Finansanalytikerna vill att företagen gör bättre miljöredovisningar. Miljön ses som en växande kärna av handfasta och kvantifierbara frågor.

Sveriges Finansanalytikers Förening har tagit fram en rekommendation om hur miljöfrågor ska hanteras i årsredovisningen.

Rekommendationen ska ha slutligt antagits nu i december och presenterades vid Finforum av Arne Karlsson som är chefsanalytiker hos Atle och ordförande i finansanalytikerföreningen.

Gröna fällor

Arne Karlsson inledde med att berätta om några ”gröna fällor”:

För några år sedan började det läcka i en underjordisk cistern i Sala. Mark förorenades på cirka 100 kvadratmeter till två meters djup. Det kostade 400 000 kr att ta bort jorden och återställa marken.

Svenska Petroleum Institutet har bett regeringen om tillstånd att höja bensinpriset med sex öre. Pengarna ska användas för att sanera resterna av 6 000 nedlagda bensinstationer. Det kostar 1,5 miljarder.

1991 köpte en svensk investerare en industri i USA. En ganska ”smart” affär. Köparen fick option på att sälja verksamheten. Nettot av affären beräknades till plus 30 miljoner kr.

Men förut okända miljöproblem dök upp. Det var omöjligt att bevisa vem som hade ställt till med vad. Detta drabbade svensken, den enda inblandade som inte friskrivit sig från ansvar. I dag står affären på minus 35 miljoner plus ett återstående tjugoårigt förvaltningsansvar.

Det blev ingen affär

Vid en diskussion om ett svensk bolag diskuterades priset för bolaget utifrån en vinstprognos som byggde på att företaget skulle gå från 65 procents kapacitetsutnyttjande till uppemot 100 procent, vilket i och för sig var realistiskt.

Men köparen kontaktade myndigheterna. Tillstånden räckte bara för 85 procents kapacitet. Någon expansion utan betydande merinvesteringar skulle inte få ske. Det blev aldrig någon affär.

– Ni ser att miljöproblem kan försvåra och även omöjliggöra i övrigt realistiska expansionsplaner, sa Arne Karlsson. Exemplen visar att miljöfrågor även ur ett faktaorienterat och finansanalytiskt perspektiv är viktiga. Miljö är inte något luddigt man bara ska ha för att kunderna ska bli glada och för att man ska komma i tidningen. Miljö är en växande kärna av handfasta och kvantifierbara frågor. Den som bedömer ett företag har i allt större utsträckning anledning att titta på detta.

– Miljöfrågor kommer att påverka bedömningen av balansräkningens kvalitet och miljöskuldsfrågor men också bedömningen av framtida resultat och kassaflödesutveckling. Och det handlar inte längre bara om myndighetskrav utan i allt större utsträckning om kundkrav på produkter och kundkrav på produktion. Det handlar om hela cykeln. Hur framställs produkten? Hur agerar leverantörerna till ett företag? Hur påverkar produkten miljön i sin användning? Vad händer när den uttjänta produkten så småningom tas om hand?

Den arbetsgrupp som tagit fram den nya rekommendationen har också funnit att det är en väldigt nymornad miljöredovisning som företagen presenterar. Miljöredovisningarna håller betydligt sämre kvalitet än de finansiella redovisningarna.

Information i årsredovisningen

– Här sker en snabb utveckling men fortfarande råder det stor brist på relevanta mätmetoder, sa Arne Karlsson. Vi i föreningen har alltid försökt hjälpa till att få fram ett bättre beslutsunderlag för de finansiella marknaderna. Därför bestämde vi oss för att göra en rekommendation.

Miljöredovisning, som den definieras i rekommendationen, är information som lämnas i årsredovisningen och är riktad till aktörer på den finansiella marknaden.

– Årsredovisningen är det centrala dokumentet i de här sammanhangen, sa Arne Karlsson. Det analytikerna vill ha ska finnas i årsredovisningen. Det kan göras i ett separat miljöavsnitt men kan också spridas ut på affärsområdesnivå. Vill företagen utöver årsredovisningen ha en separat miljöredovisning så har vi ingenting emot det. Det finns många kund- och samhällsrelaterade frågor som kan tas upp i en sådan.

Inga vaga uttalanden

– Men det som påverkar bedömningen av företagets framtid ska finnas i årsredovisningen. Redovisningen ska i första hand avse fakta. Vi har funnit alltför många vaga uttalanden om målsättningar och ambitioner som inte går att kvantifiera. Visst ska man vara snäll mot naturen och klappa djuren. Men i första hand vill vi ha information om sådant som kan ha relativt direkt effekt på analysen av bolag.

