På kongressen i Paris fanns en föredragshållare från Sverige, auktor revisor Birgit Flening från Ernst&Young i Stockholm.

Hon deltog som revisorsrepresentant i panelen vid det välbesökta seminarium som kallats ”The Accountant’s Role in Environmental Matters and Sustainable Development”.

Birgit Flening sitter i FARs samrådsgrupper för miljöfrågor och redovisningsfrågor.

– Jag arbetar mycket med miljöfrågor som berör oss revisorer och våra kunder. Som revisor, men också för att utveckla metoder för redovisning och revision av miljöinformation i t.ex. årsredovisningar och miljöredovisningar.

Årets IFAC-kongress var – som nämnts i det föregående – påtagligt mångkulturell och flerspråkig och det var dessutom inte alltid mikrofoner, projektorer och annat fungerade som det skulle:

– Jag fick bl.a. en fråga från argentinsk revisor som naturligtvis talade spanska. Det tolkades till franska av en medhjälpare. Hon simultantolkades så till min öronsnäcka, men den kunde bara ta emot tyska just då. Jag skulle svara på engelska. Det var spännande men ibland ville tungan slå knut på sig själv, säger Birgit Flening.

Seminariet – under ordförandeskap av kanadensaren James Goodfellow – skulle belysa vilka möjligheter och utmaningar revisorerna står inför. Hur ska de lösas och hur viktigt är området egentligen för revisorerna?

Mycket som saknas

Vad som saknas är bl.a. relevant och reviderad finansiell och fysisk information om miljöförhållanden och miljöprestanda och dess effekt på företagens resultat – till styrelse och ledning, men även till tillståndsgivare, stat, investerare, anställda osv.

Utan den får företagen mycket svårt att hantera miljöfrågor av olika slag.

Området belystes från fyra håll:

* Industriaspekten kommenterades av Alain Gauterie från France Telecom, som talade om miljöfrågornas inverkan på företagsklimatet. Diskussionen om de stora miljöfrågorna har stor påverkan på de enskilda företagen, sa Gauterie och nämnde kraven på minskade koldioxidutsläpp.

– Det kan leda till kraftig kostnadspåverkan och för vissa verksamheter kan man t.o.m. ifrågasätta företagets fortlevnad.

Med hjälp av bra miljöstyrningssystem kan man dock hantera kostnader, resursförbrukning etc. Svårigheten ligger återigen i att definiera och prioritera vid redovisningen av stora datamängder. Enligt talaren förväntar sig näringslivet att revisorerna ska förstå företagets strategiska miljöfrågor och dessas påverkan på redovisningen.

Eftersom normer saknas för rapporteringen behövs det normgivning på det här området, menade han.

* Näste talare anlade myndighetsperspektiv på frågorna. Jamal Uddin Ahmad, tidigare industriminster i Bangladesh, var mer tveksam till i vilken utsträckning revisorerna kunde bidra.

Han var dessutom mycket mer pessimistisk vad gäller utvecklingen på miljöområdet och såg en accelererande miljöförstöring över hela jorden, framför allt i sitt eget hemland.

Revisorns perspektiv

* Så redogjorde Birgit Flening för revisorns och konsultens olika perspektiv och arbetsmetoder:

Vad gäller miljöaspekterna vid årsredovisning talade också hon om bristen på definitioner av begrepp och redovisningsprinciper. Hon gick igenom de olika normgivarnas rapporter och slog fast att god redovisningssed måste gälla även detta område.

Så redogjorde hon för det senaste IAPS-utkastet till praktisk hjälpreda vid revisionen av dessa frågor. Hon diskuterade även det svenska lagförslaget om miljöinformation i förvaltningsberättelsen och liknande regler och förslag i andra länder.

(Den svenska lagen beräknas antagen i slutet av november och Balans återkommer med utförligare kommentarer.)

När det gäller revision av miljöredovisning talade Birgit Flening om den FEE-rapport, som pekar på normbristen som det stora problemet.

Många revisionsföretag biträder klienter vid due diligence, införandet av miljöledningssystem och andra miljörelaterade tjänster. Variationen är dock stor – både mellan länder och mellan byråer, bl.a. beroende på lagstiftning och riskbedömning.

* Organisationsrepresentanten, Johan Piet, från FEE, trodde att revisorerna skulle komma att bli mer aktiva på området genom kunders och myndigheters krav – men också för att det kommer att vara lönsamt.De rapporter som nu är på gång handlade dock huvudsakligen om de finansiella aspekterna på redovisningen.

Han menade att kåren och de professionella organisationerna är medvetna om den pågående förändringen och han betonade att man kommer att stödja praktiserande revisorer med ny kunskap och nya hjälpmedel.

Sammantaget visade seminariet att det finns stora förväntningar på revisorns utökade kompetens och ansvarsområde.

Bengt Holmquist – med assistans av flera rapportörer ur den svenska delegationen