Syftet med denna artikel är att visa att rubriken ”Förändring i koncernens sammansättning” ytterligt sällan måste användas och att den då den används bör förtydligas så att läsaren får veta vad som föranlett differensen, skriver Ulf Järlebro.
För att bäst beskriva innebörden av artikelrubriken kan man travestera ett uttalande av Winston Churchill, ”Sällan har så många haft så få ord att tacka för så mycket”.
I mitten av 70-talet hade jag förmånen att genomgå FARs Högre revisionskurs med Per V A Hanner som föreläsare i koncernredovisning. Det här är enkelt fick vi veta, man tar moderbolagets och dotterbolagens balansräkningar och resultaträkningar, lägger dem bredvid varandra och slår ihop. Denna enkla huvudprincip komplicerades något av att man också måste eliminera interna mellanhavanden och aktier men det framstod vid föreläsningstillfället som ganska elementärt.
Så här 20 år efteråt kan man konstatera att Pelle Hanner hade rätt, koncernredovisning är enkelt ända tills man försöker få ihop finansieringsanalys och noten till eget kapital då både tålamod och kunskaper sätts på hårda prov. Inte nog med att det blir differenser, än värre är att man i allmänhet inte vet var och varför de uppstått och var man ska börja leta.
Varför är det då så svårt att få det här att hänga ihop och kan man inte göra något för att minimera antalet tillfällen då rubriken ”Förändring i koncernens sammansättning” behöver användas? Syftet med denna artikel är att påvisa dels att rubriken ytterligt sällan måste användas och att den då den används bör förtydligas så att läsaren av årsredovisningen får veta vad som föranlett differensen.
Tyvärr förekommer det ännu t.o.m. bland börsbolagen att ”Förändring i koncernens sammansättning” finns med utan förklaring vilket enligt min uppfattning är att lämna läsarna av årsredovisningen i sticket.
Vad är förändring i koncernens sammansättning?
I normalt språkbruk måste denna rubrik sägas innefatta förvärv och avyttringar/likvidationer av dotterbolag, något som påverkar koncernens egna kapital i ökande eller minskande riktning. Omstruktureringar utgör ingen förändring av den totala koncernen men kan leda till resultateffekter i underkoncerner.
Varken köp, försäljningar, likvidationer eller omstruktureringar skall emellertid leda till differenser i kapitalet om de är korrekt behandlade.
Koncernens egna kapital kan förändras i följande fall:
Nyemissioner och andra kapitaltillskott hos moderbolaget
Utdelningar och andra kapitalnedsättningar hos moderbolaget
Omräkningsdifferenser vid tillämpning av dagskursmetoden
Effekter av förändrade redovisningsprinciper enligt RR 5
Direkta egna bokningar mot eget kapital av annan orsak
Direkta fel
Förändringar i proportionen majoritet – minoritet.
Mot bakgrund av koncernredovisningens alla fallgropar gör ovanstående uppräkning inte anspråk på att vara fullständig
De förändringar och de differenser fall 1–4 ovan ger upphov till kan enkelt förklaras.
Justeringar enligt fall 5 som görs direkt i koncernens balansräkning måste ofta upprepas år från år alternativt vändas påföljande år då rättningar skett i underliggande koncernbolag.
Svårare förklaringsproblem uppstår i fall 6 respektive 7 vilka behandlas separat nedan.
Direkta fel
Att kapitalnot och finansieringsanalys måste stämma i underliggande koncernbolag för att koncernen skall stämma är självklart men förbises ibland. Ofta utgör dessa felaktigheter differenser som sammanhänger med inkongruens mellan förändring IB/UB i balansposter och motsvarande förändring i resultaträkningen.
(I de exempel som ges i det följande används FARs huvudmodell för finansieringsanalys, utmynnande i Förändring i rörelsekapital).
Exempel
Balansräkning | År 2 | År 1 | Förändring |
|---|---|---|---|
Avskrivning över plan | 100 | 90 | 10 |
Resultaträkning | |||
Ökning avskrivning över plan | 5 |
Enligt balansräkningen har balansposten ökat med 10 medan resultaträkningen utvisar en ökning med 5. Om mellanskillnaden om 5 har belastat rörelsens kostnader leder detta till en differens på 5 både i bolagets egen och koncernens finansieringsanalys samt i koncernens kapitalnot.
I såväl bolagets som koncernens finansieringsanalys kommer förändringen av rörelsekapitalet, framräknat via balansräkningen (omsättningstillgångar minus korta skulder) att vara 5 högre än motsvarande beräkning via resultaträkningen. FARs modell utgår från raden Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, ett resultat som i exemplet felaktigt belastats med 5.
