Problemen med goodwillavskrivning är inte lösta i Redovisningsrådets nya rekommendation om koncernredovisning. Frågan diskuterades vid Finforum.
Det blev ett samtal mellan ordföranden i rådet professor Lars Östman, Handelshögskolan i Stockholm, och ordföranden i FARs redovisningskommitté auktor revisor Carl-Eric Bohlin, Price Waterhouse.
Carl-Eric Bohlin inledde med en historisk återblick. Koncernredovisningen har varit mycket omdiskuterad under mer än tio år. Under 80-talet blev det många debattrundor sedan flera avsteg skett från FARs koncernredovisningsrekommendation.
För att försöka reglera och skapa lite ordning i debatten skrev auktor revisorerna Bo Fridman och Per V A Hanner, då medlemmar i FARs redovisningskommitté, en artikel i Balans decembernummer 1987.
Goodwilldiskussion
En fråga var goodwillavskrivning. Där sågs flera avsteg från FAR-rekommendationen. Fyrtio års avskrivning tillämpades med hänvisning till samma sak som i dag: situationen i USA.
Hanner/Fridman förespråkade maximalt tio år som det normala men man tillät också maximalt 20 år. Det var samma ståndpunkt som det nyinrättade Redovisningsrådet tog i sin allra första rekommendation, koncernredovisningsrekommendationen 1991.
En annan fråga som diskuterades var själva redovisningen av goodwill. Hanner/Fridman tillät direktavskrivning mot eget kapital under vissa förutsättningar. Det ändrades i rådets rekommendation. Avskrivning över resultaträkningen blev det enda tillåtna.
Latent skatt
En tredje knäckfråga var latenta skatter. Man hade sett att bolag helt enkelt reducerade sina latenta skatter med någon slags diskonteringsfaktor samt antaganden om att de obeskattade reserverna inte skulle beskattas förrän långt fram i tiden.
Fridman/Hanner ville inte ha diskontering utan full skatt, då 52 procent. Och rådet gick på samma linje beträffande latenta skatter i obeskattade reserver.
– Man kan tycka att rådets rekommendation kom ganska rätt, sammanfattade Carl-Eric Bohlin. Varför har den behövt omarbetas redan nu?
– Tanken väcktes redan för ett och ett halvt år sedan och bakgrunden är tillkomsten av den nya svenska årsredovisningslagen, svarade Lars Östman. I och för sig kan man säga att den första rekommendationen uppfattades som bra. Efterlevnaden var också bra, i början.
Goodwillfrågan inte löst
Det mest uppmärksammade avsteget på goodwillområdet på senare tid är Atlas Copcos förvärv av ett amerikanskt bolag med åtföljande avskrivning över 40 år.
– Det ledde till en diskussion mellan fondbörsen och Atlas Copco. I svallvågorna efter denna uttalades ett intresse av att frågan skulle ses över. Men då hade vi redan bestämt oss för att arbeta om rekommendationen.
Frågan om 40, 20 eller 10 år eller ingen avskrivningstid alls för goodwill blev under rekommendationsskrivandet bara en av många aktuella frågor. I den nya rekommendationen är frågan inte löst.
Bakgrunden till det är att rådet mer uttryckligt än tidigare har bestämt sig för att som utgångspunkt ha reglerna från den internationella redovisningsorganisationen IASC (International Accounting Standards Committee). Reglerna som kallas IAS (International Accounting Standards).
Självbevarelsedrift
Och IASC har inte bestämt sig om avskrivningstiden för goodwill.
– I självbevarelsedriftens namn måste vi i rådet behandla frågan om avskrivningstidens maximala längd med stor generositet, sa Lars Östman. Vi ska inte vända på alla stenar. Vi behöver göra så mycket annat. Vi tror på en internationell kapitalmarknad. Då är det viktigt att ha en bas i de internationella redovisningsreglerna. IAS vinner framsteg i världen. Vi ska utgå från IAS.
– Visst ligger det en viss ironi i att det som utlöst den externa uppmärksamheten kring koncernredovisningsrekommendationen – goodwillavskrivningstiden – inte löses i rekommendationen. IASC har börjat fundera på om 20 år är en välbetänkt maximigräns. Bakgrunden är att IASC håller på med en rekommendation om immateriella rättigheter och tillgångar. I det sammanhanget seglade en tanke upp om att inte ha någon maxgräns. Och då kom tanken att man kanske borde överväga den saken även för goodwillposter.
Kan inte ändra två gånger
Därför ligger Redovisningsrådet kvar vid sin gamla regel i rekommendationen.
– Vi måste invänta IASC, sa Lars Östman. Vi kan inte ändra nu för att tvingas ändra igen om ett år.
Vid tiden för Finforum hade rekommendationen ännu inte status som färdig rekommendation. Men när detta läses ska den enligt rådets plan ha utkommit från trycket.
Inge Wennberg