Det måste vara med viss förvåning som justitieråd och andra jurister den 29 december 1995 genom ett antal tidningsrubriker och artiklar erhöll budskapet att HD bestämt att börsbolaget Kinnevik nu fick dela ut aktier. Även om det förmodligen finns ett visst – för HD sannolikt okänt – samband så är detta dock långt ifrån hela sanningen.

Vad som hänt är att de med stor spänning emotsedda domarna i de s.k. brutto/nettometodsmålen meddelades av Högsta Domstolen den 28 december 1995 (T 2023/94). Utslaget blev – gemensamt för båda fallen – att HD (två skiljaktiga) godtog den s.k. nettometoden, dvs. den metod vid utdelning av sakvärden och prissättning vid köp/försäljning av tillgångar, som näringslivet sedan länge tillämpat i praktiken.

I de i målen aktuella fallen innebar det att de bokförda värdena – ej marknadsvärdena – på försålda fastigheter lades till grund för bedömningen huruvida olovlig utdelning ägt rum eller ej.

Domen innebär i båda fallen ändring av hovrättsdomarna.

De för näringslivet viktigaste följderna av domsluten torde vara

att rättsläget på detta område äntligen klarnat

och

att risken för en ström av retroaktiva processer rörande i god tro verkställda åtgärder och tagna beslut undanröjts.

En något uttförligare kommentar kommer i Balans nr 2/1996.

Ulf Gometz auktoriserad revisor vid Ernst & Young och adjungerad professor vid Göteborgs universitet