I koncernens not till eget kapital kommer differensen att visa sig genom att fria reserver enligt balansräkningen är 5 högre än motsvarande beräkning i kapitalnoten.
Det bör tilläggas att om 5 enligt exemplet ovan har belastat Avskrivning enligt plan uppstår inte annan differens än att minoritetsintressets andel i årets resultat blir felaktigt. Detta sammanhänger med att bokslutsdispositionen Avskrivning över plan vid uppdelningen leder till en latent skatt på 28 % varefter årets resultat framkommer som grund för beräkning av minoritetsintresset. Årets resultat blir annorlunda om kostnaden redovisas högre upp i resultaträkningen.
Kongruensfel med samma effekt uppstår i posterna Latent skatteskuld och Minoritetsintresse vid användande av dagskursmetoden där balansposten omräknas med dagskurs och resultaträkningsposten med genomsnittskurs. Dessa differenser ingår, men kan separeras från omräkningsdifferens i eget kapital.
Vid såväl 1993 som 1994 års bokslut har justeringar gjorts av latenta skatter, dels sänkning av skattesatsen från 30 % till 28 %, dels tillkomsten av skattefria delar av SURV-avsättningar. För att inte kongruensfel skall uppstå måste förändringar i balansposterna vid årets utgång till följd av skattesatsändringar redovisas över resultaträkningen som latenta skatteintäkter/skattekostnader, jfr RR 01 p 54.
Förändring i proportionen majoritet – minoritet
Vad härefter beträffar minoritetsintresse sammanhänger differenserna med att ökningar/minskningar av det egna kapitalet skett i andra proportioner än majoritet/minoritetsintresse vid årets ingång, ändringar som ej passerar resultaträkningen, jfr inkongruensfel ovan.
De ökningar som kan komma ifråga utgöres av nyemissioner, aktieägartillskott och erhållna koncernbidrag medan minskningsposter utgöres av utdelningar respektive lämnade koncernbidrag.
Nedan redovisas några fall där differenser inte kan undvikas, men väl förklaras. Sådana förklaringar kan t.ex. i noten till eget kapital rubriceras som ”Förskjutning mellan majoritet och minoritet” med åtföljande separat förklaring där bakgrund kan redovisas.
Följande fall redovisas:
Riktad nyemission mot majoritet
Riktad utdelning
Aktieägartillskott redovisade i balansräkningen
Koncernbidrag redovisade i balansräkningen
Dekonsolidering på grund av avyttring av så stor andel av dotterbolaget att konsolidering inte längre skall ske.
6. Successivt förvärv
I koncernens finansieringsanalys kommer differenserna upp som Minskning/ökning av minoritetens andel i kapital. Eftersom dessa minskningar/ökningar ej sammanhänger med någon likviditetspåverkande förändring av minoritetsintresset bör de elimineras ur finansieringsanalysen.
Med den form som FARs finansieringsanalys har, kommer minoritetens andel av årets resultat ej att ingå i analysen, endast förändringar i kapitalet. Ofta ser man emellertid felaktigt att minoritetsandelen i resultatet behandlas som likviditetspåverkande post, ut och in i finansieringsanalysen.
Fall 1 Riktad nyemission mot majoritet
Normalt deltar majoritet och minoritet med respektive andelstal i nyemissioner och då erhålles kongruens i redovisningen. Ändras fördelningen mellan majoritet och minoritet på grund av att minoriteten ej deltar i emissionen leder detta till att koncernens egna kapital ökar eller minskar med skillnaden mellan minoritetsandel vid årets ingång och minoritetsandel efter emissionen gånger kapitalet vid årets ingång.
Exempel
Antal totalt | Antal majoritet | Majoritet % | Minoritet % | |
|---|---|---|---|---|
IB | 1.000 | 800 | 80 % | 20 % |
Emission | 1.000 | 1.000 | 100 % | 0 % |
UB | 2.000 | 1.800 | 90 % | 10 % |
Antag att minoriteten ej deltar vid nyemissionen. Läget före respektive efter emissionen är följande:
Före emissionen ägde majoriteten 80 %. Genom att minoriteten ej deltog vid emissionen ökar majoritetens andel till 90 %.
Ökningen innebär att koncernen tillgodoräknas 10 % av det egna kapital som fanns i koncernen vid årets ingång och som tidigare ingick i minoritetsintresset.
