Information om etik och värderingar efterfrågas alltmer, dels på grund av globaliseringen, dels på grund av skandalerna. Omnämnanden av etik i årsredovisningarna blir allt vanligare. Allt fler företag visar upp en etisk policy.
Hur utvecklas de internationella företagens årsredovisningar?
Vid Finforum presenterade Shelley Taylor, VD i konsultföretaget Shelley Taylor & Associates, en omfattande undersökning av olika problem i årsredovisningarna från 200 internationella företag i 12 länder och inte minst synpunkter på dessa från 62 finansiella institutioner (därav 25 brittiska, 25 amerikanska och en handfull svenska).
I de här undersökningarna, som görs varje år sedan 1992, har man fokuserat på två viktiga frågor: dels managementkvalitet, dels betydelsen av den ökande globala konkurrensen om kapital.
Frivillig information
– Investerarna kan satsa sina pengar i företag världen över och företagen är kapitalhungriga och kan söka efter kapital överallt, sa Shelley Taylor.
I samband med internationaliseringen har också den information som företagen lämnar frivilligt utöver det som krävs enligt lagar och regler blivit mer intressant att studera.
– En stor del av den finansiella informationen tvingas företagen att ge, men den mer kvalificerade operationella information som investerarna vill ha tillhör ofta det frivilliga området, sa Shelley Taylor. Den frivilliga informationen är en alldeles utmärkt möjlighet för företagen att bland annat öka aktievärdet och att få tillgång till kapital på utländska marknader.
Mål och strategi
Vad är managementkvalitet? I Shelley Taylors undersökningar innebär det att titta på ledningens prestationer under längre tid, förmågan att nå fram till uppställda mål, förekomsten av en tydlig strategi, trovärdighet, integritet med mera.
– Jämförelsen mellan olika årsredovisningar försvåras genom att nivån på vad som offentliggörs varierar starkt, sa Shelley Taylor. Och av olika redovisningsstandarder. Jag vill verkligen inte påstå att årsredovisningarna är för omfattande. Däremot innehåller de mycket information som ingen bryr sig om.
– Det har talats mycket om harmonisering och vi har funnit mycket lite av den varan. Praxis varierar mycket kraftigt. Redovisningspraxis utvecklas ju utifrån kulturella och historiska bakgrunder som kan vara mycket olika. Man kunde ha förväntat att kommunikationen över gränserna skulle lett till större harmonisering. Det som investerare i olika länder behöver veta är i stort sett samma saker överallt men informationen från olika håll är mycket olika.
Diskutera metoderna
– Internationella investerare är inte särskilt bekymrade över att det finns olika redovisningsprinciper, sa Shelley Taylor. Däremot efterlyser de en närmare diskussion av de metoder som faktiskt används och hur de skiljer sig exempelvis från amerikansk standard eller IAS.
Någon har sagt: ”Varför skriva något i årsredovisningen? Det är ändå ingen som läser den.”
– Det där stämmer inte, sa Shelley Taylor. Våra undersökningar visar att årsredovisningar är en av de främsta informationskällorna.
Som informationskälla kommer årsredovisningen på andra plats enligt Taylors undersökning. Endast möten med företagsledningen anses mer värdefulla. Eftersom det inte finns någon fungerande ordning för att regelbundet träffa ledningen betyder årsredovisningen alltså väldigt mycket.
Ledningar som tar ansvar
Räknar man bara Europa ligger årsredovisningen på första plats och ledningsmöten kommer som två. Nummer tre är delårsrapporterna. I USA kommer ledningsmöten överst på listan följda av möten med chefen för Investor Relations. Årsredovisningen kommer lite längre ner.
Att företagsledningarna tar ansvar är viktigt för investerarna. Att ta ansvar innebär att vara villig att säga vad man tänker göra och att sedan öppet berätta hur det gått. Det betyder att ha en tydlig strategi och att göra mätningar på vägen till målet.
Investerarna är också mycket intresserade av konkurrentinformation. Konkurrenterna ska gärna namnges.
Självklart är information om framtiden mycket viktig.
Kraftigt gap
– Det finns ett kraftigt gap mellan vad investerare vill ha och vad företagen faktiskt förser dem med, konstaterar Shelley Taylor.
Hon har samlat ett hundratal olika typer av information och låtit investerare rangordna sina behov av informationen längs en skala från ett till tio.
Det visar sig att information om ledningen och om strategi kommer som nummer ett och två på den listan. Det finns också en mycket stor efterfrågan på information om kassaflödet – det diskuteras nästan aldrig i det som VD eller styrelsen skriver i årsredovisningen.
– Företagen borde bli mycket bättre på att tala om hur de hanterar kassaflödet, säger Shelley Taylor.
Internationellt sett är svenska företag allra sämst på det här området.
– Vinst per aktie är inget särskilt användbart sätt att mäta hur ett företag går eller vilken framtida potential det har, sa Shelley Taylor. Men ändå ligger det måttet som nummer tre bland investerarnas önskemål.
Etik och värderingar
Andra områden där gapet är stort mellan vad investerare vill ha och vad företagen ger är forskning och utveckling, kapitalutgifter, planerade utgifter, analys av dotterbolag och – allt viktigare – etik och värderingar.
– Det är mer kvalitativ information som efterfrågas, sa Shelley Taylor. På det området har företagen en verklig chans att skilja sig från sina konkurrenter. Information om etik och värderingar efterfrågas alltmer, dels på grund av globaliseringen, dels på grund av skandalerna, Barings Bank med flera.
Omnämnanden av etik i årsredovisningarna blir allt vanligare. Allt fler företag visar upp en etisk policy.
Ökar gör också efterfrågan på information om humankapital, intellektuellt kapital och liknande.
– Det är områden som är svåra att kvantifiera, sa Shelley Taylor. Men här kommer att ske stora förändringar under de närmaste åren.
Inge Wennberg