Vissa oklarheter i de nya fusionsreglerna och oklara redovisningsregler vid fusioner kan leda till missbruk. Minoritetsskyddet är urholkat och dessutom har man skapat jävsproblem för revisorerna.
Det säger Stefan Sandén, advokat på Gunnar Lindhs advokatbyrå i Stockholm och med stor erfarenhet av bolagsvärderingar. Stefan Sandén har vid flera tillfällen varit god man för minoritetsaktieägare i samband med tvångsinlösen av aktier. Han har också många gånger medverkat som skiljeman.
Ett av några problem med den nya lagstiftningen är att man överfört prövningen av fusionen från domstolar till revisorerna.
– Jag har stor respekt för revisorerna och deras yrkesskicklighet, men jag tror ändå att det kan uppstå jäv eller åtminstone jävsliknande situationer, hävdar han. Man har satt revisorerna i ett moraliskt dilemma. De ska granska ett fusionsförslag som normalt kommer från den som utsett dem. Detta kan skapa problem, framför allt som det saknas objektiva värderingsnormer för företagsvärdering, vilket innebär att det kan vara svårt att göra en objektiv granskning.
Värderingen ett problem i sig
Stefan Sandén lär få gehör från revisorerna när han nämner att värderingen i sig är ett problem.
– Det finns inte, och kommer väl aldrig att finnas, ett objektivt sätt att värdera ett företag, konstaterar Stefan Sandén. Intervallet mellan lägsta och högsta värde kan vara mycket stort.
De olika metoderna, det finns minst fyra (avkastnings- marknadsvärde-, substansvärde- eller likvidationsvärdemetoden), leder ofta till olika resultat. Och dessutom finns inom varje metod olika sätt att närma sig problemet. Vilka förräntningskrav ska du exempelvis välja när du använder avkastningsmetoden?
Det här blir enligt Stefan Sandén extra vanskligt vid fusioner mellan olika slags företag.
Hur ska en revisor värdera å ena sidan ett förvaltningsbolag med stor aktieportfölj och högt substansvärde och å andra sidan ett rörelsedrivande företag med lågt substansvärde men med förväntad hög förräntning och högt goodwill?
”För mig går det inte ihop”
– För mig går det inte ihop. Det är svårt att se hur man ”sakligt och korrekt” ska kunna jämföra äpplen och päron, påpekar Stefan Sandén.
Hade det då varit bättre att ha EUs skrivning om ”rimligt” värde?
– Nej, fastslår Stefan Sandén. Varför ska minoritetsaktieägarna nöja sig med något som är nästan rätt värde? Aktieägaren har en förmögenhetstillgång som han/hon tvingas göra sig av med. Då har ägaren rätt att få ett vederlag som motsvarar det verkliga värdet på den aktie han/hon tvingas avstå från.
Till det kommer att grundlagen skyddar ägandet och enligt Stefan Sandén kan det ifrågasättas om ett vederlag som inte motsvarar det verkliga värdet är förenligt med grundlagen.
I § 30 finns möjlighet för den som är emot en fusion att hos allmän domstol begära att den ska ogiltigförklaras. Hur det ska gå till är inte närmare berört i lagkommentaren.
– Jag tror att det i första hand kan bli aktuellt med tvister där en aktieägarminoritet i det överlåtande företaget ifrågasätter vederlaget, förklarar Stefan Sandén. Men allmänna domstolar saknar normalt erfarenhet av att göra företagsvärderingar. Den som anför klander ska sannolikt kunna bevisa att värdet på det erbjudna vederlaget strider mot ABL:s likhetsprinciper. Det kräver både kompetens och tillgång till all relevant dokumentation.
Mycket pengar
Enligt Stefan Sandén kostar en sådan utredning mycket pengar och tar lång tid. Till det kommer att rättegångskostnaderna lär bli höga, eller mycket höga. Det innebär i sin tur att en aktieägare med få aktier i praktiken blir utestängd från att hävda sin rätt. Kostnaderna för själva processen kan med råge överstiga beloppet på det vederlag man tvistar om.
– Majoriteten kan lugnt kalkylera med att de slipper ogiltighetsförklaringar, förklarar Stefan Sandén.
Kan leda till missbruk
Stefan Sandéns slutsats blir att de nya fusionsreglerna kan leda till missbruk. De öppnar möjligheterna att på ett billigt sätt få kontroll över intressanta företag.
– För mig verkar det som om lagstiftaren genom de nya reglerna i första hand har velat underlätta näringslivets utveckling, vilket naturligtvis är hedervärt i sig. Men man har i hastigheten glömt bort skyddet för aktieägarminoriteterna och kanske även för borgenärerna.
– Det finns fortfarande oklarheter om hur man ska redovisa vinster respektive förluster vid en fusion, säger han. Där behövs definitivt klarare regler.
Stefan Sandén föreslår dessutom en förbättring av minoritetsskyddet genom att minoriteten, på bolagens bekostnad, kan gå till skiljenämnd.
– Så fungerar tvångsinlösen idag där parterna inte kan komma överens. Genom ett sådant agerande kan parterna få en mer objektiv bedömning av fusionen och hur värderingen ska ske.
Pär Trehörning