Finansanalytikerna vill att miljöredovisningen inleds med en beskrivning av företagets viktiga miljöfrågor och vilken strategi som finns för att jobba med dem.

Det ska anges vilka miljöfrågor styrelsen anser väsentliga för att bedöma företagets framtidsutsikter – precis som att man uppmärksammar vilka valutor eller kundgrupper som är viktiga.

Strukturerad beskrivning

– När vi sedan vet vilka frågor som är strategiska vill vi att bolagen talar om vilka mål som satts upp på dessa områden, vilka resurser och vilken organisation som ska genomföra arbetet, sa Arne Karlsson. Det behövs alltså en strategisk beskrivning av miljöfrågor på ett mycket strukturerat sätt precis som på andra områden.

– Vi vill ha information kring de finansiella konsekvenserna av miljöfrågorna, till exempel vilka miljöskulder och vilket miljöansvar företaget tagit på sig. Vi vill veta om man har reserverat något i balansräkningen för detta. Helst ska man inte begränsa sig till sådant som gäller enligt lag. Företaget kan ha åtagit sig andra saker utan att ha blivit tvingat till det.

Om företaget eventuellt inte har några miljökostnader att berätta om vill finansanalytikerna också veta hur det kan komma sig – och vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa att det faktiskt ligger till så.

Miljötvister

Om företaget har åtagit sig att återta eller återvinna produkter eller delar av produkter är det viktig information. Det är också uppgifter om försäkring och vilka skador dessa täcker.

Finansanalytikerna vill ha besked om alla pågående miljötvister. Man vill ha en produktionsrelaterad redogörelse för förbrukning av energi och råvaror för flera år.

En ”kapacitetsutnyttjandeuppgift” behövs – d.v.s. hur mycket utsläpp görs i förhållande till vad myndigheterna tillåter? Och vad har gjorts under de senaste tre åren för att minska utsläppen?

Det kan vara svårt att särskilja investeringar. De kan både höja kapaciteten, minska tillverkningskostnaderna och vara vänliga mot miljön. Finansanalytikerna har här satt upp en tumregel: den investering som är lönsam på sina egna finansiella meriter räknas inte som miljöinvestering.

Extern värdering

– Vi tycker också att det vore bra med en extern värdering av miljöredovisningen, sa Arne Karlsson. Tiden är inte mogen för en allmän rekommendation om det. Det finns inte tillräckligt mycket normer för en sådan granskning och den granskning som utförs i dag är av oerhört skiftande kvalitet. Men på längre sikt bör miljöredovisningen granskas av revisorer med specifik kompetens.

På Finforum medverkade Tore Linghede, som varit med som sakkunnig i den arbetsgrupp som tagit fram finansanalytikernas miljörekommendation. Han är VD i Miljöeko, var tidigare VD i Greenpeace och ännu tidigare auktor revisor och VD i TRG-gruppen (nuvarande Deloitte & Touche). Han sa:

– Initiativet från finansanalytikerföreningen är mycket viktigt och värdefullt. Det är i dag uppenbart för många företag att kunderna ställer miljökrav. Nästa och mycket naturliga steg är att finansiella intressenter gör det. Och det är ingen utveckling som bara pågår i Sverige. Det är inte vi som tar på oss något världssamvete. Snarare ligger vi efter många europeiska länder.

Dynamisk utveckling

Auktor revisor Olle Herolf, Price Waterhouse, som är ordförande i juryn för Årets Miljöredovisning frågade:

– Finns det en risk att genom att redan nu normera det här området sätta stopp för en utveckling som är väldigt hastig? I år var det 25 miljöredovisningar som kom till juryn, förra året bara elva. Det har skett en väldigt stor förbättring och en allmänt stor standardhöjning.

– Rekommendationen ska vara ett inlägg i en dynamisk utveckling, svarade Arne Karlsson. Företagen behöver hjälp från viktiga avnämare av den information som ges. Genom att tala om vad vi vill ha snabbar vi snarare upp processen och gör den mer strukturerad. Vi har inte låst fast något. Vi öppnar för att fortsätta utveckla miljöredovisningen.

– Borde inte den information som ni vill ha i framtiden finnas i årsredovisningen redan nu? undrade Olle Herolf.

– Det finns en slags minimistandard för vad man måste rapportera. Därutöver finns i en gråzon ett antal frågor där man kan välja vad man vill rapportera. Vi hoppas kunna flytta fram en del sådana frågor. Det kan man göra om det finns en standard. Om vi frågar efter vissa uppgifter kan man bli tvungen att förklara varför de inte finns med.

Inge Wennberg