Revisors-dagen: IT – tema på IREVs Revisorsdag

IT har inneburit en större förändring för oss på 10 år än industrirevolutionen gjorde på 100 år. Och den går inte att stoppa, sa Lennart Korsell från Lap Power på Revisorsdagen.

Ungefär 130 revisorer hade den 16 januari sökt sig till Göteborg och Scandic Crown Hotel för att vara med på IREVs Revisorsdag. Det var femårsjubileum och temat ”Revisorn och IT”.

– Ett aktuellt ämne i vårt arbete och i vår roll som revisorer, tyckte dagens värd Dan Brännström, Ernst & Young.

FARs generalsekreterare Björn Markland inledde med temat ”Ska vi aldrig få vara i fred? – från EUs grönbok till ny svensk revisorsutredning.”

– Det kanske borde bli ett stående inslag på Revisorsdagen, funderade Brännström vid presentationen.

– Revisorsyrket var länge varit ett fridsamt yrke, men sedan slutet av 70-talet har det förändrats, sa Markland som strax innan han äntrade podiet anlänt till Göteborg tillsammans med kollegor från Stockholm med det traditionella ”Revisorståget”.

FARs generalsekreterare påminde om olika revisorsutredningar genom åren och berättade också om den nu förestående utredningen om indirekt ägande och revisorernas oberoende.

Angående EUs ”Grönbok” sa han:

– Det är en positiv upplevelse för kåren. En stor del av texten är hämtad från en rapport gjord av den europeiska revisorsorganisationen FEE.

Dagens andre talare var civilingenjör Nils-Holger Jansson som arbetar med miljöredovisning på Deloitte & Touche. Ämne: ”Miljöredovisning – en fråga för revisorn?”.

– Det frågetecknet kan mycket snabbt bli till ett utropstecken, menade Jansson.

I dag saknar vi standards för bl.a. innehåll och utformning av miljöredovisning, revision av den samma och definition av grundläggande begrepp.

– Det är låg kvalitet på dagens miljöredovisning, den måste bli tydligare. Nuvarande miljöredovisning är fragmentarisk och tillgodoser ej krav på relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet.

Han menade också att det råder begreppsförvirring på området. Ett exempel: Miljörevisorn. Man måste skilja på en intern miljörevisor respektive extern miljörevisor/-konsult för revision av anläggningar eller miljöledningssystem, en ackrediterad miljökontrollant (för ISO-standards) och på revisorer och konsulter för revision av miljöinformation i ÅR och MR enligt gängse ”ekonomiska” revisionsprinciper.

Jansson menade att Finansanalytikernas initiativ med en rekommendation om hur miljöfrågor ska hanteras i årsredovisningen (december 1996) kommer att snabba på skeendet och skisserade en sannolik utveckling:

* miljöförhållandena för ökad betydelse för bedömning av företagets finansiella ställning

* andelen miljöinformation i årsredovisningen ökar och fristående miljöredovisning ändrar karaktär och minskar – revisorn måste i ökad utsträckning ta ställning till miljöinformation

* revision av miljöförhållanden i samband med ”finansiell” revision och av miljöinformation i årsredovisningen kräver normalt specialistkompetens

* revisorer måste skaffa sig en baskompetens på miljöområdet.

Inom EU har man tagit fram Eco-Management Audit Scheme (EMAS) som ska syfta till att främja en frivillig fortlöpande förbättring av industrins miljöarbete genom att företagen.

Efter lunch var det dags för dagens huvudtema, ”Revisorn och IT”. Göran Kjellén och Ulf Nankler inledde med att prata om ”IT i revisorns vardag”.

Göran Kjellén presenterade hur man med hjälp av IT kan underlätta arbetet på en mindre revisionsbyrå.

– Med dagens moderna hjälpmedel är det t. ex. inget problem att arbeta på distans eller ute hos klienten.

Ulf Nankler sa bl.a. att syftet med modern IT-revision är:

• ett effektivare arbete

• högre servicegrad

• bättre kvalitet

• nya affärsmöjligheter

Herrarna fick frågan ”Sparar ni mer som datafiler nu?” från auditoriet.

– En samvetsfråga. Nej, det gör jag nog inte. Men det viktiga är att ha möjligheten, menade Göran Kjellén.

Ulf Nankler gav ett tips när det gällde elektronisk lagring.

– Lagra på diskett, skrivskydda och ge den en kod.

När Lennart Korsell från Lap Power avlöste på podiet började en resa in i framtidens IT-hjälpmedel. Han talade om ”Irrvägar och motorvägar mot framtiden”.

– Det är inte en fråga om vi ska ha IT eller inte och IT är inte alls så svårt som många vill göra gällande.

– Inom en inte allt för avlägsen framtid kommer vi att ha små multimediacenter hemma. TV:n kommer inte att vara någon vanlig TV utan en skärm med tangentbord uppkopplad via en ISDN-koppling, vilket innebär att vi kan använda den till att surfa på internet, ringa, skriva, faxa, se på TV osv.

Efter det kom han in på Internet:

– I USA ”surfar” dagligen 65 miljoner människor på nätet och i Europa 6–7 miljoner. Var åttonde månad ökar användandet med cirka 40 procent.

Säkerheten att t.ex. göra betalningstransaktioner via Internet är tillfredsställande enligt Korsell.

– Jag skulle vilja säga att det är farligare att gå på restaurang i Singapore och betala med Visa-kortet.

Som avslutning berättade han om hur vi i framtiden kommer att sitta på bussen, ta fram vår mjuka skärm ur fickan och sedan säga till vår röststyrda dator, som vi har i skärpet eller väskan, t.ex. ”Dagens Nyheter” och så är det bara att läsa dagens tidning.

”Ska de gamla 50 000 – kronorsbolagen höja aktiekapitalet eller ska de byta företagsform?” Det var ämnet som dagens sista talare tog upp, juristen Mona Hagelberg från Lindebergs.

Fr.o.m. 1 januari 1996 är 100 000 kr lägsta aktiekapital och före den 1 januari 1998 måste ”gamla aktiebolag” höja sitt aktiekapital.

– Har man inte gjort det så tvångsavregistreras bolagen, påminde Hagelberg som bl.a. med exempel visade vilka ekonomiska konsekvenser ett byte av företagsform kan få.

Som avslutning på dagen påminde värden Dan Brännström redan om nästa års revisorsdag.

– Boka in den 8 januari i almanackan redan nu.

Åsa Johansson