetens. Dessa företagsledare var överlag nöjda med sina redovisningsbyråer, vilket skulle kunna leda till att deras tjänsteutbud fick en ökad efterfrågan, om lagkravet på revision avskaffades. Under förutsättning att övriga revisionsintressenter inte ställer krav på en konventionell revision skulle alltså redovisningskonsulterna kunna få vinnarrollen i denna situation.
Även positiva följder
En avreglering skulle dock även kunna få positiva konsekvenser för revisionsbyråerna, genom att de därmed skulle få möjlighet att åtaga sig sådana uppdrag som bokföringsjävet i dag förhindrar dem att utföra och som redovisningsbyråerna i nuläget presterar, och således kunna åtnjuta ökad efterfrågan på sina tjänster från småbolagsledarna.
Då skulle istället revisorerna vinna på en reformering.
Sådana konsekvenser skulle med största sannolikhet komma att gynna de större revisionsbyråerna, vilka vanligen kan erbjuda ett bredare servicepaket än de mindre redovisnings- och revisionsbyråerna.
Företagsledarnas förtroende för och upplevda mervärde av revisorns tjänster, i kombination med de förväntningar klienterna har på framtida behov av dennes tjänster, avgör sammantaget vilken delbransch som blir vinnare eller förlorare om revisionsplikten avskaffas i framtiden. Detta blev vår samlade bedömning av de då rådande förutsättningarna för de olika delbranscherna.
I pressmeddelandet från Näringsdepartementet den 18 maj 1994 tillkännagavs förslag från Avregleringsdelegationen på hur regeringens avregleringsprogram skulle kunna förstärkas. Ett särskilt program för småföretag lades fram.
Delegationen föreslog bl.a. att regeringen skulle undersöka möjligheterna att avskaffa revisionsplikten i de mindre företagen. Revisionen skulle i så fall ersättas med andra regler som säkrar information som behövs till staten, banker och andra intressenter. Såvitt vi förstår har frågan bollats över till Aktiebolagskommittén som i sitt tredje delbetänkande (SOU 1995:44) även tar upp denna fråga.
I betänkandet framkommer emellertid att kommittén är tveksam till värdet av de anförda argumenten för att göra inskränkningar i revisionsplikten, vilka vi inledningsvis refererade till. Den menar att revisionen inte bara utövas i bolagets och dess delägares intresse, utan även i de anställdas, borgenärernas och andra tredje mäns intresse. Det är också oklart i vad mån revisionen verkligen är en betungande kostnadspost för de mindre aktiebolagen. Att undanta mindre aktiebolag från revisionsplikt skulle påtagligt öka risken för ekonomisk brottslighet och andra oegentligheter i sådana bolag. Kommittén föreslog därför inte någon inskränkning i revisionsplikten.
Stöd i undersökningen
Detta ställningstagande får också stöd i vår undersökning där alltså flertalet småbolagsledare var positiva till fortsatt konventionell revision, även på frivillig basis. De främsta argumenten för detta synsätt var följande:
Revisionen anses vara ett kvitto på allt stämmer skattemässigt.
Den fungerar som ett hälsointyg för bolagets kreditvärdighet vid ansökan om lån eller annan finansiering.
Företagsledarna har stort förtroende för sina nuvarande revisorer. Ett förtroende som revisorerna ofta erhållit då de varit behjälpliga med värdefull rådgivning utöver revisionen av räkenskaperna, t.ex. i ADB- och skattefrågor.
Sista ordet om den heltäckande revisionsplikten är kanske ännu inte sagt? Med tanke på att kommitténs arbete inte behöver vara avslutat förrän vid utgången av juni 1996 kan frågan då möjligen komma att omprövas på nytt.
Ulf Halvarson och Rolf Juhlin är idag verksamma vid Öhrlings Coopers & Lybrand i Malmö resp. vid IKEA Svenska AB:s controllingfunktion i Helsingborg.