Detta kan illustreras av nedanstående beräkning:
Eget kapital IB | Belopp | Minor i IB |
|---|---|---|
Aktiekapital | 1.000 | 200 |
Kap del obesk reserv | 800 | 160 |
Balanserad vinst | 200 | 40 |
Årets resultat | 0 | 0 |
Summa | 2.000 | 400 |
Eget kapital UB | Belopp | Minor i UB |
|---|---|---|
Aktiekapital | 2.000 | 200 |
Kap del obesk reserv | 800 | 80 |
Balanserad vinst | 200 | 20 |
Årets resultat | 0 | 0 |
Summa | 3.000 | 300 |
Majoritets-, dvs. koncernandelen av det egna kapitalet i koncernen ökar sålunda med (20 %-10 %) * 2.000 = 200 men minskar samtidigt med 100 genom att den ”nya” minoriteten 10 % får sin andel av det nyemitterade kapitalet.
I koncernens not till eget kapital kommer differensen att visa sig genom att fria reserver enligt balansräkningen är 100 högre än motsvarande beräkning i kapitalnoten.
Måste man då redovisa en ”Förändring i koncernens sammansättning”? Teoretiskt utgör ökningen av majoriteten vid riktad nyemission ett nytt förvärv. Ett alternativt sätt att hantera problemet är därför att göra en ny förvärvskalkyl med utplacering av över- och undervärden samt låta dessa poster fortsättningsvis ingå i elimineringen. Härigenom uppnås kongruens i kapitalet.
Väljer man att redovisa hacket i kapitalnoten bör förklaringen vara ”Förvärv av minoritetsandel vid riktad nyemission”.
I det omvända fallet dvs. minoriteten tecknar aktier men ej majoriteten, skall förändringen enligt RR 01 p.50 redovisas som försäljning dvs. över resultaträkningen, vilket rätt behandlat inte ger några problem.
Fall 2 Riktad utdelning
Riktade utdelningar är ur civilrättslig synvinkel omöjliga eftersom de strider mot likhetsprincipen men de förekommer likväl (undantagsvis) i praktiken efter enighet mellan aktieägarna.
I det fall utdelningar ej delas i proportion mellan majoritet och minoritet kommer samma effekt som i nyemissionsfallet att uppstå. Differenserna i finansieringsanalys och noten till eget kapital blir dock något annorlunda beroende på om utdelningen erhålls av majoriteten som tar minoritetens andel eller om minoriteten tar majoritetens andel, helt eller delvis.
Om majoriteten får större andel kommer koncernens egna kapital att öka med motsvarande belopp vilket lämpligen kan förklaras om ”Minskning av minoritetsintresse på grund av riktad utdelning till majoritet”, alternativt kan man kanske tänka sig att under rubriken Återförd utdelning, direkt i noten till eget kapital ange det positiva beloppet.
I det omvända fallet dvs. minoriteten får större andel kommer koncernens egna kapital att minska med motsvarande belopp vilket lämpligen förklaras som ”Ökning av minoritetsintresse på grund av riktad utdelning till minoritet”, alternativt att Utdelning anges i noten med det negativa beloppet.
Fall 3 Aktieägartillskott
Aktieägartillskott kan redovisas antingen som resultattillskott över resultaträkningen eller som soliditetstillskott direkt i balansräkningen, se FARs Uttalande nr 10.
Om tillskotten redovisas över resultaträkningen uppstår inga problem. Om tillskotten redovisas över balansräkningen uppstår emellertid inkongruens med åtföljande differenser.
Redovisningstekniskt har det givande bolaget ökat sin post Aktier i dotterbolag medan mottagaren har ökat sina Fria reserver i balansräkningen med tillskottsbeloppet.
Någon anledning att ändra i de enskilda bolagens årsredovisningar finns inte.
Lösningen på problemet är i stället att i koncernredovisningen återföra tillskotten till resultaträkningen. Hos det givande bolaget dvs. normalt moderbolaget, elimineras därvid tillskottsåret den ökade posten Aktier i dotterbolag mot Årets resultat och härefter mot Fria reserver.
Observera att detta endast fungerar om mottagaren redovisat tillskottet som fritt eget kapital. Har tillskottet redovisats som bundet eget kapital kommer en omföring till resultaträkningen att leda till en ökning av dotterbolagets fria egna kapital. Huvudregeln torde dock vara att tillskott, vare sig dessa är villkorade eller ej redovisas som fritt eget kapital (jfr Rodhe Balans nr 2 1981).
Om denna lösning inte väljes måste noten till det egna kapitalet i koncernen nedjusteras med minoritetens andel av tillskottet. Förklaringen ”Ökning av minoritetsandel vid riktat aktieägartillskott” bör kunna användas.
Fall 4 Koncernbidrag
Under senare år har det blivit allt vanligare att man i koncernredovisningen redovisat mottagna respektive erhållna koncernbidrag direkt i balansräkningen under fria reserver. Detta synsätt stämmer med Redovisningsrådets intention att bokslutsdispositioner skall bort ur resultaträkningen.
Utan justering uppstår emellertid differenser såväl i bolagets egen som koncernens finansieringsanalys samt i koncernens kapitalnot.
