Hårdast kritiserat i samband med den nya lagen om företagsrekonstruktion är att den statliga lönegarantin är konkursdrivande – konkurs tillför lönepengar, företagsrekonstruktion gör det inte.
Men redan före lagens ikraftträdande har Göran Schäder, rättschef i justitiedepartementet, kunnat berätta att lönegarantireglerna – och även statens skatteförmånsrätt – ska utredas.
Göran Schäder berättade vid SNS:s seminarium om den nya lagen att det sedan ungefär 1987 sveper en våg av ny insolvensrättslig lagstiftning över världen. Denna våg åtföljs av en livlig rättsvetenskaplig debatt. Vågen tycks trotsa alla fysikens lagar och sveper runt jorden varv efter varv.
– Vi har vi fullt sjå att hålla huvudet ovanför vattenytan, sa Göran Schäder.
Han sa att inte är någon tillfällighet att insolvensrätten har blivit ett så intressant och dynamiskt område. Det är förknippat med den ökade rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor.
Rörligheten har accentuerat behovet av mer flexibla insolvensrättsliga regleringar där olika former av rekonstruktion får en framträdande plats.
Det har man sett bland annat i USA, Kanada, Japan, England, Frankrike, Tyskland och även vårt grannland Finland. I Sverige avgav insolvensutredningen sitt betänkande i december 1992. Det ledde till ett förslag till lag om företagsrekonstruktion som efter viss möda resulterade i en proposition i oktober 1995.
Mycket arbete
En lagrådsremiss hade tagits fram redan under den förra regeringen. Men det blev en hel del arbete även efter lagrådsremissen. Det finns när detta skrives ett förslag om ikraftträdande från 1 februari men det förefaller relativt osäkert. Något utskottsbetänkande har ännu inte synts till.
– Grundtankarna bakom propositionen är att företagsrekonstruktion ska kunna äga rum beträffande företag som bedöms ha en överlevnadskapacitet, sa Göran Schäder. Man ska antingen kunna rekonstruera själva verksamheten eller göra en finansiell rekonstruktion.
Under tiden som ett företag genomgår rekonstruktion ska det vara skyddat för exekutiva åtgärder från borgenärerna och också ha ett skydd mot att leverantörer häver viktiga avtal under rekonstruktionsfasen. Den rekonstruktör som utses blir den aktiva personen ska både utreda vilka problem som företaget haft och har och lämna förslag till hur man ska lösa dem.
Skatteförmånsrätt och lönegaranti utreds
Fordringar som uppstått under rekonstruktionstiden får förmånsrätt men det har inte skett någon ändring beträffande skatteförmånsrätten eller lönegarantin. I de delarna har aviserats en utredning. Direktiv till den utredningen väntas inom kort.
– Jag medger att när vi nu försöker sjösätta en ny rekonstruktionslag så finns det säkerligen mer att göra, sa Göran Schäder på det här området. Det utredningsarbete som aviserats kan ses som ett uttryck för det.
Inge Wennberg