Enklast undvikes problemet att på samma sätt som i aktieägartillskottsfallet återföra koncernbidraget både hos givare och mottagare till resultaträkningen där det ju elimineras vid konsolideringen.
Fall 5 Dekonsolidering
Om så stor del av bolaget säljs att det inte längre ingår i koncernen kommer dekonsolideringen att resultera dels i realisationsresultat avseende den sålda andelen, dels ett hack i kapitalnot och finansieringsanalys avseende den kvarvarande, icke konsoliderade andelen.
En fortsatt redovisning enligt kapitalandelsmetoden där så är tillämpligt utlöser inga differenser medan en ren dekonsolidering leder till hack som måste förklaras, t.ex. som ”Dekonsolidering på grund av försäljning av majoritetsandel”.
Fall 6 Successivt förvärv
Motsatsen till dekonsolidering är att dotterbolag förvärvas successivt. Behandlas de första förvärven enligt kapitalandelsmetoden uppstår inga problem. Har däremot intagandet i koncernredovisningen skett först då röstetalet överstiger 50 % kommer det resultat som intjänats mellan de första förvärven och de sista att framkomma som differenser både i finansieringsanalys och i kapitalnot.
I noten till eget kapital kan en sådan förändring lämpligen förklaras som ”Kapitaltillskott genom successiva förvärv”.
Felletning i kapitalnot och finansieringsanalys
Nedan redovisas en checklista över vanliga fel i koncernens kapitalnot respektive finansieringsanalys som måhända kan vara praktisk att ha till hands vid försök till felletning.
Kapitalnot
Att samtliga ingående enheters kapitalnot stämmer
Ingående balans i kapitalnoten mot föregående års koncernbalansräkning
Eventuell inkongruens i förändring av obeskattade reserver hos dotterbolagen
Att ändring av latent skattesats mellan åren passerat resultaträkningen
Att ökningar/minskningar av moderbolagets egna kapital återfinns i koncernens kapitalnot
Att tillägg och avdrag som gjorts i koncernen föregående år finns med i år med motsatt tecken t.ex. pågående arbeten, internvinster, interna avstämningsdifferenser och latenta skattefordringar.
Att samtliga dotterbolag är medtagna i koncernen jämfört med föregående år
Att det kapital som elimineras är oförändrat bortsett från emissioner, ned- och uppskrivningar.
Att eliminering sker på samma rader som föregående år dvs. poster som föregående år redovisades som bundna reserver kan av misstag ha indaterats som fria reserver.
Att posten Aktier i dotterbolag är 0 i koncernens balansräkning.
Att moderbolagets bundna reserver kvarstår i koncernens balansräkning
Utförsäljning av en så stor andel av dotterbolag att det inte längre skall konsolideras utan att kapitalandelsmetoden används.
Kapitaltillskott genom successivt förvärv
Riktad nyemission där minoritet ej deltar i samma proportion som i IB t.ex. inte deltagit alls eller med mindre andel än sin procentuella andel i IB.
Riktad utdelning
Byte av redovisningsprincip enligt RR rek nr 5, vilket skall redovisas direkt över det egna kapitalet
Utskiftning av dotterbolag
Införande av intressebolagsredovisning
Preskriberad utdelning återförs till kapitalet
Omräkningsdifferens vid dagskursmetoden skall ingå i kapitalnoten
Finansieringsanalys
Att samtliga ingående enheters egen finansieringsanalys stämmer
Att ingående balans avseende rörelsekapitalet stämmer med föregående års koncernbalansräkning
Eventuell inkongruens i förändring av obeskattade reserver hos dotterbolagen
Att ändring av latent skattesats mellan åren har passerat resultaträkningen
Att ned- och uppskrivning av aktier i dotterbolag som är koncerninterna poster har eliminerats
Att erhållna och lämnade koncernbidrag eliminerats till den del inte lämnats till eller mottagits från överordnad koncern.
Nyemission i koncernen avser endast nyemission i moderbolaget samt minoritetens andel av nyemissioner i dotterbolag.
Utdelningar i koncernen avser endast de utdelningar som skett i moderbolaget samt minoritetens andel av utdelningar i dotterbolag.
Investering i aktier i dotterbolag kan endast förekomma hos moderbolaget ej i koncernen.
Har dotterbolag förvärvats under året eller sålts skall, om FARs huvudalternativ tillämpas, anläggningstillgångar, minoritetsintressen och latenta skatteskulder som tillkommit – försvunnit, redovisas i koncernens finansieringsanalys som anskaffningar respektive avyttringar.
Auktor revisor Ulf Järlebro är verksam vid Deloitte & Touche i Stockholm. Han medverkade senast i Balans nr 1/83.